31 jul 2015 04:00

31 jul 2015 04:00

Allt behöver inte vara så himla elektroniskt

FLEMMING MOURITSEN

I vår serie TTTT (Trevliga Tidlösa Turistiska Turer) har turen kommit till ett resmål vars brist på högteknologi nog är tämligen svårslagen, men som samtidigt ändå gav ett perspektiv på teknikutvecklingen. För att inte tala om det oväntade resultatet i stekpannan.

I det liv vi lever i Sverige, i verkligheten... den sorts verklighet vi har här, så tar vi så otroligt mycket för givet. Bilen skall alltid starta och aldrig få punktering, datorn skall prestera ett resultat omedelbart vi trycker på enter, det skall alltid finnas ström i väggkontakten, mat i kylen och tågen skall gå i tid.

Om vi nu bortser från det sista påståendet, som numera är tämligen skrattretande, så är nog allt det jag räknade upp sådant som vi inte bara tar för givet utan sånt som vi anser vara vår rättighet. Men det är det där sista om järnväg och spår som jag tänker ägna mig åt... strax.

En annan sak som vi tar för givet är att vi lever. Men hade det inte varit för den moderna läkarvården så hade både fästmön och jag förmodligen varit borta nu. Tack vare antibiotika och kirurgi får vi hänga med ett tag till och då skulle man tro att vi skulle uppskatta varje dag lite extra och låta bli att gnälla över småsaker. Men inte då... vi gnölar och gnäller precis som de flesta. Även om vi både försöker att uppskatta det vi får och se varje dag som en gåva. Försöker... det är i alla fall något.

Lite med det i minnet så vill jag ha sagt att jag uppskattade vår tämligen skakiga och högljudda dressintur från Gullspång för ett tag sedan oproportionerligt mycket. Vi hyrde två dressiner, ett kamratpar och vi, och trampade iväg på spår som absolut inte renoverats sedan femtiotalet. Vädret var lagom varmt och lagom soligt. Naturen var omväxlande och vacker och efter ett tag upptäckte vi kantareller på banvallen. Mycket kantareller vilket titt som tätt fick oss att stanna och fördröjde resan på ett för järnväg ovanligt positivt sätt.

Där har ni det.

Mer än så var det inte. Vi cyklade dressin någon mil söderut från Gullspång innan vi vände tillbaka, då med tre hundbajspåsar (obegagnade) fyllda med kantareller. Men det var en dag fylld av sådan livskvalitet att jag har svårt att se något som skulle kunna ge mer tillfredsställelse. Kanske lika mycket, men det är svårt att toppa.

Allt behöver alltså inte vara så himla elektroniskt och high-tech för att ge oss något att minnas. De lågteknologiska nöjena som till exempel att bada, att rida islandshäst, eller varför inte spela kort för oss människor närmare varandra där de högteknologiska snarast för oss isär. Jag tänker bland annat på en familj jag såg på en badstrand där de satt på rad och glodde ner i var sin smartphone.

Då åker jag hellre dressin med kamrater även om det väsnas så mycket att vi måste stanna för att kunna prata.

Hiss: Ja, ja, visst är det fiffigt att kunna googla något snabbt när man är oense.

Diss: I morgon är det augusti. Hur fort går tiden egentligen?

I vår serie TTTT (Trevliga Tidlösa Turistiska Turer) har turen kommit till ett resmål vars brist på högteknologi nog är tämligen svårslagen, men som samtidigt ändå gav ett perspektiv på teknikutvecklingen. För att inte tala om det oväntade resultatet i stekpannan.

I det liv vi lever i Sverige, i verkligheten... den sorts verklighet vi har här, så tar vi så otroligt mycket för givet. Bilen skall alltid starta och aldrig få punktering, datorn skall prestera ett resultat omedelbart vi trycker på enter, det skall alltid finnas ström i väggkontakten, mat i kylen och tågen skall gå i tid.

Om vi nu bortser från det sista påståendet, som numera är tämligen skrattretande, så är nog allt det jag räknade upp sådant som vi inte bara tar för givet utan sånt som vi anser vara vår rättighet. Men det är det där sista om järnväg och spår som jag tänker ägna mig åt... strax.

En annan sak som vi tar för givet är att vi lever. Men hade det inte varit för den moderna läkarvården så hade både fästmön och jag förmodligen varit borta nu. Tack vare antibiotika och kirurgi får vi hänga med ett tag till och då skulle man tro att vi skulle uppskatta varje dag lite extra och låta bli att gnälla över småsaker. Men inte då... vi gnölar och gnäller precis som de flesta. Även om vi både försöker att uppskatta det vi får och se varje dag som en gåva. Försöker... det är i alla fall något.

Lite med det i minnet så vill jag ha sagt att jag uppskattade vår tämligen skakiga och högljudda dressintur från Gullspång för ett tag sedan oproportionerligt mycket. Vi hyrde två dressiner, ett kamratpar och vi, och trampade iväg på spår som absolut inte renoverats sedan femtiotalet. Vädret var lagom varmt och lagom soligt. Naturen var omväxlande och vacker och efter ett tag upptäckte vi kantareller på banvallen. Mycket kantareller vilket titt som tätt fick oss att stanna och fördröjde resan på ett för järnväg ovanligt positivt sätt.

Där har ni det.

Mer än så var det inte. Vi cyklade dressin någon mil söderut från Gullspång innan vi vände tillbaka, då med tre hundbajspåsar (obegagnade) fyllda med kantareller. Men det var en dag fylld av sådan livskvalitet att jag har svårt att se något som skulle kunna ge mer tillfredsställelse. Kanske lika mycket, men det är svårt att toppa.

Allt behöver alltså inte vara så himla elektroniskt och high-tech för att ge oss något att minnas. De lågteknologiska nöjena som till exempel att bada, att rida islandshäst, eller varför inte spela kort för oss människor närmare varandra där de högteknologiska snarast för oss isär. Jag tänker bland annat på en familj jag såg på en badstrand där de satt på rad och glodde ner i var sin smartphone.

Då åker jag hellre dressin med kamrater även om det väsnas så mycket att vi måste stanna för att kunna prata.

Hiss: Ja, ja, visst är det fiffigt att kunna googla något snabbt när man är oense.

Diss: I morgon är det augusti. Hur fort går tiden egentligen?

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.