04 feb 2015 06:00

04 feb 2015 06:00

Jobbet är vägen in i samhället

Se på sjutton, det gick att nyansera den mest infekterade av alla debatter! Ser man till tonläget så är invandring den enda frågan som partierna verkligen bryr sig om. Allt annat går att diskutera sakligt, men så fort just den frågan dyker upp blir ansiktena illröda och retoriken svartvit. Inte en dag för tidigt att Allianspartierna presenterar en tredje åsikt.

Den traditionella partiledardebatten innehåller ett inslag av alla-mot-SD som är lika förutsägbart som Kalle Anka på julafton. SD går ständigt vinnande ur kriget, hur många slag de än förlorar. Partiet får nämligen sin grundtes bevisad: att invandringspolitiken är tabubelagd och att det är ensamt om att våga ta upp denna fråga.

Först KD, sedan FP och nu C har i stället utgått från Alliansens paradgren: arbetslinjen. Den blir utgångspunkten för integrationen, som egentligen är den mer brännande frågan är invandringen. Eller för att vara noga: flyktinginvandringen.

Om den stormrike och skönt halvgalne engelsmannen Richard Branson skulle flytta sitt imperium till Tibro och börja betala svensk skatt skulle knappast den mest ”nationalistiske” byfåne klaga på att det brittiska imperiet invaderar.

FP ställer, återigen, krav på språktest, men vill samtidigt sänka ingångslöner för att göra det första jobbet lättare att få. Hittills är resultatet ett inbördeskrig (lite imponerande för ett så litet parti). KD vill göra de första pengarna man tjänar i sitt nya hemland skattebefriade, vilket ökar motivationen men inte gör det lättare att få första jobbet.

C är också inne på att göra det lättare att få jobb, inklusive att asylboenden ska erbjuda praktiker och att varje människas kompetens ska inventeras tidigt i processen för att inte slösa bort kunnande som kommer till vårt land.

Förslagen spretar, C har den mjukaste linjen, men vill alla premiera arbete. Ett jobb är ett fantastiskt sätt att integrera sig i ett nytt samhälle och börja bryta de förhatliga miljonprogrammens inbyggda segregation. Vissa saker behöver man dock fundera på ett varv till på. Det finns en övertro hos framför allt FP på tillfälliga uppehållstillstånd, de skapar onödig byråkrati och dito osäkerhet - och kan motverka den integration man eftersträvar. Centern prioriterar morötter framför piskor, vilket känns både mer tilltalande och effektivare.

I grunden är det ändå mycket positivt att tre fjärdedelar av Alliansen vill koncentrera sig på integrationen och ge SD en match genom att prata om mänskliga motprestationer i stället för kalla volymsiffror. Man kan vara human utan att vara naiv och en flyktings skattekronor är precis lika mycket värda som en ”nationalists”.

Nu väntar vi på vad Moderaterna har att säga. För inte tänker väl AKB följa Stefan Löfvens framgångsrecept och vara knäpp tyst fram till nästa val?

 

Den traditionella partiledardebatten innehåller ett inslag av alla-mot-SD som är lika förutsägbart som Kalle Anka på julafton. SD går ständigt vinnande ur kriget, hur många slag de än förlorar. Partiet får nämligen sin grundtes bevisad: att invandringspolitiken är tabubelagd och att det är ensamt om att våga ta upp denna fråga.

Först KD, sedan FP och nu C har i stället utgått från Alliansens paradgren: arbetslinjen. Den blir utgångspunkten för integrationen, som egentligen är den mer brännande frågan är invandringen. Eller för att vara noga: flyktinginvandringen.

Om den stormrike och skönt halvgalne engelsmannen Richard Branson skulle flytta sitt imperium till Tibro och börja betala svensk skatt skulle knappast den mest ”nationalistiske” byfåne klaga på att det brittiska imperiet invaderar.

FP ställer, återigen, krav på språktest, men vill samtidigt sänka ingångslöner för att göra det första jobbet lättare att få. Hittills är resultatet ett inbördeskrig (lite imponerande för ett så litet parti). KD vill göra de första pengarna man tjänar i sitt nya hemland skattebefriade, vilket ökar motivationen men inte gör det lättare att få första jobbet.

C är också inne på att göra det lättare att få jobb, inklusive att asylboenden ska erbjuda praktiker och att varje människas kompetens ska inventeras tidigt i processen för att inte slösa bort kunnande som kommer till vårt land.

Förslagen spretar, C har den mjukaste linjen, men vill alla premiera arbete. Ett jobb är ett fantastiskt sätt att integrera sig i ett nytt samhälle och börja bryta de förhatliga miljonprogrammens inbyggda segregation. Vissa saker behöver man dock fundera på ett varv till på. Det finns en övertro hos framför allt FP på tillfälliga uppehållstillstånd, de skapar onödig byråkrati och dito osäkerhet - och kan motverka den integration man eftersträvar. Centern prioriterar morötter framför piskor, vilket känns både mer tilltalande och effektivare.

I grunden är det ändå mycket positivt att tre fjärdedelar av Alliansen vill koncentrera sig på integrationen och ge SD en match genom att prata om mänskliga motprestationer i stället för kalla volymsiffror. Man kan vara human utan att vara naiv och en flyktings skattekronor är precis lika mycket värda som en ”nationalists”.

Nu väntar vi på vad Moderaterna har att säga. För inte tänker väl AKB följa Stefan Löfvens framgångsrecept och vara knäpp tyst fram till nästa val?

 

  • Niclas Lindstrand

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.