15 jul 2015 04:00

15 jul 2015 04:00

Listig som en räv

JOHANNA BEIJBOM

Äntligen, tänkte nog vår bordercollie Akilles när det lastades av tre hästar på gården här för någon vecka sen. Eftersom vi själva inte har några egna precis just nu och hagarna växer så det knakar så erbjöd vi Skövde ridskola att få ta hit några hästar på sommarbete. De nappade på erbjudandet och nu går det tre ståtliga pollar utanför fönstret och betar. Till min lycka är en av dessa min favorit Cortezze som jag har ridit och tävlat med i ungefär ett år, så att få ha henne här är riktigt mysigt.

Akilles har verkligen saknat att i timmar få sitta i trädgården med full koll på minsta lilla steg hästarna tar. Djur är fantastiska, samma dag som vi tog bort våra egna hästar så förstod han vad som hänt. Förut kunde vi bara öppna ytterdörren och då flög han ut för att titta till dem i hagen. Men exakt den dagen så slutade han bara upp med det, han visste verkligen att de inte fanns längre. Att då få se lyckan och glädjen i hans ögon och språng när de nya hästarna kom var helt underbart. Nu släpper han dem inte med blicken en sekund.

I en vecka nu har vi varit hundvakt åt min bror och hans sambos vovve Vegas då de har varit i Danmark på lite semester.

Vegas är ju endast ett år och är därmed full av härlig och ibland inte alltför härlig energi.

Säga vad man vill om denna lilla bushund, men Gud så smart han är.

Häromdagen skulle vi ge hundarna sin kvällsmat. Eftersom Vegas fortfarande är liten så får han inte alls lika mycket mat som de två fullvuxna vilket innebär att hans skål är tom på bara någon minut. Efter att han hade glufsat i sig sitt foder satte han sig bakom de två andra för att sukta och tråna efter deras mat. Helt plötsligt reser han sig upp, springer ut i trädgården och ger ifrån sig världens skall. Våra två stora hundar flyger upp ifrån sina halvfulla matskålar och rusar ut för att se vad som händer. När de precis kommit ut på gräsmattan tvärvänder Vegas och drar järnet in i köket och fullkomligt kastar sig över den ena skålen och börjar hetsäta. Vi hinner knappt reagera så fort gick det. Till slut får vi bort det lilla matvraket, men oj så nöjd och belåten han såg ut. De andra två kommer lunkandes in och fattar inte ett dugg av vad minstingen gormade och skrek efter.

Vi fattade ju förstås hela grejen, han hade ju självklart fintat ut de andra så han kunde sno polarnas mat. Galna, smarta jycke.

Alla tre hundarna är helt frisbee-tokiga och älskar dessa runda leksaker mer än något annat. De två äldre fattar när det är lekdags och när det inte är det, men det har inte riktigt Vegas kommit på än, för honom är det frisbee-time 24-7. I förrgår skulle pappa klippa gräset med åkgräsklipparen. Vegas ville leka och sprang bredvid med sin runda leksak i munnen och gnällde. När han insåg att han inte fick någon som helst reaktion så började han lägga frisbeen precis framför klipparen. Då var ju pappa tvungen att stanna, gå av och kasta iväg den.

Eftersom det var så listigt och charmigt gjort så lät vi honom hålla på så ett tag. Kan meddela att det tog nästan en halvtimme längre den dagen och klippa gräset, men det var det värt enbart för att få skratta lite åt den kloka lille godingen.

Hiss: Att djur kan sprida så mycket glädje och lycka

Diss: Att sommarhästarna kommer åka tillbaka i slutet av juli

Äntligen, tänkte nog vår bordercollie Akilles när det lastades av tre hästar på gården här för någon vecka sen. Eftersom vi själva inte har några egna precis just nu och hagarna växer så det knakar så erbjöd vi Skövde ridskola att få ta hit några hästar på sommarbete. De nappade på erbjudandet och nu går det tre ståtliga pollar utanför fönstret och betar. Till min lycka är en av dessa min favorit Cortezze som jag har ridit och tävlat med i ungefär ett år, så att få ha henne här är riktigt mysigt.

Akilles har verkligen saknat att i timmar få sitta i trädgården med full koll på minsta lilla steg hästarna tar. Djur är fantastiska, samma dag som vi tog bort våra egna hästar så förstod han vad som hänt. Förut kunde vi bara öppna ytterdörren och då flög han ut för att titta till dem i hagen. Men exakt den dagen så slutade han bara upp med det, han visste verkligen att de inte fanns längre. Att då få se lyckan och glädjen i hans ögon och språng när de nya hästarna kom var helt underbart. Nu släpper han dem inte med blicken en sekund.

I en vecka nu har vi varit hundvakt åt min bror och hans sambos vovve Vegas då de har varit i Danmark på lite semester.

Vegas är ju endast ett år och är därmed full av härlig och ibland inte alltför härlig energi.

Säga vad man vill om denna lilla bushund, men Gud så smart han är.

Häromdagen skulle vi ge hundarna sin kvällsmat. Eftersom Vegas fortfarande är liten så får han inte alls lika mycket mat som de två fullvuxna vilket innebär att hans skål är tom på bara någon minut. Efter att han hade glufsat i sig sitt foder satte han sig bakom de två andra för att sukta och tråna efter deras mat. Helt plötsligt reser han sig upp, springer ut i trädgården och ger ifrån sig världens skall. Våra två stora hundar flyger upp ifrån sina halvfulla matskålar och rusar ut för att se vad som händer. När de precis kommit ut på gräsmattan tvärvänder Vegas och drar järnet in i köket och fullkomligt kastar sig över den ena skålen och börjar hetsäta. Vi hinner knappt reagera så fort gick det. Till slut får vi bort det lilla matvraket, men oj så nöjd och belåten han såg ut. De andra två kommer lunkandes in och fattar inte ett dugg av vad minstingen gormade och skrek efter.

Vi fattade ju förstås hela grejen, han hade ju självklart fintat ut de andra så han kunde sno polarnas mat. Galna, smarta jycke.

Alla tre hundarna är helt frisbee-tokiga och älskar dessa runda leksaker mer än något annat. De två äldre fattar när det är lekdags och när det inte är det, men det har inte riktigt Vegas kommit på än, för honom är det frisbee-time 24-7. I förrgår skulle pappa klippa gräset med åkgräsklipparen. Vegas ville leka och sprang bredvid med sin runda leksak i munnen och gnällde. När han insåg att han inte fick någon som helst reaktion så började han lägga frisbeen precis framför klipparen. Då var ju pappa tvungen att stanna, gå av och kasta iväg den.

Eftersom det var så listigt och charmigt gjort så lät vi honom hålla på så ett tag. Kan meddela att det tog nästan en halvtimme längre den dagen och klippa gräset, men det var det värt enbart för att få skratta lite åt den kloka lille godingen.

Hiss: Att djur kan sprida så mycket glädje och lycka

Diss: Att sommarhästarna kommer åka tillbaka i slutet av juli

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.