26 mar 2015 05:00

26 mar 2015 05:00

SD:s bästa ovänner

Om Jimmie Åkesson slutar som partiledare så är nästa jobb självklart: PR-konsult. Han har inte ens hunnit vara med i SVT förrän han och Sverigedemokraterna har fått precis den uppmärksamhet som de önskade sig. Tack vare partiets ovänner.

Twitter är perfekt för att skriva ogenomtänkta och tvärsäkra åsikter om komplicerade frågor och få dem att låta självklara. (Jag kanske skulle prova på det ändå?) Det är därför också perfekt för att sätta igång folkstormar om saker som det är lätt att tycka till om. Till exempel vilka som ska få vara med i talkshowen ”Skavlan”. Knappt hann nyheten att Jimmie Åkesson skulle medverka landa förrän vreden väcktes på Twitter. Man kunde tro att någon hade klippt i Kalle Anka på julafton när klass 3-varningen utfärdades.

Nu måste jag skamset erkänna att jag inte tittar på ”Skavlan”, vilket troligen är en stor brist i allmänbildningen med tanke på hur viktigt programmet verkar vara. Men mer intressant är hur duktiga Sverigedemokraterna är på att skaffa sig precis den PR partiet vill ha om minsta lilla skitfråga. (Ursäkta Fredrik Skavlan, men oavsett vem som står på din gästlista så kan den knappast klassas som hot mot rikets säkerhet.)

Att en stor mängd journalister, som SD själva klassar som motståndare, ylar på Twitter är förstås perfekt för partiet. Särskilt när vissa faller i sin egen grop genom att hänvisa till att SVT ska verka i demokratisk anda. Jimmie Åkesson är folkvald och partiledare för landets tredje största parti. Att porta honom från SVT vore det odemokratiska, inte att låta honom delta i samma program som redan haft Carl Bildt och Stefan Löfven som gäster (tyvärr inte samtidigt).

Varje gång någon, politiker, journalist eller vem som helst, vill inskränka någon annans rätt att yttra sig så är det allvarligt. Och på något annat sätt är det svårt att tolka vrålet från den digitala vildmarken eftersom programmet inte ens har sänts. Slutar det med en gullegullintervju helt utan kritiska frågor om nånting så finns det anledning att bli upprörd oavsett om gästen heter Bildt, Löfven eller Åkesson. Men en hederlig kritisk intervju måste gå att göra med vem som helst, särskilt en folkvald politiker, oavsett vad man tycker om personens åsikter. Sedan är det fritt fram att angripa åsikterna när de väl fått sägas.

SD älskar sin varma offerkofta, vilket är självklart eftersom partiet vinner röster varje gång den tas fram ur garderoben. TV-intervjun är en ny seger för partiet innan den ens sänts eftersom tesen att motståndarna vill tysta ned dem fått stöd av ryggmärgsreflexer från precis rätt personer ur deras synvinkel.

Med såna ovänner behöver man inga vänner.

 

Twitter är perfekt för att skriva ogenomtänkta och tvärsäkra åsikter om komplicerade frågor och få dem att låta självklara. (Jag kanske skulle prova på det ändå?) Det är därför också perfekt för att sätta igång folkstormar om saker som det är lätt att tycka till om. Till exempel vilka som ska få vara med i talkshowen ”Skavlan”. Knappt hann nyheten att Jimmie Åkesson skulle medverka landa förrän vreden väcktes på Twitter. Man kunde tro att någon hade klippt i Kalle Anka på julafton när klass 3-varningen utfärdades.

Nu måste jag skamset erkänna att jag inte tittar på ”Skavlan”, vilket troligen är en stor brist i allmänbildningen med tanke på hur viktigt programmet verkar vara. Men mer intressant är hur duktiga Sverigedemokraterna är på att skaffa sig precis den PR partiet vill ha om minsta lilla skitfråga. (Ursäkta Fredrik Skavlan, men oavsett vem som står på din gästlista så kan den knappast klassas som hot mot rikets säkerhet.)

Att en stor mängd journalister, som SD själva klassar som motståndare, ylar på Twitter är förstås perfekt för partiet. Särskilt när vissa faller i sin egen grop genom att hänvisa till att SVT ska verka i demokratisk anda. Jimmie Åkesson är folkvald och partiledare för landets tredje största parti. Att porta honom från SVT vore det odemokratiska, inte att låta honom delta i samma program som redan haft Carl Bildt och Stefan Löfven som gäster (tyvärr inte samtidigt).

Varje gång någon, politiker, journalist eller vem som helst, vill inskränka någon annans rätt att yttra sig så är det allvarligt. Och på något annat sätt är det svårt att tolka vrålet från den digitala vildmarken eftersom programmet inte ens har sänts. Slutar det med en gullegullintervju helt utan kritiska frågor om nånting så finns det anledning att bli upprörd oavsett om gästen heter Bildt, Löfven eller Åkesson. Men en hederlig kritisk intervju måste gå att göra med vem som helst, särskilt en folkvald politiker, oavsett vad man tycker om personens åsikter. Sedan är det fritt fram att angripa åsikterna när de väl fått sägas.

SD älskar sin varma offerkofta, vilket är självklart eftersom partiet vinner röster varje gång den tas fram ur garderoben. TV-intervjun är en ny seger för partiet innan den ens sänts eftersom tesen att motståndarna vill tysta ned dem fått stöd av ryggmärgsreflexer från precis rätt personer ur deras synvinkel.

Med såna ovänner behöver man inga vänner.

 

  • Niclas Lindstrand

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.