08 jan 2015 06:00

23 jan 2015 15:18

Tio år sedan stormen Gudrun

På kvällen den 8 januari för tio år sedan drog stormen Gudrun in över södra Sverige. I väderleksrapporterna hade det varnats för kraftiga vindar, men knappt ens meteorologerna hade nog förstått vidden av förödelsen som skulle komma. På bara några timmar natten till den 9 januari 2005 hade skog som vuxit i generationer fallit som plockepinn.

Boende och andra som befann sig i områdena där stormen svepte fram har sina egna minnen av natten. Hur det var att kavla upp ärmarna redan morgonen därpå för att försöka börja bringa ordning i kaoset av nedblåsta träd, strömlöshet, avsaknad av mobiltäckning och avskuren infrastruktur.

Hårdast drabbat av skogsskador var Småland, Halland, Blekinge och norra Skåne. Flygbilderna som togs efteråt visade ett ödelagt landskap. Det berörde hela Sverige och särskilt de som har en egen relation till skogen kände med de människor som fått se sina eller sina släktingars livsverk förstöras. Inte på över 100 år hade så stora skogsskador förekommit i Sverige.

Orkanstyrka uppmättes på sina håll och som mest blåste det över 40 meter per sekund. Uppskattningsvis föll 200 miljoner träd, cirka 75 miljoner kubikmeter skog, varav det mesta var gran. Det motsvarar nästan en årsavverkning i hela landet. De ekonomiska förlusterna var givetvis stora och många saknade full försäkring, men det känslomässiga värdet var för många en minst lika stor förlust. Det landskap man vuxit upp i hade över en natt förändrats. Många olycksfall inträffade i följderna. Ett antal personer miste livet under natten och i skogsröjningsarbetet efteråt.

Från politiskt håll var man angelägen om att visa handlingskraft då den dåvarande S-regeringens bristfälliga krishantering av tsunamikatastrofen fortfarande var ett öppet sår. I april 2005 fattade regeringen beslut om ett åtgärdspaket med stöd till skogsägarna och industrin. Året därpå skedde vissa regeländringar, bland annat blev elnätsföretagen skyldiga att ersätta kunder för strömavbrott som varar längre än tolv timmar.

I efterhand går det, som alltid, att ställa frågan om stormvarningarna borde ha tagits på större allvar och om hanteringen efteråt kunde ha skett annorlunda. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och SMHI har numera ett mer omfattande utbyte. Många som drabbades har i dag bättre försäkringar och har exempelvis sett till att alltid ha batterier och stearinljus hemma, utifall strömmen går.

Återplanteringen kom igång förhållandevis snabbt. Skogsstyrelsen uttalade dock nyligen att framtida stormar kan slå särskilt hårt mot den granskog som återplanterats på stora arealer av marken. För att minska skaderiskerna kan det hjälpa att hålla efter gallringen.

Fullt garderad kan man dock aldrig vara och människans maktlöshet inför naturens kraft demonstrerades tydligt av Gudrun. Vad som också visades var emellertid människans förmåga att organisera sig, hugga i och börja blicka framåt trots att hårda vindar förändrat landskapet.

Amelie Langby/SNB

Boende och andra som befann sig i områdena där stormen svepte fram har sina egna minnen av natten. Hur det var att kavla upp ärmarna redan morgonen därpå för att försöka börja bringa ordning i kaoset av nedblåsta träd, strömlöshet, avsaknad av mobiltäckning och avskuren infrastruktur.

Hårdast drabbat av skogsskador var Småland, Halland, Blekinge och norra Skåne. Flygbilderna som togs efteråt visade ett ödelagt landskap. Det berörde hela Sverige och särskilt de som har en egen relation till skogen kände med de människor som fått se sina eller sina släktingars livsverk förstöras. Inte på över 100 år hade så stora skogsskador förekommit i Sverige.

Orkanstyrka uppmättes på sina håll och som mest blåste det över 40 meter per sekund. Uppskattningsvis föll 200 miljoner träd, cirka 75 miljoner kubikmeter skog, varav det mesta var gran. Det motsvarar nästan en årsavverkning i hela landet. De ekonomiska förlusterna var givetvis stora och många saknade full försäkring, men det känslomässiga värdet var för många en minst lika stor förlust. Det landskap man vuxit upp i hade över en natt förändrats. Många olycksfall inträffade i följderna. Ett antal personer miste livet under natten och i skogsröjningsarbetet efteråt.

Från politiskt håll var man angelägen om att visa handlingskraft då den dåvarande S-regeringens bristfälliga krishantering av tsunamikatastrofen fortfarande var ett öppet sår. I april 2005 fattade regeringen beslut om ett åtgärdspaket med stöd till skogsägarna och industrin. Året därpå skedde vissa regeländringar, bland annat blev elnätsföretagen skyldiga att ersätta kunder för strömavbrott som varar längre än tolv timmar.

I efterhand går det, som alltid, att ställa frågan om stormvarningarna borde ha tagits på större allvar och om hanteringen efteråt kunde ha skett annorlunda. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och SMHI har numera ett mer omfattande utbyte. Många som drabbades har i dag bättre försäkringar och har exempelvis sett till att alltid ha batterier och stearinljus hemma, utifall strömmen går.

Återplanteringen kom igång förhållandevis snabbt. Skogsstyrelsen uttalade dock nyligen att framtida stormar kan slå särskilt hårt mot den granskog som återplanterats på stora arealer av marken. För att minska skaderiskerna kan det hjälpa att hålla efter gallringen.

Fullt garderad kan man dock aldrig vara och människans maktlöshet inför naturens kraft demonstrerades tydligt av Gudrun. Vad som också visades var emellertid människans förmåga att organisera sig, hugga i och börja blicka framåt trots att hårda vindar förändrat landskapet.

Amelie Langby/SNB

  • Amelie Langby/SNB