15 apr 2015 06:00

15 apr 2015 06:00

General sökes till omöjligt uppdrag

Ser du det som en utmaning att alltid arbeta i motvind? Är du van vid att ingen bryr sig om vad du tycker över huvud taget? Då har vi jobbet för dig. Bli Sveriges nya överbefälhavare.

Nästa månad ska Sverker Göransson avgå som ÖB efter att han i slutet av förra året övertalades att fortsätta ett extra halvår. Det halvåret har blivit precis som de föregående åren för honom; en ständig kamp mot omöjliga odds. Det är i och för sig en fin soldatmyt i stil med riddar Roland, Davy Crockett och Sven Duva. Men till skillnad från de stupade herrarna måste en svensk ÖB finna sig i att slåss mot sina egna uppdragsgivare hela tiden.

När försvarets bästa vän är Folkpartiet så vet man att något inte står rätt till i landet. Moderater och socialdemokrater vid makten har, för att göra det ännu svårare att skilja dem åt, gjort till en sport att använda försvaret som en sparbössa. Nu lämnar FP försvarsberedningen, vilket kanske gör det lättare att komma till en kompromiss men ännu svårare att få ett vettigt försvar.

Då ska man ha i minnet att inte ens FP och major Björklund ville ge Göransson de 18 miljarder på fem år som ÖB anser krävs för att upprätthålla något som ens påminner om ett försvar. Som en ren principsak var även FP tvunget att pruta en miljard, men fick ändå så lite gehör att partiet nu lämnar walk over och gör Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna sällskap utanför försvarsberedningen.

Konsekvenserna är svåra att bedöma mer än att det blir fortsatt hårda förhandlingar och att inga slutsummor kommer att vara i närheten av vad ÖB har krävt. Någon Allianslinje för försvaret existerar uppenbarligen inte. Inte ens i opposition kunde de Nya Moderaterna skaka av sig sitt störande prefix och bete sig som gamla moderater i vad som brukade vara en paradgren. Att tjata om Nato-utredningar när det står i partiprogrammet att Moderaterna är för ett Natomedlemsskap är en halvmesyr för att dölja sin vita flagga så långt som möjligt.

Om det nu blir kvar några fartyg att hissa vit flagg på, vill säga. Sverker Göranssons gamla prognos om att det behövs extra försvarsanslag 2015 för att inte behöva lägga ned en hel försvarsgren är aktuellare än någonsin av det enkla skälet att det är 2015 nu. Hans enda tröst att efterträdaren kommer att få det ännu värre.

Kravet från försvaret var för att landet 2023 skulle få förmågan att stå emot en angripare (gissa vem?) i ungefär en vecka. Det är inte direkt något från stormaktstidens glada (nåja) dagar över den visionen. Ens om någon av misstag lyssnat på landets högst uppsatte officer.

Så vill du ha Sveriges mest hopplösa jobb: bli ÖB. Det näst mest hopplösa, som försvarsminister, är inte ledigt riktigt än.

Nästa månad ska Sverker Göransson avgå som ÖB efter att han i slutet av förra året övertalades att fortsätta ett extra halvår. Det halvåret har blivit precis som de föregående åren för honom; en ständig kamp mot omöjliga odds. Det är i och för sig en fin soldatmyt i stil med riddar Roland, Davy Crockett och Sven Duva. Men till skillnad från de stupade herrarna måste en svensk ÖB finna sig i att slåss mot sina egna uppdragsgivare hela tiden.

När försvarets bästa vän är Folkpartiet så vet man att något inte står rätt till i landet. Moderater och socialdemokrater vid makten har, för att göra det ännu svårare att skilja dem åt, gjort till en sport att använda försvaret som en sparbössa. Nu lämnar FP försvarsberedningen, vilket kanske gör det lättare att komma till en kompromiss men ännu svårare att få ett vettigt försvar.

Då ska man ha i minnet att inte ens FP och major Björklund ville ge Göransson de 18 miljarder på fem år som ÖB anser krävs för att upprätthålla något som ens påminner om ett försvar. Som en ren principsak var även FP tvunget att pruta en miljard, men fick ändå så lite gehör att partiet nu lämnar walk over och gör Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna sällskap utanför försvarsberedningen.

Konsekvenserna är svåra att bedöma mer än att det blir fortsatt hårda förhandlingar och att inga slutsummor kommer att vara i närheten av vad ÖB har krävt. Någon Allianslinje för försvaret existerar uppenbarligen inte. Inte ens i opposition kunde de Nya Moderaterna skaka av sig sitt störande prefix och bete sig som gamla moderater i vad som brukade vara en paradgren. Att tjata om Nato-utredningar när det står i partiprogrammet att Moderaterna är för ett Natomedlemsskap är en halvmesyr för att dölja sin vita flagga så långt som möjligt.

Om det nu blir kvar några fartyg att hissa vit flagg på, vill säga. Sverker Göranssons gamla prognos om att det behövs extra försvarsanslag 2015 för att inte behöva lägga ned en hel försvarsgren är aktuellare än någonsin av det enkla skälet att det är 2015 nu. Hans enda tröst att efterträdaren kommer att få det ännu värre.

Kravet från försvaret var för att landet 2023 skulle få förmågan att stå emot en angripare (gissa vem?) i ungefär en vecka. Det är inte direkt något från stormaktstidens glada (nåja) dagar över den visionen. Ens om någon av misstag lyssnat på landets högst uppsatte officer.

Så vill du ha Sveriges mest hopplösa jobb: bli ÖB. Det näst mest hopplösa, som försvarsminister, är inte ledigt riktigt än.

  • Niclas Lindstrand

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.