09 apr 2015 04:00

05 maj 2015 07:44

Nya vapen att bluffa med

Dags att prata sakfrågor i riksdagen i stället för att ägna sig åt rävspel? Glöm det. Alliansen har bara bytt vapen att skramla med under ett förbryllande dygn. Nu gäller misstroendeförklaring i stället för att få igenom en budget.

Tisdagskvällen och onsdagsmorgonen blev givande för konnässörer av politiska ovanligheter. Först uttalade sig Anna Kinberg Batra. Att AKB över huvud taget sa nånting offentligt är närmast en sensation. Särskilt förståeligt var det i och för sig inte när hon krävde besked av regeringen om den tänker respektera DÖ (alltså en överenskommelse från december). Det är klart att regeringen svarar att den ska det, annars hade det ju varit slut på regerandet. Men hon sa nåt i alla fall.

Lite lättare att förstå den offentliga frågan blev det i går morse när Alliansen i en debattartikel i DN avslöjade att varje parti tänker gå fram med en egen budget under 2015. Ska man nu inte agera opposition utan sitta och se klädsamt bekymrade ut när en allt rödare rödgrön budget röstas igenom utan motstånd så kan man ju lika gärna låtsas att det beror på att varje parti vill profilera sig efter att ha varit sammanvuxna i snart tio år.

Och sedan kom istället hotet om en misstroendeförklaring mot regeringen. En sådan omröstning mot Stefan Löfven hölls redan i januari på Sverigedemokraternas initiativ. Då satt Alliansen och var lojala mot DÖ, spelade förmodligen spel på sina mobiltelefoner och lade ned sina röster. Men sedan dess har en våg av kritik svept in över framför allt Moderaterna och Kristdemokraterna. Blivande KD-ledaren Ebba Busch Thoor känner sig inte bunden av förra ledningens löften och AKB har (tystlåtet) fått kämpa mot de egna leden.

Nu är det ett enda område som Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé pekar på som kan leda till en ny förtroendeomröstning: överskottsmålet. Men i förlängningen kan det tillämpas på precis hela den budgetprocess som Alliansen redan kapitulerat om. Då inträffar det märkliga att de borgerliga partierna först släpper igenom en budget som man anser vara skadlig för landet och sedan begär misstroendeomröstning på grund av den budget de just själva i praktiken godkänt.

Allt för att slingra sig runt ett handskak i juldagarna. Det blir allt tydligare att Alliansen aldrig borde tagit den berömda utsträckta handen till att börja med utan låtit regeringen stå sitt kast med att surt utlysa extraval. Det går inte att klaga på att Löfven sviker vallöften när man själv har agerat rakt emot många av de egna väljarnas vilja.

Men trovärdigheten för Alliansen ökar knappast med att använda den typen av teknikaliteter. Det gör den bara genom att agera i stället för att hota.

I värsta fall kanske den skulle prova på att föra en egen politisk linje.

 

Tisdagskvällen och onsdagsmorgonen blev givande för konnässörer av politiska ovanligheter. Först uttalade sig Anna Kinberg Batra. Att AKB över huvud taget sa nånting offentligt är närmast en sensation. Särskilt förståeligt var det i och för sig inte när hon krävde besked av regeringen om den tänker respektera DÖ (alltså en överenskommelse från december). Det är klart att regeringen svarar att den ska det, annars hade det ju varit slut på regerandet. Men hon sa nåt i alla fall.

Lite lättare att förstå den offentliga frågan blev det i går morse när Alliansen i en debattartikel i DN avslöjade att varje parti tänker gå fram med en egen budget under 2015. Ska man nu inte agera opposition utan sitta och se klädsamt bekymrade ut när en allt rödare rödgrön budget röstas igenom utan motstånd så kan man ju lika gärna låtsas att det beror på att varje parti vill profilera sig efter att ha varit sammanvuxna i snart tio år.

Och sedan kom istället hotet om en misstroendeförklaring mot regeringen. En sådan omröstning mot Stefan Löfven hölls redan i januari på Sverigedemokraternas initiativ. Då satt Alliansen och var lojala mot DÖ, spelade förmodligen spel på sina mobiltelefoner och lade ned sina röster. Men sedan dess har en våg av kritik svept in över framför allt Moderaterna och Kristdemokraterna. Blivande KD-ledaren Ebba Busch Thoor känner sig inte bunden av förra ledningens löften och AKB har (tystlåtet) fått kämpa mot de egna leden.

Nu är det ett enda område som Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé pekar på som kan leda till en ny förtroendeomröstning: överskottsmålet. Men i förlängningen kan det tillämpas på precis hela den budgetprocess som Alliansen redan kapitulerat om. Då inträffar det märkliga att de borgerliga partierna först släpper igenom en budget som man anser vara skadlig för landet och sedan begär misstroendeomröstning på grund av den budget de just själva i praktiken godkänt.

Allt för att slingra sig runt ett handskak i juldagarna. Det blir allt tydligare att Alliansen aldrig borde tagit den berömda utsträckta handen till att börja med utan låtit regeringen stå sitt kast med att surt utlysa extraval. Det går inte att klaga på att Löfven sviker vallöften när man själv har agerat rakt emot många av de egna väljarnas vilja.

Men trovärdigheten för Alliansen ökar knappast med att använda den typen av teknikaliteter. Det gör den bara genom att agera i stället för att hota.

I värsta fall kanske den skulle prova på att föra en egen politisk linje.

 

  • Niclas Lindstrand

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.