05 dec 2014 12:41

07 jan 2015 10:03

Nu gäller inga politiska spelregler

Det är bara två dygn sedan jag konstaterade att det spelades poker om regeringsmakten. Nu när givaren har slängt sina kort i vredesmod verkar alla helt plötsligt övergå till olika spel. Opinionssiffror från före regeringskrisen kan vi kasta i sjön. "Nu gäller inga regler sörru!" som Mikael Persbrandt enligt lag måste vråla i varje Beckfilm.

Sverigedemokraterna spelar Svälta räv. Och har visat att de är beredda att låta räven svälta till döds. Egentligen borde det inte förvåna någon. Partiet har varit vågmästare i fyra år och två månader och fram tills nu bara använt den makten i småfrågor. Förr eller senare skulle den stora smällen komma. Att det blev här och nu, med ett ultimatum att svälta alla andra rävar som släpper in fler får i spelet också, är i efterhand logiskt.

Med bara ett hot hängande fanns en gräns för hur länge missnöjesväljarna skulle vara nöjda med missnöjespartiet. Om inte SD gjorde någon som helst skillnad i politiken utan bara satt och klagade på att de inte fick vara med att leka, varför då rösta på dem? Jimmie Åkessons sjukskrivning gav dessutom mer hårdföra krafter chansen att avbryta normaliseringsprocessen och smälla till. De flesta SD-väljare torde applådera, äntligen fick de visa riktig makt och inte bara möjlig makt.

De rödgröna spelar Lagt kort ligger. Budgeten som röstats ned är deras valmanifest tillsammans med åtminstone Miljöpartiet. (Jonas Sjöstedt kan tänkas vara smartare än att gå till vals med något som redan underkänts.) Någonstans finns det väl en logik i att hålla fast i sin politik när man väl bestämt sig för en – efter valet. Någon strategi går inte att se med mikroskop ens.

Om SD har större självförtroende än någonsin så måste Socialdemokraterna ha en livskris. Regeringen Löfven har förvisso blivit historisk, men som den mest kortlivade någonsin var nog inte tanken. Vi måste gå tillbaka till medeltida kungar som eventuellt inte existerat för att hitta kortare regeringstider. Socialdemokratin som den trygga statsbärande famnen tillhör nu också historieböckerna. Alliansen regerade i åtta år. De rödgröna i två månader. Det kommer inte gå att höra Löfven säga ordet "regeringsduglighet" utan att bryta ihop i gapskratt framöver.

Alliansen har en budget som gäller men är ledarlösa så Finns i sjön ligger nära till hands som favoritspel. Att det är Anna Kinberg Batra som fiskas upp, nu redan i januari, verkar självklart trots desperata drömmar om att få Fredrik Reinfeldt att göra comeback. Ett oprövat kort som visserligen gjorde bra ifrån sig i parodin till budgetdebatt, men som inte ens kan vara säker på att vara oppositionsledare. Annie Lööf har burit manteln med den äran.

Men med det parlamentariska läget idag finns det bara ett spel som alla vill vinna den 22 mars: Monopol.

Sverigedemokraterna spelar Svälta räv. Och har visat att de är beredda att låta räven svälta till döds. Egentligen borde det inte förvåna någon. Partiet har varit vågmästare i fyra år och två månader och fram tills nu bara använt den makten i småfrågor. Förr eller senare skulle den stora smällen komma. Att det blev här och nu, med ett ultimatum att svälta alla andra rävar som släpper in fler får i spelet också, är i efterhand logiskt.

Med bara ett hot hängande fanns en gräns för hur länge missnöjesväljarna skulle vara nöjda med missnöjespartiet. Om inte SD gjorde någon som helst skillnad i politiken utan bara satt och klagade på att de inte fick vara med att leka, varför då rösta på dem? Jimmie Åkessons sjukskrivning gav dessutom mer hårdföra krafter chansen att avbryta normaliseringsprocessen och smälla till. De flesta SD-väljare torde applådera, äntligen fick de visa riktig makt och inte bara möjlig makt.

De rödgröna spelar Lagt kort ligger. Budgeten som röstats ned är deras valmanifest tillsammans med åtminstone Miljöpartiet. (Jonas Sjöstedt kan tänkas vara smartare än att gå till vals med något som redan underkänts.) Någonstans finns det väl en logik i att hålla fast i sin politik när man väl bestämt sig för en – efter valet. Någon strategi går inte att se med mikroskop ens.

Om SD har större självförtroende än någonsin så måste Socialdemokraterna ha en livskris. Regeringen Löfven har förvisso blivit historisk, men som den mest kortlivade någonsin var nog inte tanken. Vi måste gå tillbaka till medeltida kungar som eventuellt inte existerat för att hitta kortare regeringstider. Socialdemokratin som den trygga statsbärande famnen tillhör nu också historieböckerna. Alliansen regerade i åtta år. De rödgröna i två månader. Det kommer inte gå att höra Löfven säga ordet "regeringsduglighet" utan att bryta ihop i gapskratt framöver.

Alliansen har en budget som gäller men är ledarlösa så Finns i sjön ligger nära till hands som favoritspel. Att det är Anna Kinberg Batra som fiskas upp, nu redan i januari, verkar självklart trots desperata drömmar om att få Fredrik Reinfeldt att göra comeback. Ett oprövat kort som visserligen gjorde bra ifrån sig i parodin till budgetdebatt, men som inte ens kan vara säker på att vara oppositionsledare. Annie Lööf har burit manteln med den äran.

Men med det parlamentariska läget idag finns det bara ett spel som alla vill vinna den 22 mars: Monopol.

  • Niclas Lindstrand

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.