09 sep 2017 04:00

09 sep 2017 04:00

Valet som avgör vilken väg kyrkan ska gå

KRÖNIKA: KARIN LÅNGSTRÖM

Var fjärde år är det kyrkoval i Svenska kyrkan och nu har förtidsröstningen satt igång. Ungefär fem miljoner röstberättigade (medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år) ska rösta fram styrande ledamöter i församling, stift och på nationell nivå bland cirka 30 000 kandidater. Det är dyrt och kräver en stor arbetsinsats av många, men alla alternativ på hur en kyrka av Svenska kyrkans storlek ska styras verkar sämre.

En del människor har en annan vinkel på det här med kyrkoval. Ska jag välja att vara med i en kyrka eller inte? Det kan handla om ekonomiska skäl, för att en tycker att kyrkorna gör felaktiga prioriteringar, eller helt enkelt för att en har en annan tro eller religion. Eller ingen alls.


Religionsfriheten är en av de viktiga mänskliga rättigheterna och den infördes utan inskränkningar först på 50-talet i Sverige. I vårt land fanns tidigare en dyster mix av nationalism och religionsmonopol som drabbade inte minst judiska bekännare hårt. Att Svenska kyrkan var en statskyrka och därmed var inblandad i tvångsåtgärder mot bland annat de utomkyrkliga väckelserörelserna ger otydliga vibbar än idag när Svenska kyrkan ändå är ett fritt samfund som alla andra.

Religionsfriheten ger rätt att tillhöra en religion och utöva den, men ger också rätten att slippa. Här finns en del missuppfattningar. En del tror att religionsfriheten ger rätt att slippa se någon annan leva sin religion, till exempel att se någon be eller bära slöja. Religionsfriheten innebär inte att det inte går att kritisera företeelser inom en religion.


Men för den som valt att tillhöra Svenska kyrkan finns nu ytterligare val att göra, nämligen vilka som ska styra den. Det är en viktig demokratisk rättighet som jag skulle önska att fler tog vara på. Även om det i stort sett är de anställda som bestämmer vad som ska hända i kyrkorna är det ändå de förtroendevalda som beslutar om vilken väg kyrkan ska gå.

Och kyrkan i stort kan fortfarande vara en motkraft till de strömningar i vårt samhälle som andas främlingsfientlighet, extrem nationalism eller hårdnande attityd gentemot de människor som är de mest utsatta i vår värld idag. Kyrkan är i sin natur en global rörelse och det är numera hela samhället och vi gläds åt rörelsefriheten och utbytet av tankar och kulturmönster. Här blir också de fattiga synliga - de vill också röra på sig för att försöka förändra sina livsvillkor - och fler och fler röster höjs för att deras friheter ska minska.


Kyrkorna har alltid, alltsedan Jesu lärjungar började forma gudstjänsterna, samlat in kollekt för vidare befordran till de fattiga. Det görs fortfarande och är förutom den uppenbara vinsten för mottagarna också ett ställningstagande för ekonomisk utjämning. Dessa värderingar kan och bör ytterligare fördjupas. Kyrkorna och resten av samhället har svåra val att göra framöver.

 

Hiss: Den klara morgonluften i september

Diss: Strider i religionens namn

 

Var fjärde år är det kyrkoval i Svenska kyrkan och nu har förtidsröstningen satt igång. Ungefär fem miljoner röstberättigade (medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år) ska rösta fram styrande ledamöter i församling, stift och på nationell nivå bland cirka 30 000 kandidater. Det är dyrt och kräver en stor arbetsinsats av många, men alla alternativ på hur en kyrka av Svenska kyrkans storlek ska styras verkar sämre.

En del människor har en annan vinkel på det här med kyrkoval. Ska jag välja att vara med i en kyrka eller inte? Det kan handla om ekonomiska skäl, för att en tycker att kyrkorna gör felaktiga prioriteringar, eller helt enkelt för att en har en annan tro eller religion. Eller ingen alls.


Religionsfriheten är en av de viktiga mänskliga rättigheterna och den infördes utan inskränkningar först på 50-talet i Sverige. I vårt land fanns tidigare en dyster mix av nationalism och religionsmonopol som drabbade inte minst judiska bekännare hårt. Att Svenska kyrkan var en statskyrka och därmed var inblandad i tvångsåtgärder mot bland annat de utomkyrkliga väckelserörelserna ger otydliga vibbar än idag när Svenska kyrkan ändå är ett fritt samfund som alla andra.

Religionsfriheten ger rätt att tillhöra en religion och utöva den, men ger också rätten att slippa. Här finns en del missuppfattningar. En del tror att religionsfriheten ger rätt att slippa se någon annan leva sin religion, till exempel att se någon be eller bära slöja. Religionsfriheten innebär inte att det inte går att kritisera företeelser inom en religion.


Men för den som valt att tillhöra Svenska kyrkan finns nu ytterligare val att göra, nämligen vilka som ska styra den. Det är en viktig demokratisk rättighet som jag skulle önska att fler tog vara på. Även om det i stort sett är de anställda som bestämmer vad som ska hända i kyrkorna är det ändå de förtroendevalda som beslutar om vilken väg kyrkan ska gå.

Och kyrkan i stort kan fortfarande vara en motkraft till de strömningar i vårt samhälle som andas främlingsfientlighet, extrem nationalism eller hårdnande attityd gentemot de människor som är de mest utsatta i vår värld idag. Kyrkan är i sin natur en global rörelse och det är numera hela samhället och vi gläds åt rörelsefriheten och utbytet av tankar och kulturmönster. Här blir också de fattiga synliga - de vill också röra på sig för att försöka förändra sina livsvillkor - och fler och fler röster höjs för att deras friheter ska minska.


Kyrkorna har alltid, alltsedan Jesu lärjungar började forma gudstjänsterna, samlat in kollekt för vidare befordran till de fattiga. Det görs fortfarande och är förutom den uppenbara vinsten för mottagarna också ett ställningstagande för ekonomisk utjämning. Dessa värderingar kan och bör ytterligare fördjupas. Kyrkorna och resten av samhället har svåra val att göra framöver.

 

Hiss: Den klara morgonluften i september

Diss: Strider i religionens namn

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.