06 jul 2017 04:00

06 jul 2017 04:00

Verkligheten i Trumps nya värld

KRÖNIKA

Donald Trump har ett gyllene läge att genomföra sin politik. I november förra året vann han presidentvalet och samtidigt fick Republikanerna majoritet i kongressens båda kamrar. Det är ett läge som skulle göra de flesta andra politiker avundsjuka men det första halvåret som amerikansk president har handlat om helt andra saker. Politiken har istället överskuggats av Trumps egna förehavande där han har gjort åtskilliga snedsteg. Han anklagas för sina Rysslandskopplingar och maktmissbruk. Att det så här tidigt talas om möjligheterna att ställa honom inför riksrätt säger det mesta om tillståndet i världens mäktigaste och inflytelserika land.

Donald Trumps första tid som amerikansk president blev precis lika kaotisk och osäker som förutspåtts efter valsegern i november förra året. Samtidigt har han gjort mycket av det som han lovade sina väljare även om han emellanåt har stött på patrull såsom hans dekret om inreseförebud för vissa medborgare.

Presidenten gör allt för att få bort Obamacare, den förre presidentens sjukvårdsreform, men det har visat sig svårare trots republikansk majoritet i kongressens båda kammare, representanthuset och senaten. Trump kom onekligen till ett dukat bord men det har han hunnit omkullkasta på många sätt under sina första sex månader på presidentposten.

Vi har precis som i valrörelsen fortsatt få se en massa utfall som varit renons på varje spår av värdighet, stil och statsmannaskap. Trump har inte heller förstått hur maktdelningen i USA ser ut och fungerar, ty en president kan inte göra vad han vill utan har också lagar att hålla sig inom. Vidare ifrågasätter han ju konsekvent medias roll och pekar på att han är utsatt för en kampanj eller rent av en konspiration. Att Trump nu anklagas för maktmissbruk och för sina kopplingar till Ryssland är allvarligt.

Att det idag förs seriösa och offentliga diskussioner om att avsätta Donald Trump i förtid genom riksrätt säger det mesta om tillståndet i USA och den nye presidenten i Vita Huset. Hittills har ingen president skiljts från sitt ämbete efter en riksrättsprocess men att det dryftas redan nu och så flitigt är djupt problematiskt.

Att det är en ny herre i Washington har också blivit tydligt för Europa.

”Tiden då vi kunde förlita oss helt på andra är delvis förbi. Det har jag upplevt under de senaste dagarna”.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkels uttalande tidigare i somras efter de två viktiga toppmötena när Donald Trump träffade en rad europeiska ledare för första gången på Natomötet i Bryssel och G7-mötet på Sicilien är träffande.

Merkel menade att det inte längre gick att lita på USA som sedan andra världskriget spelat en central roll i den europeiska återuppbyggnaden och varit en given allierad. Hennes slutsats är att Europa fortsatt måste ha goda förbindelser med Washington men att samarbetet inom EU måste stärkas.

”Vi européer måste verkligen ta vårt öde i egna händer. Vi måste själva kämpa för vår framtid, vårt öde som européer”, fastslog Merkel.

När Donald Trump valdes till ny amerikansk president i USA efter Barack Obama sände det chockvågor världen över.

”Om man lyssnar på vad Donald Trump sagt före och under sin kampanj är det här slutet på västvärlden som vi känner den”, skrev den tidigare svenska stats- och utrikesministern Carl Bildt i sin kolumn i Washington Post några dagar efter valet.

Inget är längre givet och Trump drar sig till och med från att uttala att USA står vid de västerländska demokratiernas sida genom Nato. Det ligger förvisso i linje med vad Trump sade under valkampanjen och sedan fastslog i sitt installationstal efter att ha svurit presidenteden: Amerika kommer från och med nu alltid först.

Nu står vi fortsatt inför en period med stor osäkerhet och där inget längre förvånar. Att USA lämnar klimatavtalet i Paris är därför heller inte överraskande.

