14 feb 2015 06:00

14 feb 2015 06:00

Livet är inte förutsägbart

Så typiskt, precis när jag lagt upp en bild på snödroppar mot solvägg med taggen #vårtecken på Instagram, så börjar snön vräka ner. Inte den romantiska, nedsinglande sorten som blir så där oerhört vacker när solljuset skiner igenom, utan den snedblåsande, molniga, totalt onödiga.

Vårens ankomst och bakslag ger en påminnelse varje år om att livet inte är förutsägbart och inte styrbart. I en värld där målstyrning och meningsfrågor nästan upptar mer tid än verkligheten självt är det ändå ganska befriande.

Men om vi nu inte kan ta på oss ansvaret för klimatets omedelbara utveckling, finns det andra trender som vi inte bara bör uppmärksamma utan också påverka i den mån det är möjligt. Veckans snackis i Skövdepolitiken är det eventuella snusförbud som föreslås inom kommunala arbetsplatser. Låt vara att det säkert inte är hälsosamt att snusa och att det säkert ligger omtanke bakom förslaget, men den omedelbara världsförbättrarpotentialen i detta förslag är åtminstone för mig avlägset. Att som utomstående ickesnusare utsättas för passiv snusning innebär ett aktivt beslut, där fördelarna i så fall överstiger de eventuella risker för munhåleförändringar som denna aktivitet innebär.

Om nu hälsotrender för vuxna ibland blir överdrivna, ser jag att hälsoriskerna för barn ofta blir underskattade. Nu talar jag inte om 40-timmarsveckor på fullt utrustade förskolor med underbar personal, utan om det klassamhälle som håller på att växa fram där det är brukligt och vedertaget att vissa barn inte ska förvänta sig annat än att växa upp under den levnadsstandard som egentligen är svensk.

Naturligtvis handlar det om våra asylboenden, där Migrationsverket efter kritik från besökare (avancerat hälsokunniga sådana) svarar att Migrationsverket inte står för annan standard än denna. Asylboendet ska vara tillfälligt, men ett år är en lång tid i ett barns liv. Och vi talar inte bara om nerrivna elledningar och trasiga avlopp, utan om den psykosociala stress bland både barn och vuxna som självklart tar sig uttryck på många olika sätt. Men, det är ju bara tillfälligt.

Om flyktingströmmarna är tillfälliga eller inte, vet vi lika lite om som vårens framsteg. Men jag väljer att tro att flyktingbarnen liksom snödroppeknopparna ska kunna få växa och utvecklas, få känna värme och omsorg och uppskattande blickar. Det behövs när bakslagen kommer.

Hiss: Snart.....kaffe och bok utomhus!

Diss: Välfärdshysteriska förslag. Låt folket snusa ifred.

Vårens ankomst och bakslag ger en påminnelse varje år om att livet inte är förutsägbart och inte styrbart. I en värld där målstyrning och meningsfrågor nästan upptar mer tid än verkligheten självt är det ändå ganska befriande.

Men om vi nu inte kan ta på oss ansvaret för klimatets omedelbara utveckling, finns det andra trender som vi inte bara bör uppmärksamma utan också påverka i den mån det är möjligt. Veckans snackis i Skövdepolitiken är det eventuella snusförbud som föreslås inom kommunala arbetsplatser. Låt vara att det säkert inte är hälsosamt att snusa och att det säkert ligger omtanke bakom förslaget, men den omedelbara världsförbättrarpotentialen i detta förslag är åtminstone för mig avlägset. Att som utomstående ickesnusare utsättas för passiv snusning innebär ett aktivt beslut, där fördelarna i så fall överstiger de eventuella risker för munhåleförändringar som denna aktivitet innebär.

Om nu hälsotrender för vuxna ibland blir överdrivna, ser jag att hälsoriskerna för barn ofta blir underskattade. Nu talar jag inte om 40-timmarsveckor på fullt utrustade förskolor med underbar personal, utan om det klassamhälle som håller på att växa fram där det är brukligt och vedertaget att vissa barn inte ska förvänta sig annat än att växa upp under den levnadsstandard som egentligen är svensk.

Naturligtvis handlar det om våra asylboenden, där Migrationsverket efter kritik från besökare (avancerat hälsokunniga sådana) svarar att Migrationsverket inte står för annan standard än denna. Asylboendet ska vara tillfälligt, men ett år är en lång tid i ett barns liv. Och vi talar inte bara om nerrivna elledningar och trasiga avlopp, utan om den psykosociala stress bland både barn och vuxna som självklart tar sig uttryck på många olika sätt. Men, det är ju bara tillfälligt.

Om flyktingströmmarna är tillfälliga eller inte, vet vi lika lite om som vårens framsteg. Men jag väljer att tro att flyktingbarnen liksom snödroppeknopparna ska kunna få växa och utvecklas, få känna värme och omsorg och uppskattande blickar. Det behövs när bakslagen kommer.

Hiss: Snart.....kaffe och bok utomhus!

Diss: Välfärdshysteriska förslag. Låt folket snusa ifred.

  • Karin Långström Vinge

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.