03 nov 2014 06:00

23 jan 2015 15:53

Petra Lundgren: När experimentlustan slår till ...

Jag gillar att baka. Men följer helst inte några recept. Jag brukar ta ett att ha som bas och sedan experimenterar jag lite fritt med både smaker och dekoration.

En söndagsförmiddag satte jag i gång och baka muffins. Jag hade bestämt mig för att göra svarta rock 'n' roll-muffins med limesmak samt vit kristyr och jordgubbsflagor på. När jag ändå var i farten gjorde jag också muffinsambrosia-kakor med citronsmak, kristyr och syltade apelsinskal.

Där hade jag kunnat sluta för det blev ju ganska många muffins. Men experimentlustan slog till ordentligt så jag gjorde en sats smet till. I den tog jag banan och kakao. Och så fick jag syn på en påse kokos i skåpet och tänkte: Varför inte? Det blev alltså chokladbanankokos-muffins. Det var den godaste smeten jag ätit och muffinsarna blev inte så tokiga heller. CBK-muffins som Åsa snabbt döpte om dem till.

Söndagen efter hade Skägget köpt färdig deg till croissanter. Det stod inte på hur man skulle göra mer än att man skulle ha ugnen på den knepiga temperaturen 165 grader. Den ser man sällan tycker jag.

– Man ska ha choklad i, det har jag sett, sa jag och sprang till gårdagens godisskål och hittade två ynka chokladbitar.

Dem la jag i en påse och slog sönder. Sedan kom jag att tänka på mina fantastiska CBK-muffinsar och mosade ner lite banan också. Det räckte till en croissant. På två andra tog jag hallonsylt.

Sedan var det bara att vänta på att de skulle bli klara i ugnen. Det tog mer än 20 minuter. Jag gillar inte croissanter, framför allt inte till frukost, så det gjorde inte så mycket.

När de var klara och hade kallnat en smula tog jag en bit av den med sylt i och det smakade ungefär som wienerbröd. Sedan testade jag den med choklad och banan. Den var ingen hit.

Det som jag tyckte var mest skojigt var att min ena halloncroissant liknade någon figur. Oklart vilken. Jag lade ut en bild på skapelsen och kommentarerna haglade.

– Mummmmmmssssss, skrev Sandra.

– Bara choklad är väldigt mumsigt, skrev Sofia

– Ny design? frågade min ena plastsyrra när jag lade ut en bild på skapelsen.

– Har du bakat? Jag är imponerad! sa Cilla.

– Är det levande föda? undrade min ena moster.

Själv tänkte jag mest att det nog är bättre om andra både bakar och äter croissanter.

En söndagsförmiddag satte jag i gång och baka muffins. Jag hade bestämt mig för att göra svarta rock 'n' roll-muffins med limesmak samt vit kristyr och jordgubbsflagor på. När jag ändå var i farten gjorde jag också muffinsambrosia-kakor med citronsmak, kristyr och syltade apelsinskal.

Där hade jag kunnat sluta för det blev ju ganska många muffins. Men experimentlustan slog till ordentligt så jag gjorde en sats smet till. I den tog jag banan och kakao. Och så fick jag syn på en påse kokos i skåpet och tänkte: Varför inte? Det blev alltså chokladbanankokos-muffins. Det var den godaste smeten jag ätit och muffinsarna blev inte så tokiga heller. CBK-muffins som Åsa snabbt döpte om dem till.

Söndagen efter hade Skägget köpt färdig deg till croissanter. Det stod inte på hur man skulle göra mer än att man skulle ha ugnen på den knepiga temperaturen 165 grader. Den ser man sällan tycker jag.

– Man ska ha choklad i, det har jag sett, sa jag och sprang till gårdagens godisskål och hittade två ynka chokladbitar.

Dem la jag i en påse och slog sönder. Sedan kom jag att tänka på mina fantastiska CBK-muffinsar och mosade ner lite banan också. Det räckte till en croissant. På två andra tog jag hallonsylt.

Sedan var det bara att vänta på att de skulle bli klara i ugnen. Det tog mer än 20 minuter. Jag gillar inte croissanter, framför allt inte till frukost, så det gjorde inte så mycket.

När de var klara och hade kallnat en smula tog jag en bit av den med sylt i och det smakade ungefär som wienerbröd. Sedan testade jag den med choklad och banan. Den var ingen hit.

Det som jag tyckte var mest skojigt var att min ena halloncroissant liknade någon figur. Oklart vilken. Jag lade ut en bild på skapelsen och kommentarerna haglade.

– Mummmmmmssssss, skrev Sandra.

– Bara choklad är väldigt mumsigt, skrev Sofia

– Ny design? frågade min ena plastsyrra när jag lade ut en bild på skapelsen.

– Har du bakat? Jag är imponerad! sa Cilla.

– Är det levande föda? undrade min ena moster.

Själv tänkte jag mest att det nog är bättre om andra både bakar och äter croissanter.

  • Petra Lundgren

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.