18 apr 2015 06:00

18 apr 2015 06:00

Förstatligandet går som tåget - inte alls

Prova ett nytt populärt drinking game: svep en snaps varje gång regeringen bryter ett löfte. Denna gång vore det dock välkommet, att förstatliga järnvägsunderhållet (eller något annat för den delen) gör inte automatiskt att det fungerar bättre.

Övertron på statens förmåga att sköta precis allting spökar ständigt sedan valrörelsen. Och för den delen längre tillbaka, det var en utmärkt ursäkt för den förre skolministern att skylla allting på kommunerna och säga att om bara staten tog över skulle minsann allting bli bra. För Socialdemokraterna blev det i sin tur ett vallöfte att få tågen att funka genom att Trafikverket skulle få ta över allt underhåll från privata entreprenörer.

Alla som åkt tåg de senaste åren i stället för att ta regeringsplanet fyra mil mellan Bromma och Arlanda vet hur bra Trafikverket fungerar. Det vill säga, mest som syndabock för alla förseningar så inte tågoperatörerna faktiskt behöver betala ut sin restidsgaranti för återkommande störningar som att det är löv på spåret. (För luttrade resenärer som börjat spela störningsbingo är den en ganska bra satsning.)

Det satt också redan under valrörelsen en utredare och tittade på just järnvägsunderhållet, vilket riksdagen tvingat Alliansregeringen till. Ändå hade S bråttom att ryggradsmässigt utlova ett förstatligande redan i valrörelsen.

Nu har utredningen landat och slår helt undan benen på det vallöftet. Trafikverket fungerar inte ens som det är – en nyhet i stil med att det faller snö på vintern i Sverige vilket brukar förvåna just Trafikverket. Att lägga på ännu fler uppgifter är därför både meningslöst och rent av skadligt för det redan hårt ansträngda järnvägsnätet.

Utredningen är rena mardrömmen att läsa. Trafikverket får rekommendationen att skaffa sig ett underhållssystem, en underhållsplan och kontrollera jobben som entreprenörer gör. Att det inte redan sker är fullständigt ofattbart. Verket får miljardanslag som bara ökar och verkar försvinna i ett svart hål.

I det läget är det lika ofattbart om regeringen skulle fortsätta med planerna att lägga på en icke fungerande myndighet ännu fler uppdrag. Först måste den klara av det jobb som redan finns, först därefter är det läge att börja fundera på vem som i framtiden klarar av att sköta det omfattande, viktiga och svindyra underhållet efter ett par årtionden av misskötsel. Det får inte gå prestige i frågan, varken från staten-kan-allt-bäst-gänget eller privatiseringsivrarna.

En diskussion om löftesbrott får också vänta. Lärdomen är snarare att inte lova saker utan att ha undersökt om det är genomförbart.

Sedan kan vi komplettera störningsbingon med löftesbrottsbingo.

 

Övertron på statens förmåga att sköta precis allting spökar ständigt sedan valrörelsen. Och för den delen längre tillbaka, det var en utmärkt ursäkt för den förre skolministern att skylla allting på kommunerna och säga att om bara staten tog över skulle minsann allting bli bra. För Socialdemokraterna blev det i sin tur ett vallöfte att få tågen att funka genom att Trafikverket skulle få ta över allt underhåll från privata entreprenörer.

Alla som åkt tåg de senaste åren i stället för att ta regeringsplanet fyra mil mellan Bromma och Arlanda vet hur bra Trafikverket fungerar. Det vill säga, mest som syndabock för alla förseningar så inte tågoperatörerna faktiskt behöver betala ut sin restidsgaranti för återkommande störningar som att det är löv på spåret. (För luttrade resenärer som börjat spela störningsbingo är den en ganska bra satsning.)

Det satt också redan under valrörelsen en utredare och tittade på just järnvägsunderhållet, vilket riksdagen tvingat Alliansregeringen till. Ändå hade S bråttom att ryggradsmässigt utlova ett förstatligande redan i valrörelsen.

Nu har utredningen landat och slår helt undan benen på det vallöftet. Trafikverket fungerar inte ens som det är – en nyhet i stil med att det faller snö på vintern i Sverige vilket brukar förvåna just Trafikverket. Att lägga på ännu fler uppgifter är därför både meningslöst och rent av skadligt för det redan hårt ansträngda järnvägsnätet.

Utredningen är rena mardrömmen att läsa. Trafikverket får rekommendationen att skaffa sig ett underhållssystem, en underhållsplan och kontrollera jobben som entreprenörer gör. Att det inte redan sker är fullständigt ofattbart. Verket får miljardanslag som bara ökar och verkar försvinna i ett svart hål.

I det läget är det lika ofattbart om regeringen skulle fortsätta med planerna att lägga på en icke fungerande myndighet ännu fler uppdrag. Först måste den klara av det jobb som redan finns, först därefter är det läge att börja fundera på vem som i framtiden klarar av att sköta det omfattande, viktiga och svindyra underhållet efter ett par årtionden av misskötsel. Det får inte gå prestige i frågan, varken från staten-kan-allt-bäst-gänget eller privatiseringsivrarna.

En diskussion om löftesbrott får också vänta. Lärdomen är snarare att inte lova saker utan att ha undersökt om det är genomförbart.

Sedan kan vi komplettera störningsbingon med löftesbrottsbingo.

 

  • Niclas Lindstrand