03 jul 2015 06:00

06 jul 2015 14:36

Det fina med att turista hemmavé

FLEMMING MOURITSEN

Så här i den tidiga delen av sommaren, nu när det äntligen börjar påminna om sommar så funderar man (jag) lite på vad man skall hitta på för äventyr för att få med sig lite upplevelser att minnas om ett antal månader, när höstens rödgula färger övergår till trist gråskala. Då vore det ju fint med skapligt färska minnen som piggar upp i väntan på nästa sommar.

En utlandssemester på en eller ett par veckor piggar ju självklart upp. Likaså en hyrd stuga vid kusten någon vecka, men dessa sätt att semestra är kopplade till rätt kraftiga utgifter och eftersom de dessutom är rätt tidsbegränsade så piskas förväntningarna på dem upp till nivåer som ofta är svåra att uppfylla.

Fästmön och jag har i några år försökt få sommarupplevelserna att bli fler men inte så ambitiösa och har då snubblat över förträffligheten i att semestra hemmavé. För runt i Skaraborg och även inne i vår stad finns ett stort antal upplevelser som man som boende här lätt missar. Kanske därför att man inte kan tänka sig att det finns saker kvar att upptäcka.

Fästmön och jag har hittat en okänd gånggrift bakom Arenan, en silverskatt på Nyströms kullar och ett helt nöjesfält med berg-och-dalbana och allt i skogarna runt Horsås ...

Nä, det har vi naturligtvis inte, men i måndags var vi för första gången inne i Helénsstugan. Ja, jag vet att det inte låter spektakulärt men hur många av Skövdeborna har egentligen varit inne i stans äldsta hus? Vi hade inte det, så när vi såg att dörren stod öppen så traskade vi in och pratade med ungdomarna som har som sommarjobb att guida i huset.

1759 brann hela Skövde ner och det enda huset som idag finns kvar sedan tiden före branden är Helénsstugan. Efter branden byggdes staden upp igen, men nu med gatorna i ett modernt rutnät istället. Den gamla staden var planerad (eller inte) på medeltida vis och därför ligger Helénsstugan än idag på snedden, för den ligger faktiskt kvar på sin ursprungliga plats.

Så även om det bara är en liten timrad stuga så är det den enda länken som finns kvar till det tidiga Skövde och när vi stod där inne så anade vi närvaron av folket som bott och verkat där genom seklen. Viskande röster från övervåningen, skrapande i väggarna och skugglika gestalter iklädda vadmal som skymtade förbi i ögonvrån. Eller också inbillade jag mig.

På kommunens hemsidor såg det ut som om huset bara hålls öppet en söndag i månaden men de har faktiskt öppet alla dagar från tio till fyra en bra bit in i augusti, så gå dit och låt de guidande ungdomarna guida dig och passa samtidigt på att hälsa på Skövdes äldsta spöken och gastar. Det kan väl bli ett fint sommarminne?

 

Hiss: Den glädje och energi man känner när det äntligen blivit varmt och soligt.

 

Diss: Krånglande och smärtande knäled som försvårar promenader. Jädra skit!

En utlandssemester på en eller ett par veckor piggar ju självklart upp. Likaså en hyrd stuga vid kusten någon vecka, men dessa sätt att semestra är kopplade till rätt kraftiga utgifter och eftersom de dessutom är rätt tidsbegränsade så piskas förväntningarna på dem upp till nivåer som ofta är svåra att uppfylla.

Fästmön och jag har i några år försökt få sommarupplevelserna att bli fler men inte så ambitiösa och har då snubblat över förträffligheten i att semestra hemmavé. För runt i Skaraborg och även inne i vår stad finns ett stort antal upplevelser som man som boende här lätt missar. Kanske därför att man inte kan tänka sig att det finns saker kvar att upptäcka.

Fästmön och jag har hittat en okänd gånggrift bakom Arenan, en silverskatt på Nyströms kullar och ett helt nöjesfält med berg-och-dalbana och allt i skogarna runt Horsås ...

Nä, det har vi naturligtvis inte, men i måndags var vi för första gången inne i Helénsstugan. Ja, jag vet att det inte låter spektakulärt men hur många av Skövdeborna har egentligen varit inne i stans äldsta hus? Vi hade inte det, så när vi såg att dörren stod öppen så traskade vi in och pratade med ungdomarna som har som sommarjobb att guida i huset.

1759 brann hela Skövde ner och det enda huset som idag finns kvar sedan tiden före branden är Helénsstugan. Efter branden byggdes staden upp igen, men nu med gatorna i ett modernt rutnät istället. Den gamla staden var planerad (eller inte) på medeltida vis och därför ligger Helénsstugan än idag på snedden, för den ligger faktiskt kvar på sin ursprungliga plats.

Så även om det bara är en liten timrad stuga så är det den enda länken som finns kvar till det tidiga Skövde och när vi stod där inne så anade vi närvaron av folket som bott och verkat där genom seklen. Viskande röster från övervåningen, skrapande i väggarna och skugglika gestalter iklädda vadmal som skymtade förbi i ögonvrån. Eller också inbillade jag mig.

På kommunens hemsidor såg det ut som om huset bara hålls öppet en söndag i månaden men de har faktiskt öppet alla dagar från tio till fyra en bra bit in i augusti, så gå dit och låt de guidande ungdomarna guida dig och passa samtidigt på att hälsa på Skövdes äldsta spöken och gastar. Det kan väl bli ett fint sommarminne?

 

Hiss: Den glädje och energi man känner när det äntligen blivit varmt och soligt.

 

Diss: Krånglande och smärtande knäled som försvårar promenader. Jädra skit!

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.