14 mar 2015 04:00

14 mar 2015 04:00

Ska försvaret skatta sig lyckligt?

Hurra, försvaret är räddat! Var det reaktionen som regeringen hade tänkt sig efter att stolt förkunnat att försvarsanslagen ökar lite grann? I så fall misstog den sig. Poängen verkade snarare bli att kunna börja höja skatterna och skylla på försvaret. Den går vi inte ens på i städer som är så historiskt beroende av försvaret som Skövde och Karlsborg.

Till att börja med är matematiken suspekt. Drar vi bort pengar som bara flyttas runt inom organisationerna och den höjda arbetsgivaravgiften för unga som tydligen är något bra (oklart varför) så är regeringens sex miljarder nere på fyra. Det är precis var ÖB har önskat sig i extra anslag. Varje år de närmaste åren. I stället är den summan för fem år.

Fortfarande är det dubbelt så mycket som regeringen kommit med tidigare. Det kanske ska ses som ett öppningsbud inför att det äntligen ska bli förhandlingar med Allianspartierna om försvarets framtid. Men trovärdigheten från borgerligt håll är inte heller särskilt hög efter att ha använt försvaret som en spargris under åtta år.

Det bästa med utspelet är att försvarsminister Peter Hultqvist var tydlig med att det är Putins allt mer aggressiva Ryssland som gör att försvaret måste prioriteras upp. För den delen känns det skönt att försvarsministern börjar uttala sig om försvaret lite, han har hittills inte ens deltagit i utskottets möten tidigare.

Satsningen på en permanent styrka på Gotland är diskutabel medan ubåtsjakten utan tvekan måste bli effektivare. Att en inkräktare bara kan ligga och spela kort på botten och vänta på att Sverige får slut på sjunkbomber är inte acceptabelt. Men vart tog luftvärnet vägen? Det som finns idag täcker en mikroskopisk del av landets yta och är så gammalt att det lär dyka upp i Antikrundan vilken dag som helst. Vilket innebär att på lång distans har vi inget luftvärn över huvud taget utan får förlita oss till Gripen och slangbellor.

Det sämsta med utspelet är att finansministern Magdalena Andersson verkar ha mer att säga till om i frågan än försvarsministern. (Inget nytt under solen där, Anders Borg avverkade försvarsministrar snabbare än hockeyspelare slår av klubbor.) Och att hon mest var på plats för att säga att hon tror att alla tycker det är vettigt att höja skatterna för just denna sak.

Den dörren till de påstått tomma ladorna vill vi inte öppna. I sammanhanget kan det jämföras med ryggmärgsreflexen att höja biståndet till Palestina från en miljard årligen till en och en halv. Som tack var Palestina Sveriges bästis i några veckor tills Saudiarabien sa till dem att här i trakten tycker vi minsann illa om Sverige.

Något säger mig att det kommer dyka upp många saker som vi påstås vara eniga om att vi ska betala mer skatt för. Oavsett om vi är det eller inte.

 

Till att börja med är matematiken suspekt. Drar vi bort pengar som bara flyttas runt inom organisationerna och den höjda arbetsgivaravgiften för unga som tydligen är något bra (oklart varför) så är regeringens sex miljarder nere på fyra. Det är precis var ÖB har önskat sig i extra anslag. Varje år de närmaste åren. I stället är den summan för fem år.

Fortfarande är det dubbelt så mycket som regeringen kommit med tidigare. Det kanske ska ses som ett öppningsbud inför att det äntligen ska bli förhandlingar med Allianspartierna om försvarets framtid. Men trovärdigheten från borgerligt håll är inte heller särskilt hög efter att ha använt försvaret som en spargris under åtta år.

Det bästa med utspelet är att försvarsminister Peter Hultqvist var tydlig med att det är Putins allt mer aggressiva Ryssland som gör att försvaret måste prioriteras upp. För den delen känns det skönt att försvarsministern börjar uttala sig om försvaret lite, han har hittills inte ens deltagit i utskottets möten tidigare.

Satsningen på en permanent styrka på Gotland är diskutabel medan ubåtsjakten utan tvekan måste bli effektivare. Att en inkräktare bara kan ligga och spela kort på botten och vänta på att Sverige får slut på sjunkbomber är inte acceptabelt. Men vart tog luftvärnet vägen? Det som finns idag täcker en mikroskopisk del av landets yta och är så gammalt att det lär dyka upp i Antikrundan vilken dag som helst. Vilket innebär att på lång distans har vi inget luftvärn över huvud taget utan får förlita oss till Gripen och slangbellor.

Det sämsta med utspelet är att finansministern Magdalena Andersson verkar ha mer att säga till om i frågan än försvarsministern. (Inget nytt under solen där, Anders Borg avverkade försvarsministrar snabbare än hockeyspelare slår av klubbor.) Och att hon mest var på plats för att säga att hon tror att alla tycker det är vettigt att höja skatterna för just denna sak.

Den dörren till de påstått tomma ladorna vill vi inte öppna. I sammanhanget kan det jämföras med ryggmärgsreflexen att höja biståndet till Palestina från en miljard årligen till en och en halv. Som tack var Palestina Sveriges bästis i några veckor tills Saudiarabien sa till dem att här i trakten tycker vi minsann illa om Sverige.

Något säger mig att det kommer dyka upp många saker som vi påstås vara eniga om att vi ska betala mer skatt för. Oavsett om vi är det eller inte.

 

  • Niclas Lindstrand

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.