I Europa framstår Angela Merkel som den viktigaste motvikten till den nya amerikanska administrationen. I höst är det val till förbundsdagen.

Angela Merkel har styrt Tyskland de senaste tolv åren i storkoalition med Socialdemokraterna. Hon får gärna fortsätta vara förbundskansler i fyra år till.

Framförallt för Europas skull.

Donald Trumps första tid som amerikansk president blev precis lika kaotisk och osäker som förutspåtts efter valsegern i november förra året. Samtidigt har han gjort mycket av det som han lovade sina väljare även om han emellanåt har stött på patrull såsom hans dekret om inreseförebud för vissa medborgare.

Presidenten gör allt för att få bort Obamacare, den förre presidentens sjukvårdsreform, men det har visat sig svårare trots republikansk majoritet i kongressens båda kammare, representanthuset och senaten. Trump kom onekligen till ett dukat bord men det har han hunnit omkullkasta på många sätt under sina första sex månader på presidentposten.

Vi har precis som i valrörelsen fortsatt få se en massa utfall som varit renons på varje spår av värdighet, stil och statsmannaskap. Trump har inte heller förstått hur maktdelningen i USA ser ut och fungerar, ty en president kan inte göra vad han vill utan har också lagar att hålla sig inom. Vidare ifrågasätter han ju konsekvent medias roll och pekar på att han är utsatt för en kampanj eller rent av en konspiration. Att Trump nu anklagas för maktmissbruk och för sina kopplingar till Ryssland är allvarligt.

Att det idag förs seriösa och offentliga diskussioner om att avsätta Donald Trump i förtid genom riksrätt säger det mesta om tillståndet i USA och den nye presidenten i Vita Huset. Hittills har ingen president skiljts från sitt ämbete efter en riksrättsprocess men att det dryftas redan nu och så flitigt är djupt problematiskt.

Att det är en ny herre i Washington har också blivit tydligt för Europa.

”Tiden då vi kunde förlita oss helt på andra är delvis förbi. Det har jag upplevt under de senaste dagarna”.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkels uttalande tidigare i somras efter de två viktiga toppmötena när Donald Trump träffade en rad europeiska ledare för första gången på Natomötet i Bryssel och G7-mötet på Sicilien är träffande.

Merkel menade att det inte längre gick att lita på USA som sedan andra världskriget spelat en central roll i den europeiska återuppbyggnaden och varit en given allierad. Hennes slutsats är att Europa fortsatt måste ha goda förbindelser med Washington men att samarbetet inom EU måste stärkas.

”Vi européer måste verkligen ta vårt öde i egna händer. Vi måste själva kämpa för vår framtid, vårt öde som européer”, fastslog Merkel.

När Donald Trump valdes till ny amerikansk president i USA efter Barack Obama sände det chockvågor världen över.

”Om man lyssnar på vad Donald Trump sagt före och under sin kampanj är det här slutet på västvärlden som vi känner den”, skrev den tidigare svenska stats- och utrikesministern Carl Bildt i sin kolumn i Washington Post några dagar efter valet.

Inget är längre givet och Trump drar sig till och med från att uttala att USA står vid de västerländska demokratiernas sida genom Nato. Det ligger förvisso i linje med vad Trump sade under valkampanjen och sedan fastslog i sitt installationstal efter att ha svurit presidenteden: Amerika kommer från och med nu alltid först.

Nu står vi fortsatt inför en period med stor osäkerhet och där inget längre förvånar. Att USA lämnar klimatavtalet i Paris är därför heller inte överraskande.

I Europa framstår Angela Merkel som den viktigaste motvikten till den nya amerikanska administrationen. I höst är det val till förbundsdagen.

Angela Merkel har styrt Tyskland de senaste tolv åren i storkoalition med Socialdemokraterna. Hon får gärna fortsätta vara förbundskansler i fyra år till.

Framförallt för Europas skull.

  • LINUS HELLMAN

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.