07 apr 2015 05:00

07 apr 2015 09:18

Behåll de fasta högtidsdagarna

KARIN LÅNGSTRÖM VINGE

Så kan vi lägga ytterligare en högtidshelg till handlingarna! Jag hoppas många av er fått njuta av det fina vädret, av god mat och trevligt sällskap. Oavsett om firandet haft religiösa förtecken eller ej, är det viktigt med traditioner.

De behövs för att bryta av vardagslunken, för att ge oss anledning att varva ner eller varva upp beroende på vars och ens personliga behov, och för att sätta fokus på ting som ligger utanför den alldeles privata intressesfären.

I bland hörs tankar i samhällsdebatten om att vi borde avskaffa de allmänna helgdagarna och istället införa en högtidsbank med låt säga 15 fria högtidsdagar som varje medborgare kan använda under året.

Som representant för den religiösa tradition som har statistiskt sett flest utövare i vårt land har jag svårt att fullt ut förstå konsekvenserna av att vara av annat slag – men jag tror ändå att det är gott för samhörigheten att hålla på vissa dagar.

Muslimska vänner önskar mig lika mycket glad påsk som vad de kristna vännerna gör – och vi har kanske mer gemensamt i förståelsen av traditioners djup än vad en ateist möjligen kan ana. Trots allt har våra högtider ett sammanhang, så även påsken. De yttre attributen (påskägg, kycklingar...) har en given koppling till traditionerna och ger ett kulturellt sammanhang oavsett gudstro. Kalla det gärna kulturkristendom. Att sen påsken med dess påsklov sammanfaller med det lov som infördes för att skolbarnen behövde vara hemma och hjälpa till i vårbruket ger ytterligare en historisk dimension.

Och det har med humanitet att göra. Vi har idag avskaffat barnarbete i vårt land, men i vår konsumtion kan vi välja mellan att använda produkter som tillverkats av barn – eller inte. Humanismen förenar ateister och gudstroende. Julen ger fokus på de barn som i dag tvingas dra sina första andetag i ett tältläger (dagens krubba) eftersom det inte finns plats i härbärgena.

De fattigaste länderna på jorden är också de länder som förbarmar sig över flest flyktingar. Och långfredagen kunde få vara en långfredag i stillhet och eftertanke också i vår tid för alla de samvetsfångar som världen över sitter fängslade med eller utan föregående rättegångar på grund av att de stått upp för demokrati, människors lika värde, fred och frihet. En internationell sorgedag som på påskdagen övergår i firandet av hoppet, ljuset, den övervinnande kärleken och medmänskligheten.

 

Hiss: Vårsolen!

Diss: Terrorism. Je suis Kenya!

De behövs för att bryta av vardagslunken, för att ge oss anledning att varva ner eller varva upp beroende på vars och ens personliga behov, och för att sätta fokus på ting som ligger utanför den alldeles privata intressesfären.

I bland hörs tankar i samhällsdebatten om att vi borde avskaffa de allmänna helgdagarna och istället införa en högtidsbank med låt säga 15 fria högtidsdagar som varje medborgare kan använda under året.

Som representant för den religiösa tradition som har statistiskt sett flest utövare i vårt land har jag svårt att fullt ut förstå konsekvenserna av att vara av annat slag – men jag tror ändå att det är gott för samhörigheten att hålla på vissa dagar.

Muslimska vänner önskar mig lika mycket glad påsk som vad de kristna vännerna gör – och vi har kanske mer gemensamt i förståelsen av traditioners djup än vad en ateist möjligen kan ana. Trots allt har våra högtider ett sammanhang, så även påsken. De yttre attributen (påskägg, kycklingar...) har en given koppling till traditionerna och ger ett kulturellt sammanhang oavsett gudstro. Kalla det gärna kulturkristendom. Att sen påsken med dess påsklov sammanfaller med det lov som infördes för att skolbarnen behövde vara hemma och hjälpa till i vårbruket ger ytterligare en historisk dimension.

Och det har med humanitet att göra. Vi har idag avskaffat barnarbete i vårt land, men i vår konsumtion kan vi välja mellan att använda produkter som tillverkats av barn – eller inte. Humanismen förenar ateister och gudstroende. Julen ger fokus på de barn som i dag tvingas dra sina första andetag i ett tältläger (dagens krubba) eftersom det inte finns plats i härbärgena.

De fattigaste länderna på jorden är också de länder som förbarmar sig över flest flyktingar. Och långfredagen kunde få vara en långfredag i stillhet och eftertanke också i vår tid för alla de samvetsfångar som världen över sitter fängslade med eller utan föregående rättegångar på grund av att de stått upp för demokrati, människors lika värde, fred och frihet. En internationell sorgedag som på påskdagen övergår i firandet av hoppet, ljuset, den övervinnande kärleken och medmänskligheten.

 

Hiss: Vårsolen!

Diss: Terrorism. Je suis Kenya!

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.