11 okt 2014 04:00

23 jan 2015 15:52

Långström Vinge: En bok, en penna – kan förändra världen

Jag trodde in i det längsta att Nobelkommittén skulle utse en joker till vinnare i kategorin fred, som till exempel påven, men jag blev både glad och stolt när jag hörde att årets pris delas mellan Kailash Satyarthi och den mer kända Malala Yousafzai.

Ett tydligt fokus på mänskliga rättigheter och då särskilt barnens, och deras rätt att få vara just barn med siktet inställt på morgnarna att gå upp till skolan och inte till fabriken.

Nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland konstaterade att det fortfarande finns ca 168 miljoner barnarbetare i världen, även om det fanns 78 miljoner fler år 2000. Alltför många barn lider fortfarande i förtryck och utnyttjande, inte sällan under extrema regimer.

Var och en som köper en rättvisemärkt pryl gör skillnad. Och vi behöver förebilder som ger inspiration och kamplust. Därför är det roligt att fredspriset i år går till personer och inte till organisationer. Vi behöver ansikten på framtidshoppet.

Kailash Satyarthi verkar i Indien. Han har bland annat tillsammans med sin aktivistgrupp Global March fått polisen i New Delhi att göra räder mot textilfabriker. I en fabrik hittades omkring 100 barnslavar. Malala Yousafzai, 17 år och därmed den yngsta vinnaren genom tiderna, blev känd när hon började blogga för BBC om talibanstyret i hemstaden Mingora. Tiotusentals förbjöds av de militanta islamisterna att gå i skolan, och detta blev känt genom Malalas bloggande. Den 9 oktober 2012 utsattes hon för ett mordförsök, och hon överlevde mirakulöst. Idag finns hon tillsammans med sin familj i Birmingham, där hon naturligtvis går i skolan. I juli höll hon ett episkt tal i FN:s generalförsamling och hon konstaterade bland annat att En bok, en penna – kan förändra världen.

Just det. Det är viktigt att komma ihåg de stunder då vi översköljs av bilder av barn och familjer som flyr för sina liv, nu senast i Kobane. Ett gevär och ett stridsflygplan kan också förändra världen. Utan att förringa de kriser och svårigheter som dagligen möter, konstaterar jag lite slarvigt generellt att vi har det oförskämt bra i Sverige. Olika skolresultat förskräcker den pedagogiska expertisen, men de grundläggande möjligheterna för lärande finns ändå. Och att Billingsskolans gymnastiksals plan är några kvadratmeter för liten, måste väl i det globala sammanhanget ses som ett icke-problem.

Hiss: Malala talar inte med media förrän skoldagens slut – här pratar vi fokus!

Diss: I den bästa av världar skulle inte ett Nobels fredspris ens behövas.

Ett tydligt fokus på mänskliga rättigheter och då särskilt barnens, och deras rätt att få vara just barn med siktet inställt på morgnarna att gå upp till skolan och inte till fabriken.

Nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland konstaterade att det fortfarande finns ca 168 miljoner barnarbetare i världen, även om det fanns 78 miljoner fler år 2000. Alltför många barn lider fortfarande i förtryck och utnyttjande, inte sällan under extrema regimer.

Var och en som köper en rättvisemärkt pryl gör skillnad. Och vi behöver förebilder som ger inspiration och kamplust. Därför är det roligt att fredspriset i år går till personer och inte till organisationer. Vi behöver ansikten på framtidshoppet.

Kailash Satyarthi verkar i Indien. Han har bland annat tillsammans med sin aktivistgrupp Global March fått polisen i New Delhi att göra räder mot textilfabriker. I en fabrik hittades omkring 100 barnslavar. Malala Yousafzai, 17 år och därmed den yngsta vinnaren genom tiderna, blev känd när hon började blogga för BBC om talibanstyret i hemstaden Mingora. Tiotusentals förbjöds av de militanta islamisterna att gå i skolan, och detta blev känt genom Malalas bloggande. Den 9 oktober 2012 utsattes hon för ett mordförsök, och hon överlevde mirakulöst. Idag finns hon tillsammans med sin familj i Birmingham, där hon naturligtvis går i skolan. I juli höll hon ett episkt tal i FN:s generalförsamling och hon konstaterade bland annat att En bok, en penna – kan förändra världen.

Just det. Det är viktigt att komma ihåg de stunder då vi översköljs av bilder av barn och familjer som flyr för sina liv, nu senast i Kobane. Ett gevär och ett stridsflygplan kan också förändra världen. Utan att förringa de kriser och svårigheter som dagligen möter, konstaterar jag lite slarvigt generellt att vi har det oförskämt bra i Sverige. Olika skolresultat förskräcker den pedagogiska expertisen, men de grundläggande möjligheterna för lärande finns ändå. Och att Billingsskolans gymnastiksals plan är några kvadratmeter för liten, måste väl i det globala sammanhanget ses som ett icke-problem.

Hiss: Malala talar inte med media förrän skoldagens slut – här pratar vi fokus!

Diss: I den bästa av världar skulle inte ett Nobels fredspris ens behövas.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.