25 mar 2015 06:00

25 mar 2015 06:00

Drakar kan spruta fram jobb

Drakar, riskkapitalister eller affärsänglar. Kalla dem vad ni vill, men de behövs. Inte bara som tv-underhållning utan för att landet ska fungera och arbetslösheten äntligen börja gå nedåt så behöver vi fler drakar som sprutar eld och färre politiker som tror på sagan om att de kan skapa jobb.

Jag fullständigt älskar det engelska originalprogrammet ”Dragon´s den” men måste erkänna att den svenska kopian lämnat mig ganska kallsinnig. Det hindrar inte jublet över att Joakim Sjöblom fick med sig drakarna på sin affärsidé. Att en ung människa får chansen att förverkliga sina drömmar är alltid härligt. När det är drömmar som dessutom kan hjälpa andra är det ännu bättre. Glöm aldrig att varje entreprenör är en potentiell arbetsgivare inom kort.

Men för att nå dit, eller ens kunna leva på sin affärsidé själv, krävs det hjälp. Inte minst pengar. Bankerna är svårflörtade när det gäller lån till nyföretagare som inte kan visa upp en säkerhet – bättre då att låta folk låna upp över taknocken på en vansinnigt dyr etta i centrala Stockholm med pittoresk utsikt över en tegelvägg.

För drygt ett år sedan infördes försiktigt ett investeraravdrag så att vanligt folk kan få skatteavdrag för att investera i mindre företag som behöver pengar. Det var en god idé som förhoppningsvis kommer visa resultat när årets deklarationer är inskickade. Även om det var lite snålt att bara privatpersoner fick göra avdraget, vill man skapa mer kapital för innovationer hade det inte skadat om avdraget gällt företag också.

Samtidigt på nätet kan vem som helst bli riskkapitalist genom ”crowdfunding”. Alla ni som hatar engelska ord, exempelvis kollegan Thomas Hagström, jag ber om ursäkt men det finns inget förståeligt svenskt uttryck för detta fenomen. Gräsrotsfinansiering är bara krångligt. Oavsett språk så går det helt enkelt ut på att man köper en andel i ett enskilt projekt medan det fortfarande är på idéstadiet. Datorspelsbranschen är hittills allra bäst på att utnyttja det, spelet ”Star Citizens” skapare hävdar att de dragit in över 70 miljoner dollar den vägen.

Men fortfarande behövs de traditionella riskkapitalisterna, trots att deras yrke blivit ett fult ord i den missriktade debatten om vinster i välfärden. Ordet ”risk” har betonats alldeles för lite. Tar man en risk så vill man också kunna vinna något på den. Riskerar man lite så är det lite man kan vinna. Vem är jag att säga emot det legendariska brittiska elitförbandet SAS motto ”Who dares wins”? (Förlåt igen, Thomas, men det låter inte bra alls på svenska.)

Tv-underhållning, drakar, skatteavdrag eller crowdfunding kan inte ensamt eller tillsammans lösa arbetslösheten. Men varje liten del hjälper.

Om vi ska få ned arbetslösheten så måste alla små och stora riskkapitalister uppmuntras. Inte demoniseras.

Niclas Lindstrand

Jag fullständigt älskar det engelska originalprogrammet ”Dragon´s den” men måste erkänna att den svenska kopian lämnat mig ganska kallsinnig. Det hindrar inte jublet över att Joakim Sjöblom fick med sig drakarna på sin affärsidé. Att en ung människa får chansen att förverkliga sina drömmar är alltid härligt. När det är drömmar som dessutom kan hjälpa andra är det ännu bättre. Glöm aldrig att varje entreprenör är en potentiell arbetsgivare inom kort.

Men för att nå dit, eller ens kunna leva på sin affärsidé själv, krävs det hjälp. Inte minst pengar. Bankerna är svårflörtade när det gäller lån till nyföretagare som inte kan visa upp en säkerhet – bättre då att låta folk låna upp över taknocken på en vansinnigt dyr etta i centrala Stockholm med pittoresk utsikt över en tegelvägg.

För drygt ett år sedan infördes försiktigt ett investeraravdrag så att vanligt folk kan få skatteavdrag för att investera i mindre företag som behöver pengar. Det var en god idé som förhoppningsvis kommer visa resultat när årets deklarationer är inskickade. Även om det var lite snålt att bara privatpersoner fick göra avdraget, vill man skapa mer kapital för innovationer hade det inte skadat om avdraget gällt företag också.

Samtidigt på nätet kan vem som helst bli riskkapitalist genom ”crowdfunding”. Alla ni som hatar engelska ord, exempelvis kollegan Thomas Hagström, jag ber om ursäkt men det finns inget förståeligt svenskt uttryck för detta fenomen. Gräsrotsfinansiering är bara krångligt. Oavsett språk så går det helt enkelt ut på att man köper en andel i ett enskilt projekt medan det fortfarande är på idéstadiet. Datorspelsbranschen är hittills allra bäst på att utnyttja det, spelet ”Star Citizens” skapare hävdar att de dragit in över 70 miljoner dollar den vägen.

Men fortfarande behövs de traditionella riskkapitalisterna, trots att deras yrke blivit ett fult ord i den missriktade debatten om vinster i välfärden. Ordet ”risk” har betonats alldeles för lite. Tar man en risk så vill man också kunna vinna något på den. Riskerar man lite så är det lite man kan vinna. Vem är jag att säga emot det legendariska brittiska elitförbandet SAS motto ”Who dares wins”? (Förlåt igen, Thomas, men det låter inte bra alls på svenska.)

Tv-underhållning, drakar, skatteavdrag eller crowdfunding kan inte ensamt eller tillsammans lösa arbetslösheten. Men varje liten del hjälper.

Om vi ska få ned arbetslösheten så måste alla små och stora riskkapitalister uppmuntras. Inte demoniseras.

Niclas Lindstrand

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.