27 feb 2015 04:00

27 feb 2015 04:00

Borde vi inte ha kommit längre än så?

Härförleden gav jag fästmön en bukett tulpaner. Hon är mycket förtjust i den sortens blommor och jag försöker komma ihåg att köpa en bukett till henne lite nu och då när det är säsong. Det är ju alltid bra att ha lite pluspoäng.

Men så stod jag och tittade på buketten. Det var rosa tulpaner och när de började på att blomma ut ordentligt så visade det sig att en av dem hade ett rött kronblad som tydligt avvek från alla de rosa. Blomman med avvikelsen stod i mitten av klungan och det såg ut som om de andra blommorna vände sig bort ifrån den, som om de inte riktigt ville veta av den.

Det fick mig att tänka på tolerans inom grupper. Jag lärde mig någon gång under min skolgång att djuren ute i naturen är väldigt intoleranta mot avvikande gruppmedlemmar. Om någon individ föds med avvikande färg på pälsen eller något liknande så blir flockens reaktion att den avvikande skall stötas ut och jagas bort. Det är tydligen ett helt normalt beteende bland djuren även om jag inte förstår nyttan med det.

Vi människor vill ju gärna tro att vi fjärmat oss så långt från djuren och instinkterna att de primitiva beteendena som vi ärvt från våra djuriska förfäder inte längre spelar någon roll. Men jag tror ändå att mycket av de utslag av intolerans mot individer som inte är som vi kommer därifrån. För ett djur är det inget konstigt att stöta ut, eller rentav döda någon som man inte vill ha med att göra. Det är deras naturliga beteende. Och det var också vårt naturliga beteende för mycket länge sedan.

Men när vi visar avsky för en annan människa, som vi inte känner, på grund av dess hudfärg, religion, nationalitet, sexuella läggning, eller varför inte på grund av vilket fotbollslag den andre hejar på så tror jag att det är grottmänniskan djupt inom oss som tittar fram, grymtar och tar kommandot, trots att vi vill tro att vi har den gamla stöten under kontroll. Och för grottmänniskan är det inget konstigt att stöta bort en avvikande individ.

Borde vi inte ha kommit längre än så?

Jag skulle önska att vi faktiskt hade gjort det men där det finns konflikter mellan människor, grupper eller stater så har man nog inte bara att kämpa med konflikternas konkreta orsaker utan dessutom med ett antal primitiva grottmänniskor som hoppar, vrålar och viftar med knölpåkar inuti till synes civiliserade människor.

Slutsatsen måste då bli att den enda människa som vi alla borde vara intoleranta mot och skoningslöst stöta bort är vår egen inre grottmänniska.

 

Hiss: Medaljregnet över er svenskar i skid-VM i Falun.

 

Diss: Var är de danska medaljerna? Någon borde vi väl ändå kunna sno åt oss?

Men så stod jag och tittade på buketten. Det var rosa tulpaner och när de började på att blomma ut ordentligt så visade det sig att en av dem hade ett rött kronblad som tydligt avvek från alla de rosa. Blomman med avvikelsen stod i mitten av klungan och det såg ut som om de andra blommorna vände sig bort ifrån den, som om de inte riktigt ville veta av den.

Det fick mig att tänka på tolerans inom grupper. Jag lärde mig någon gång under min skolgång att djuren ute i naturen är väldigt intoleranta mot avvikande gruppmedlemmar. Om någon individ föds med avvikande färg på pälsen eller något liknande så blir flockens reaktion att den avvikande skall stötas ut och jagas bort. Det är tydligen ett helt normalt beteende bland djuren även om jag inte förstår nyttan med det.

Vi människor vill ju gärna tro att vi fjärmat oss så långt från djuren och instinkterna att de primitiva beteendena som vi ärvt från våra djuriska förfäder inte längre spelar någon roll. Men jag tror ändå att mycket av de utslag av intolerans mot individer som inte är som vi kommer därifrån. För ett djur är det inget konstigt att stöta ut, eller rentav döda någon som man inte vill ha med att göra. Det är deras naturliga beteende. Och det var också vårt naturliga beteende för mycket länge sedan.

Men när vi visar avsky för en annan människa, som vi inte känner, på grund av dess hudfärg, religion, nationalitet, sexuella läggning, eller varför inte på grund av vilket fotbollslag den andre hejar på så tror jag att det är grottmänniskan djupt inom oss som tittar fram, grymtar och tar kommandot, trots att vi vill tro att vi har den gamla stöten under kontroll. Och för grottmänniskan är det inget konstigt att stöta bort en avvikande individ.

Borde vi inte ha kommit längre än så?

Jag skulle önska att vi faktiskt hade gjort det men där det finns konflikter mellan människor, grupper eller stater så har man nog inte bara att kämpa med konflikternas konkreta orsaker utan dessutom med ett antal primitiva grottmänniskor som hoppar, vrålar och viftar med knölpåkar inuti till synes civiliserade människor.

Slutsatsen måste då bli att den enda människa som vi alla borde vara intoleranta mot och skoningslöst stöta bort är vår egen inre grottmänniska.

 

Hiss: Medaljregnet över er svenskar i skid-VM i Falun.

 

Diss: Var är de danska medaljerna? Någon borde vi väl ändå kunna sno åt oss?

  • Flemming Mouritsen

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.