28 okt 2014 06:00

23 jan 2015 15:53

Niclas Lindstrand: Kulturministern sköter mediernas jobb

Media. Tack, Alice Bah Kuhnke. Det var skönt att bli av med några av mina arbetsuppgifter, som att värna om demokrati, yttrandefrihet och mångfald. Detta är nämligen politikernas jobb och inte journalistens, förkunnade hon i en förvirrad intervju i SR. Hur politikerna ska göra det när kulturministern inte kan svara på en enda fråga utan att avfärda den som hypotetisk är oklart.

Inriktningen var annars att avfärda alla kniviga frågor som hypotetiska. Det är en hypotetisk fråga att TV4 lagt ned lokala nyhetsstationer tydligen. Konstigt att det står tomma redaktioner runt om i landet. Att Pippi Långstrumps pappa Efraim fått sin kungatitel förkortad av SVT var det inte bara hypotetiskt utan en smålöjlig fråga. Problemet är att den hypotetiska och smålöjliga frågan kommer att återkomma gång på gång när det gäller äldre verk som innehåller ord som på den tiden ansågs oskyldiga men fått en annan prägel nu.

Men värst av allt var ju påståendet om att det är politiker som ska värna om demokrati, yttrandefrihet och mångfald. Vad menar ministern egentligen? Detaljstyrning av statsmedia och låt allt annat gå åt fanders? Det låter så när marknaden, detta förhatliga ord bland de rödaste av de gröna, får skulden för nedläggning. Att skattefinansierade SR och SVT (jodå, det är en skatt så länge den är obligatorisk, försök inte!) konkurrerar med privata medier på den enda framtidssektorn, den digitala, är tydligen inget problem. Då försvinner ju den otäcka marknaden som bara lägger ned saker.

Eller möjligen är det tvärtom? Att statsmakternas husorgan tillåts kväva privata medier? Nej, trams, det är ju politikerna som ordnar mångfalden i nyhetsrapporteringen. Du kan välja mellan att se samma inslag på både SVT1 och SVT2, och dessutom lyssna på radio, räcker inte det? Okej då, dags att återinföra de tjeckiska dockfilmerna!

Nej. Det var därför en fri press en gång växte fram. Det är därför vi stolt (och ibland oförtjänt) kallat oss för tredje statsmakten i ett och ett halvt sekel. (Den inbördes ordningen mellan de två första, riksdag och regering, går att diskutera. Särskilt med nuvarande styrkeförhållanden.) Men nu slipper vi bry oss om det ansvaret och hänvisa alla de bekymren till politikerna. (Vilket innebär att jag äntligen får tid att öva så mycket på Wordfeud att jag slipper få stryk av en major i bekantskapskretsen hela tiden.)

En fin politik utlovas för att lösa alla problem, men inte en anspelning kommer om vad den ska bestå av (hon har lärt sig snabbt av Stefan Löfven, det måste erkännas). En företagsledare kan och bör hålla tyst om sin affärshemlighet. När en politiker gör detsamma så frågan man sig lätt om det inte ens finns någon plan.

Men förmodligen är även det en hypotetisk och smålöjlig fråga.

Inriktningen var annars att avfärda alla kniviga frågor som hypotetiska. Det är en hypotetisk fråga att TV4 lagt ned lokala nyhetsstationer tydligen. Konstigt att det står tomma redaktioner runt om i landet. Att Pippi Långstrumps pappa Efraim fått sin kungatitel förkortad av SVT var det inte bara hypotetiskt utan en smålöjlig fråga. Problemet är att den hypotetiska och smålöjliga frågan kommer att återkomma gång på gång när det gäller äldre verk som innehåller ord som på den tiden ansågs oskyldiga men fått en annan prägel nu.

Men värst av allt var ju påståendet om att det är politiker som ska värna om demokrati, yttrandefrihet och mångfald. Vad menar ministern egentligen? Detaljstyrning av statsmedia och låt allt annat gå åt fanders? Det låter så när marknaden, detta förhatliga ord bland de rödaste av de gröna, får skulden för nedläggning. Att skattefinansierade SR och SVT (jodå, det är en skatt så länge den är obligatorisk, försök inte!) konkurrerar med privata medier på den enda framtidssektorn, den digitala, är tydligen inget problem. Då försvinner ju den otäcka marknaden som bara lägger ned saker.

Eller möjligen är det tvärtom? Att statsmakternas husorgan tillåts kväva privata medier? Nej, trams, det är ju politikerna som ordnar mångfalden i nyhetsrapporteringen. Du kan välja mellan att se samma inslag på både SVT1 och SVT2, och dessutom lyssna på radio, räcker inte det? Okej då, dags att återinföra de tjeckiska dockfilmerna!

Nej. Det var därför en fri press en gång växte fram. Det är därför vi stolt (och ibland oförtjänt) kallat oss för tredje statsmakten i ett och ett halvt sekel. (Den inbördes ordningen mellan de två första, riksdag och regering, går att diskutera. Särskilt med nuvarande styrkeförhållanden.) Men nu slipper vi bry oss om det ansvaret och hänvisa alla de bekymren till politikerna. (Vilket innebär att jag äntligen får tid att öva så mycket på Wordfeud att jag slipper få stryk av en major i bekantskapskretsen hela tiden.)

En fin politik utlovas för att lösa alla problem, men inte en anspelning kommer om vad den ska bestå av (hon har lärt sig snabbt av Stefan Löfven, det måste erkännas). En företagsledare kan och bör hålla tyst om sin affärshemlighet. När en politiker gör detsamma så frågan man sig lätt om det inte ens finns någon plan.

Men förmodligen är även det en hypotetisk och smålöjlig fråga.

  • Niclas Lindstrand