15 maj 2015 04:00

15 maj 2015 04:00

Åh nej, jag har gjort bort mig igen!

FLEMMING MOURITSEN

Det händer onödigt ofta att jag inte gör det jag egentligen tycker är rätt sak att göra i den situation jag befinner mig i. I normalt tal kallar vi det att vi gör bort oss, eller I did myself away som engelsmännen säger.

Hände det bara ibland vore det väl ok, men jag dras med en del mentala handikapp som gör att jag promenerar runt i pianot stup i jämt.

En sak som händer pinsamt ofta är när jag lyckas glömma när och var det var jag träffade personen som jag står och pratar med egentligen. Någon ropar på mig på stan, kommer fram och börjar prata om att det var så trevligt sist vi sågs. I ren desperation håller jag fegt med då jag antingen inte har en aning om vem personen är, eller också vet jag det men minns inte vilket tillfälle han eller hon talar om.

För det mesta lyckas jag slingra mig ifrån pinsamheterna men stundom måste jag till sist erkänna att jag inte vet vad vi står och pratar om. Det sköna då är att de flesta har stor förståelse för ens förvirrade minne. Egen framgång är mycket trevligt, men andras tillkortakommanden skall heller inte föraktas, som en vis men cynisk person en gång sa.

Jag har i alla fall än så länge klarat mig från följande meningsutbyte:

– Skall ni ha barn? Så roligt!

– Nej, jag har bara blivit tjock.

Däremot finns det folk som jag känner som har lyckats med det (ni vet vilka ni är) och i det läge som uppstår då är det inte helt lätt att komma undan med hedern i behåll.

Att jag tar upp detta ämne är för att jag skäms som en hund för något som hände för bara några dagar sedan. En bagatell egentligen men i mitt inre växte det till något större än så då det tangerar sådant jag retade mig på när jag drev en affärsrörelse. Jag borde ha vetat bättre.

Jag hade varit inne på en bensinstation för att diskutera en reparation av min bil och när jag kom ut ur butiken fick jag syn på en Hemglassbil som precis hade tankat och då jag den senaste tiden missat glassbilen då den åkt förbi hemma, trots att jag hört den irriterande melodin, så reagerade jag nu med ryggmärgen och rusade fram till flickan i bilen och frågade om jag kunde få köpa en låda glass där och då?

– Ja, det kan väl gå bra, sa hon lätt överraskat.

Jag valde ut ett litet paket, betalade och bar det med mig mot min bil.

Då först, när jag passerade mellan bensinpumparna, insåg jag att de sålde glass inne på macken också. Jag hade rusat ut ur butiken och köpt något som macken ville sälja, fast av en konkurrent till dem ... men på deras mark.

Att jag inte skäms! (men det gör jag)

Hiss: Visst är det ett spännande majväder, kallt och hagelskurar. Det måste väl betyda att sommaren blir fantastisk?

Diss: Agera först och tänka sen. När andra gör det är jag oftast förstående, men när jag själv...

Det händer onödigt ofta att jag inte gör det jag egentligen tycker är rätt sak att göra i den situation jag befinner mig i. I normalt tal kallar vi det att vi gör bort oss, eller I did myself away som engelsmännen säger.

Hände det bara ibland vore det väl ok, men jag dras med en del mentala handikapp som gör att jag promenerar runt i pianot stup i jämt.

En sak som händer pinsamt ofta är när jag lyckas glömma när och var det var jag träffade personen som jag står och pratar med egentligen. Någon ropar på mig på stan, kommer fram och börjar prata om att det var så trevligt sist vi sågs. I ren desperation håller jag fegt med då jag antingen inte har en aning om vem personen är, eller också vet jag det men minns inte vilket tillfälle han eller hon talar om.

För det mesta lyckas jag slingra mig ifrån pinsamheterna men stundom måste jag till sist erkänna att jag inte vet vad vi står och pratar om. Det sköna då är att de flesta har stor förståelse för ens förvirrade minne. Egen framgång är mycket trevligt, men andras tillkortakommanden skall heller inte föraktas, som en vis men cynisk person en gång sa.

Jag har i alla fall än så länge klarat mig från följande meningsutbyte:

– Skall ni ha barn? Så roligt!

– Nej, jag har bara blivit tjock.

Däremot finns det folk som jag känner som har lyckats med det (ni vet vilka ni är) och i det läge som uppstår då är det inte helt lätt att komma undan med hedern i behåll.

Att jag tar upp detta ämne är för att jag skäms som en hund för något som hände för bara några dagar sedan. En bagatell egentligen men i mitt inre växte det till något större än så då det tangerar sådant jag retade mig på när jag drev en affärsrörelse. Jag borde ha vetat bättre.

Jag hade varit inne på en bensinstation för att diskutera en reparation av min bil och när jag kom ut ur butiken fick jag syn på en Hemglassbil som precis hade tankat och då jag den senaste tiden missat glassbilen då den åkt förbi hemma, trots att jag hört den irriterande melodin, så reagerade jag nu med ryggmärgen och rusade fram till flickan i bilen och frågade om jag kunde få köpa en låda glass där och då?

– Ja, det kan väl gå bra, sa hon lätt överraskat.

Jag valde ut ett litet paket, betalade och bar det med mig mot min bil.

Då först, när jag passerade mellan bensinpumparna, insåg jag att de sålde glass inne på macken också. Jag hade rusat ut ur butiken och köpt något som macken ville sälja, fast av en konkurrent till dem ... men på deras mark.

Att jag inte skäms! (men det gör jag)

Hiss: Visst är det ett spännande majväder, kallt och hagelskurar. Det måste väl betyda att sommaren blir fantastisk?

Diss: Agera först och tänka sen. När andra gör det är jag oftast förstående, men när jag själv...

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.