08 okt 2014 04:00

23 jan 2015 15:51

En utredning för varje veckodag

Grattis Jonas Sjöstedt! Ditt hårdnackade motstånd mot vinster i skolan och välfärden har visserligen kostat dig en ministerplats, men du har fått Metallmannen att bryta friskoleöverenskommelsen. Och som bonus får du inte bara en utan hela sju utredningar om favoritfrågan. Läs en om dagen så får du en hel veckas njutning, vetja!

Om nu denna enda fråga verkligen (till skillnad från kvaliteten i välfärden som ingen bryr sig om) var så viktig är Sjöstedt plötsligt lite av en vinnare. Då var det värt att brutalt slängas ut från regeringsöverläggningarna. Paradoxalt nog fick V en starkare förhandlingsposition när Löfven inte längre kunde vifta med mutor i form av ministerposter.

Men vad har egentligen någon vunnit? Löfven gör vänster om en gång till – så snabbt efter Palestinautspelet borde han vara bakvänd vid det här laget. Mittensamarbetet är dödare än Monty Pythons papegoja. I stället kommer den märkliga tolkningen av skolvalet där det är fritt val för kommuner vilka som fåt etablera sig, men inget fritt val för föräldrar och elever. (Ju längre vänsterut man kommer, desto underligare blir definitionen av just frihet.)

Fast i segeryran verkar Iron Man gång på gång glömma att han har en, med egna mått, väldigt svag minoritetsregering. Mittenpartierna ser det som att Löfven svikit friskoleöverenskommelsen hur mycket han än slingrar sig. Och Sverigedemokraterna drömmer om nyval där de bara kan bli ännu starkare när blockpolitiken förlamar Sverige. (Tills för några veckor sedan var Löfven emot blockpolitik, minns ni det? Nu tolkas den som att alla ska ta ansvar genom att göra som han säger.)

V utropar sig till segrare ändå. De har fått en liten framgång i sin paradfråga. Rödgröna kommuner, vilket är de flesta om än inte de mest välmående, lär se chansen att sparka ut de förargliga friskolorna och hindra nya att byggas. Hur de ska få ordning på skolväsendet är sekundärt, det viktiga är att ingen tjänar pengar.

Nu är ju allt detta lite mer komplicerat än vad jag raljerar om. Det är en massa olika former av nästan-förbud, lite-tillåtet, kolchosskolor och annat som måste tas hänsyn till. Och för den delen några elever som varit illojala nog mot Sjöstedt att faktiskt vilja gå i friskolor. De frågorna måste lösas på något vis.

Alltså tillsätter en nyfödd regering som inte ens hunnit döpas hela sju utredningar om allt detta. Allt för att visa handlingskraft utan att faktiskt göra något och försöka småflörta med C och FP medan V tittar åt andra hållet (vänster alltså) och gratulerar sig själva. Låt oss gissa att utredningarna blir långdragna, luddiga och inte minst dyra.

Till valet 2018 är det dags för vinstförbud för meningslösa utredningar.

Om nu denna enda fråga verkligen (till skillnad från kvaliteten i välfärden som ingen bryr sig om) var så viktig är Sjöstedt plötsligt lite av en vinnare. Då var det värt att brutalt slängas ut från regeringsöverläggningarna. Paradoxalt nog fick V en starkare förhandlingsposition när Löfven inte längre kunde vifta med mutor i form av ministerposter.

Men vad har egentligen någon vunnit? Löfven gör vänster om en gång till – så snabbt efter Palestinautspelet borde han vara bakvänd vid det här laget. Mittensamarbetet är dödare än Monty Pythons papegoja. I stället kommer den märkliga tolkningen av skolvalet där det är fritt val för kommuner vilka som fåt etablera sig, men inget fritt val för föräldrar och elever. (Ju längre vänsterut man kommer, desto underligare blir definitionen av just frihet.)

Fast i segeryran verkar Iron Man gång på gång glömma att han har en, med egna mått, väldigt svag minoritetsregering. Mittenpartierna ser det som att Löfven svikit friskoleöverenskommelsen hur mycket han än slingrar sig. Och Sverigedemokraterna drömmer om nyval där de bara kan bli ännu starkare när blockpolitiken förlamar Sverige. (Tills för några veckor sedan var Löfven emot blockpolitik, minns ni det? Nu tolkas den som att alla ska ta ansvar genom att göra som han säger.)

V utropar sig till segrare ändå. De har fått en liten framgång i sin paradfråga. Rödgröna kommuner, vilket är de flesta om än inte de mest välmående, lär se chansen att sparka ut de förargliga friskolorna och hindra nya att byggas. Hur de ska få ordning på skolväsendet är sekundärt, det viktiga är att ingen tjänar pengar.

Nu är ju allt detta lite mer komplicerat än vad jag raljerar om. Det är en massa olika former av nästan-förbud, lite-tillåtet, kolchosskolor och annat som måste tas hänsyn till. Och för den delen några elever som varit illojala nog mot Sjöstedt att faktiskt vilja gå i friskolor. De frågorna måste lösas på något vis.

Alltså tillsätter en nyfödd regering som inte ens hunnit döpas hela sju utredningar om allt detta. Allt för att visa handlingskraft utan att faktiskt göra något och försöka småflörta med C och FP medan V tittar åt andra hållet (vänster alltså) och gratulerar sig själva. Låt oss gissa att utredningarna blir långdragna, luddiga och inte minst dyra.

Till valet 2018 är det dags för vinstförbud för meningslösa utredningar.

  • Niclas Lindstrand

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.