22 jan 2015 06:00

23 jan 2015 15:57

När säkerheten är under lupp

En farligare värld. Det är en adekvat konklusion som har blivit vanligare och som dyker upp alltfler gånger i olika sammanhang. Det blev ånyo högst påtagligt i och med det avskyvärda terrordådet i Paris som krävde många människoliv. Ökad terrorverksamhet och fler auktoritära regimer ställer krav på säkerhet samtidigt som demokratin måste slå vakt om det fria och öppna samhället. Det är alltid en gränsdragning.

Ondska, död och elände har länge varit vardag i vår värld men mest skrämmande är att detta har kommit närmare oss. Det är inte längre bara något som vi läser om i tidningar eller ser på teve från någon annanstans långt borta. Det är på riktigt och det sker här och nu.

Vi fick ett otäckt och brutalt uppvaknande på vår egen utsatthet innan julen 2010 med en självmordsbombare i Gamla stan i Stockholm som sprängde sig själv. Det som inträffat i Madrid, London eller Moskva kunde ha hänt även i vår egen huvudstad men lyckliga omständigheter – som kan betecknas som rena turen så här i efterhand – gjorde att vi undvek en katastrof för bara några år sedan.

Vi lever i en otryggare värld som har blivit farligare. Terrorismen är global och för att möta den krävs det globala svar bortom de nationella perspektiven. Terror är påfrestande för demokratin och ökad kontroll står emot minskad frihet. Den svåra avvägningen som alltid måste göras står som vanligt mellan privatlivets helgd och vår gemensamma säkerhet. Två i grunden goda ting står mot varandra. Å ena sidan handlar det om att inkräkta i den personliga integriteten och å andra sidan att förhindra statligt maktmissbruk.

Världen har förändrats och då krävs det nya perspektiv. Idag anordnas det till och med en debatt i rikdagen om det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Det är något av tidens tecken.

Det räcker att gå över Östersjön för att känna oro och rysskräcken är inte obefogad. Ryssland är inte Sovjetunionen. Kommunismen är borta men Vladimir Putin har ersatt den med en stark nationalism som underbyggs av en repressiv statsmakt. Ockupationen av Krim i Ukraina visar tydligt på Putins maktambitioner. Överlag upplever vi länder som går i en mer auktoritär riktning och det är inte bara givna diktaturer utan länder såsom Turkiet och Ungern där dessa tendenser går att skönjas.

Förra veckan arrangerades den årliga rikskonferens Folk och försvar i Sälen där försvars- och säkerhetspolitiken debatterades. Att bygga en bättre värld tillsammans med andra västerländska demokratier är för mig något helt fundamentalt. Jag välkomnar därför en förutsättningslös utredning om ett potentiellt svenskt Natomedlemskap.

Det måste vara slut på den beröringsskräck och det tankeförbud som fått råda decennium efter decennium när det gäller Nato. Hallå, Kalla kriget är slut, Sovjetunionen och järnridån har kollapsat. Världen ser helt annorlunda ut än för bara 25 år sedan. Vi måste inse de nya realiteterna och sluta att förhålla oss till Nato som om det handlade om att förvalta en tradition. Det är inte lämpligt att dagens säkerhetsdoktrin vilar på det som har varit i en värld som bara förändras i accelererande fart.

Att få ny information är alltid positivt och att det resoneras om för- och nackdelar och kring hur ett medlemskap skulle påverka oss kan aldrig vara fel. Det går inte att vara emot kunskap. Då hade jorden fortfarande varit platt i våra tankar även om den i verkligheten som bekant alltid kommer att vara rund.

Ondska, död och elände har länge varit vardag i vår värld men mest skrämmande är att detta har kommit närmare oss. Det är inte längre bara något som vi läser om i tidningar eller ser på teve från någon annanstans långt borta. Det är på riktigt och det sker här och nu.

Vi fick ett otäckt och brutalt uppvaknande på vår egen utsatthet innan julen 2010 med en självmordsbombare i Gamla stan i Stockholm som sprängde sig själv. Det som inträffat i Madrid, London eller Moskva kunde ha hänt även i vår egen huvudstad men lyckliga omständigheter – som kan betecknas som rena turen så här i efterhand – gjorde att vi undvek en katastrof för bara några år sedan.

Vi lever i en otryggare värld som har blivit farligare. Terrorismen är global och för att möta den krävs det globala svar bortom de nationella perspektiven. Terror är påfrestande för demokratin och ökad kontroll står emot minskad frihet. Den svåra avvägningen som alltid måste göras står som vanligt mellan privatlivets helgd och vår gemensamma säkerhet. Två i grunden goda ting står mot varandra. Å ena sidan handlar det om att inkräkta i den personliga integriteten och å andra sidan att förhindra statligt maktmissbruk.

Världen har förändrats och då krävs det nya perspektiv. Idag anordnas det till och med en debatt i rikdagen om det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Det är något av tidens tecken.

Det räcker att gå över Östersjön för att känna oro och rysskräcken är inte obefogad. Ryssland är inte Sovjetunionen. Kommunismen är borta men Vladimir Putin har ersatt den med en stark nationalism som underbyggs av en repressiv statsmakt. Ockupationen av Krim i Ukraina visar tydligt på Putins maktambitioner. Överlag upplever vi länder som går i en mer auktoritär riktning och det är inte bara givna diktaturer utan länder såsom Turkiet och Ungern där dessa tendenser går att skönjas.

Förra veckan arrangerades den årliga rikskonferens Folk och försvar i Sälen där försvars- och säkerhetspolitiken debatterades. Att bygga en bättre värld tillsammans med andra västerländska demokratier är för mig något helt fundamentalt. Jag välkomnar därför en förutsättningslös utredning om ett potentiellt svenskt Natomedlemskap.

Det måste vara slut på den beröringsskräck och det tankeförbud som fått råda decennium efter decennium när det gäller Nato. Hallå, Kalla kriget är slut, Sovjetunionen och järnridån har kollapsat. Världen ser helt annorlunda ut än för bara 25 år sedan. Vi måste inse de nya realiteterna och sluta att förhålla oss till Nato som om det handlade om att förvalta en tradition. Det är inte lämpligt att dagens säkerhetsdoktrin vilar på det som har varit i en värld som bara förändras i accelererande fart.

Att få ny information är alltid positivt och att det resoneras om för- och nackdelar och kring hur ett medlemskap skulle påverka oss kan aldrig vara fel. Det går inte att vara emot kunskap. Då hade jorden fortfarande varit platt i våra tankar även om den i verkligheten som bekant alltid kommer att vara rund.

  • LINUS HELLMAN

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.