07 sep 2015 04:00

07 sep 2015 04:00

Min tandborste kan döda zombier ...

PETRA LUNDGREN

I en lång ringlande kö uppför en trappa och ut i foajén stod vi och väntade på att bli insläppta i teatern på Aftonstjärnan i Göteborg. Då kom Knut från den tyska gruppen Steife Brise ut och frågade på engelska:

– Är det någon som har ett föremål att låna ut? Ni får inte vara rädda för att det blir smutsigt.

Jag öppnade snabbt min väska och i den har jag ganska många olika saker. Där fanns till exempel en tandborste. Så den räckte jag upp.

Knut synade föremålen han såg och sa till slut:

– Jag tar tandborsten!

Så den skeppades upp till honom och försvann med honom in på teatern.

– Det här blir spännande, sa jag.

Så släpptes vi in och den zombieapokalyptiska föreställningen började. En av skådespelarna var den som skulle bli zombie först, vem det var visste bara den och publiken. Föreställningen utspelade sig på ett zoo, på en förskola och i ett bibliotek. Jag väntade spänt på tandborsten och plötsligt dök den upp i händerna på en stjärnstudent på förskolan. Han kammade sitt skägg med den, benen och andras skägg och hår.

– Undra om de tvättade tandborsten före de använde den, funderade jag.

En zombie dök upp och snart blev det fler. Det visade sig att zombierna var rädda för tandborsten. Man kunde till och med döda dem med den.

Dagen efter träffade jag Knut igen på improfestivalen.

– Det var du som lånade ut tandborsten! Vill du ha tillbaka den? frågade han och tog upp den ur sidofacket på sin ryggsäck.

– Nä, du kan behålla den, sa jag.

– Det är lite låtsasblod kvar här, sa han och visade en fläck som var som ett knappnålshuvud.

Knut ville verkligen ge tillbaka tandborsten. Jag ville verkligen inte ha den. Den var gammal och det kändes inte som om jag skulle använda den igen med tanke på att den kammat skägg och varit full med låtsasblod. Jag försökte vänligt men bestämt få honom att behålla tandborsten. Men till slut sa jag:

– Okej, jag köper en ram och så ramar jag in tandborsten och så kan din autograf vara under tandborsten.

– Nja, det är för mycket, tyckte Knut och behöll tandborsten.

Jag tänker att han behöver den bättre. På något sätt känns det mer sannolikt att det finns zombier i Hamburg än här.

Hiss

Att ha en bra bok att läsa lite i på kvällen innan man somnar.

Diss

När boken man läser tar slut och man måste hitta en ny.

I en lång ringlande kö uppför en trappa och ut i foajén stod vi och väntade på att bli insläppta i teatern på Aftonstjärnan i Göteborg. Då kom Knut från den tyska gruppen Steife Brise ut och frågade på engelska:

– Är det någon som har ett föremål att låna ut? Ni får inte vara rädda för att det blir smutsigt.

Jag öppnade snabbt min väska och i den har jag ganska många olika saker. Där fanns till exempel en tandborste. Så den räckte jag upp.

Knut synade föremålen han såg och sa till slut:

– Jag tar tandborsten!

Så den skeppades upp till honom och försvann med honom in på teatern.

– Det här blir spännande, sa jag.

Så släpptes vi in och den zombieapokalyptiska föreställningen började. En av skådespelarna var den som skulle bli zombie först, vem det var visste bara den och publiken. Föreställningen utspelade sig på ett zoo, på en förskola och i ett bibliotek. Jag väntade spänt på tandborsten och plötsligt dök den upp i händerna på en stjärnstudent på förskolan. Han kammade sitt skägg med den, benen och andras skägg och hår.

– Undra om de tvättade tandborsten före de använde den, funderade jag.

En zombie dök upp och snart blev det fler. Det visade sig att zombierna var rädda för tandborsten. Man kunde till och med döda dem med den.

Dagen efter träffade jag Knut igen på improfestivalen.

– Det var du som lånade ut tandborsten! Vill du ha tillbaka den? frågade han och tog upp den ur sidofacket på sin ryggsäck.

– Nä, du kan behålla den, sa jag.

– Det är lite låtsasblod kvar här, sa han och visade en fläck som var som ett knappnålshuvud.

Knut ville verkligen ge tillbaka tandborsten. Jag ville verkligen inte ha den. Den var gammal och det kändes inte som om jag skulle använda den igen med tanke på att den kammat skägg och varit full med låtsasblod. Jag försökte vänligt men bestämt få honom att behålla tandborsten. Men till slut sa jag:

– Okej, jag köper en ram och så ramar jag in tandborsten och så kan din autograf vara under tandborsten.

– Nja, det är för mycket, tyckte Knut och behöll tandborsten.

Jag tänker att han behöver den bättre. På något sätt känns det mer sannolikt att det finns zombier i Hamburg än här.

Hiss

Att ha en bra bok att läsa lite i på kvällen innan man somnar.

Diss

När boken man läser tar slut och man måste hitta en ny.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.