29 nov 2014 06:00

23 jan 2015 15:54

Höstens värmande färger

Så återstår några skälvande timmar av november månad. Dyster, mörk, oändligt lång och tråkig? Eller mysig höstvinterdimmig och inspirerande till bokläsning och filmtittande?
Alla har vi väl vår egen relation till den månad som nu går mot sitt slut. Det sägs att nordbor är oerhört fixerade vid väderlek och ljusförhållanden – och en solig dag kan i denna tid åsamka närmast euforiska känslor.

Själv tycker jag om hösten. Men då tänker jag färgerna, känslan av att sammanfatta och starta nytt på samma gång. De gula och röda färgerna värmer och lyser, och i takt med att temperaturen sjunker börjar talgoxarna i vårt kvarter undra om det inte snart är dags för solrosfrömatning.

Att leva i skiftningarna mellan ljus och mörker är djupt existentiellt. I många livsåskådningar finns någon form av tanke i att evigheten systematiseras i dagar och nätter, månvarv och år. Mörkret bryts i ljuset, liksom vattnet bryts av stranden. Mörkret och natten ska ge återhämtning och vila, medan dagen och ljuset ger energi. Men när vi inte hänger med i rörelsen mellan de två polerna utan stannar i någon ände, eller ständigt befinner oss i gråzonen däremellan, rubbas balansen. Vänder du blicken mot ljuset, faller skuggan bakom dig. Dock behöver du också få vara i skuggan, i vilan, i rekreationen. Där kan du samla kraft att fylla gråzonen med de återstående guldgula höstlöven och de vackra rönnbärsklasarna.

November är månaden som inramas av två ljushögtider. Oavsett vilka tankar vi lägger in i allhelgonahelgens tematik och i adventsfirandets kulturella bakgrund är det svårt, för att inte säga omöjligt, att inte låta sig påverkas. Så många tjuvstartar med adventsfirandets stjärnor och ljusstakar att det numera kan sägas vara norm att dessa prylar tas fram redan i mitten av november. Och det gör kanske ingenting. Det lyser upp, säger vi och längtar till och med efter snön även om vi vet att vi kommer att vara innerligt trötta på dessa moddiga, isiga snöberg innan januari månad ens är slutförd. Men det är ändå advent. Ankomst och väntan, kanske förväntan redan nu inför kommande år?

Hiss: Adventstidens tid för reflektion och eftertanke

Diss: Men är det inte väl tidigt med julsånger, nu?

Själv tycker jag om hösten. Men då tänker jag färgerna, känslan av att sammanfatta och starta nytt på samma gång. De gula och röda färgerna värmer och lyser, och i takt med att temperaturen sjunker börjar talgoxarna i vårt kvarter undra om det inte snart är dags för solrosfrömatning.

Att leva i skiftningarna mellan ljus och mörker är djupt existentiellt. I många livsåskådningar finns någon form av tanke i att evigheten systematiseras i dagar och nätter, månvarv och år. Mörkret bryts i ljuset, liksom vattnet bryts av stranden. Mörkret och natten ska ge återhämtning och vila, medan dagen och ljuset ger energi. Men när vi inte hänger med i rörelsen mellan de två polerna utan stannar i någon ände, eller ständigt befinner oss i gråzonen däremellan, rubbas balansen. Vänder du blicken mot ljuset, faller skuggan bakom dig. Dock behöver du också få vara i skuggan, i vilan, i rekreationen. Där kan du samla kraft att fylla gråzonen med de återstående guldgula höstlöven och de vackra rönnbärsklasarna.

November är månaden som inramas av två ljushögtider. Oavsett vilka tankar vi lägger in i allhelgonahelgens tematik och i adventsfirandets kulturella bakgrund är det svårt, för att inte säga omöjligt, att inte låta sig påverkas. Så många tjuvstartar med adventsfirandets stjärnor och ljusstakar att det numera kan sägas vara norm att dessa prylar tas fram redan i mitten av november. Och det gör kanske ingenting. Det lyser upp, säger vi och längtar till och med efter snön även om vi vet att vi kommer att vara innerligt trötta på dessa moddiga, isiga snöberg innan januari månad ens är slutförd. Men det är ändå advent. Ankomst och väntan, kanske förväntan redan nu inför kommande år?

Hiss: Adventstidens tid för reflektion och eftertanke

Diss: Men är det inte väl tidigt med julsånger, nu?

  • KARIN LÅNGSTRÖM VINGE

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.