12 jun 2014 06:00

23 jan 2015 15:45

Linus Hellman: En magisk kväll i Göteborg

Göteborg var som i trans och jag var i sjunde himlen. Det var en magisk och oförglömlig lördagskväll på Ullevi.Håkan Hellström förförde oss alla och sjöng rakt in i våra hjärtan.

Det var en arena i extas och intrycken var många.

Något större gives icke och något finare finns inte.

Efteråt räcker superlativen som vanligt inte till och de är dessutom otillräckliga.

Jag har varit på många spelningar med Håkan Hellström genom åren men inget slår lördagens konsert på ett kokande Ullevi. Över 69 000 personer fanns på plats och det var nytt publikrekord.

Det var som att cirkeln slöts på något vis. För 14 år sedan hade Håkan inte ens vågat tro på det här när den då 26-årige ynglingen i sjömanskostym äntrade scenen och slog igenom.

Nu stod han på Ullevi, på hemmaplan, inför en rekordpublik och tvingades utbrista med en som vanligt väl bevarad ödmjukhet: Jag vet att ni har höga förväntningar på den här kvällen, men jag är inte säker på att jag kan leva upp till dem.

Det var ingen av oss där som tog honom och orden på allvar.

Håkan överträffade alla förväntningar med råge.

Det var verkligen Håkanfeber i Göteborg i helgen. Innan jag strålade samman med några kompisar för att ladda upp inför konserten passade jag på att spankulera på stadens gator och torg och i affär efter affär, i restaurang efter restaurang spelade hans låtar.

Allting verkade kretsade kring lördagens spelning i snacket på staden och ingen tycktes lämnad oberörd.

I en närliggande park satt vi och njöt i solskenet med alla andra som bestämt sig för att närvaro på denna historiska spelning för det var verkligen en historisk spelning.

Det var en salig blandning av folk, ung som gammal, entusiastiska fans, fans i all enkelhet och helt vanliga människor i största allmänhet som ville vara där.

Hela Göteborg var en vinnare den här helgen. Det var en högtidsstund för alla fans i allmänhet och Göteborg i synnerhet där ruljangsen var större än normalt. Folk strömmade hit från olika delar av landet, för att bo på hotell, handla och konsumera för miljontals kronor.

På tåget hem till Skövde på söndagen satt jag intill ett ungt par från Uppsala samt en mor och en dotter från Gävle. Deras uppskattning av gårdagens spelning gick inte att ta miste om.

Själv föll jag snart tillbaka i stolen i tågkupén och blickade tillbaka. En strof i avslutningslåten ”Du är snart där” är kanske den som mest har etsat sig fast på min näthinna: Jag tror att när vi går genom tiden att allt det bästa inte har hänt än.

Det är vackert, trösterikt och hoppingivande.

Det och mycket annat tog jag med mig ut i Göteborgsnattens magiska sken.

Jag var som trollbunden av atmosfären.

HISSA – Äntligen dags för fotbolls-VM att dra i gång.

DISSA – Tåg utan fungerande luftkonditionering.

Det var en arena i extas och intrycken var många.

Något större gives icke och något finare finns inte.

Efteråt räcker superlativen som vanligt inte till och de är dessutom otillräckliga.

Jag har varit på många spelningar med Håkan Hellström genom åren men inget slår lördagens konsert på ett kokande Ullevi. Över 69 000 personer fanns på plats och det var nytt publikrekord.

Det var som att cirkeln slöts på något vis. För 14 år sedan hade Håkan inte ens vågat tro på det här när den då 26-årige ynglingen i sjömanskostym äntrade scenen och slog igenom.

Nu stod han på Ullevi, på hemmaplan, inför en rekordpublik och tvingades utbrista med en som vanligt väl bevarad ödmjukhet: Jag vet att ni har höga förväntningar på den här kvällen, men jag är inte säker på att jag kan leva upp till dem.

Det var ingen av oss där som tog honom och orden på allvar.

Håkan överträffade alla förväntningar med råge.

Det var verkligen Håkanfeber i Göteborg i helgen. Innan jag strålade samman med några kompisar för att ladda upp inför konserten passade jag på att spankulera på stadens gator och torg och i affär efter affär, i restaurang efter restaurang spelade hans låtar.

Allting verkade kretsade kring lördagens spelning i snacket på staden och ingen tycktes lämnad oberörd.

I en närliggande park satt vi och njöt i solskenet med alla andra som bestämt sig för att närvaro på denna historiska spelning för det var verkligen en historisk spelning.

Det var en salig blandning av folk, ung som gammal, entusiastiska fans, fans i all enkelhet och helt vanliga människor i största allmänhet som ville vara där.

Hela Göteborg var en vinnare den här helgen. Det var en högtidsstund för alla fans i allmänhet och Göteborg i synnerhet där ruljangsen var större än normalt. Folk strömmade hit från olika delar av landet, för att bo på hotell, handla och konsumera för miljontals kronor.

På tåget hem till Skövde på söndagen satt jag intill ett ungt par från Uppsala samt en mor och en dotter från Gävle. Deras uppskattning av gårdagens spelning gick inte att ta miste om.

Själv föll jag snart tillbaka i stolen i tågkupén och blickade tillbaka. En strof i avslutningslåten ”Du är snart där” är kanske den som mest har etsat sig fast på min näthinna: Jag tror att när vi går genom tiden att allt det bästa inte har hänt än.

Det är vackert, trösterikt och hoppingivande.

Det och mycket annat tog jag med mig ut i Göteborgsnattens magiska sken.

Jag var som trollbunden av atmosfären.

HISSA – Äntligen dags för fotbolls-VM att dra i gång.

DISSA – Tåg utan fungerande luftkonditionering.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.