13 maj 2015 06:00

13 maj 2015 06:00

På jobbfronten intet nytt

Mycket som Stefan Löfven säger om jobben låter väldigt bra. Det är vår viktigaste fråga. Han är till och med besjälad av jobben. Så vi ska ha lägst arbetslöshet i Europa 2020. Allt låter bra utom det där konstiga målet som verkar gå ut på att hoppas att det ska gå sämre för andra länder i EU.

Synd bara att det inte händer något alls på jobbfronten. Jo jag vet, han regerar på en borgerlig budget. Och borgarna har minsann lånat till skattesänkningar med vänsterterminologi. De sakerna upprepas som en ursäkt till allting, ungefär som en fotbollsmålvakt som just släppt in sex mål måste skylla dem på domaren, hemlängtan, sol i ögonen, motståndare, medspelare och domaren en gång till för säkerhets skull.

Så tydligen har på något vis Alliansen sett till att det inte finns en enda jobbskapande åtgärd i vårbudgeten heller. Tvärtom, enligt den egna myndigheten Finanspolitiska rådet, så riskerar den högre a-kassan och den höjda arbetsgivaravgiften för unga att göra att arbetslösheten ökar ytterligare. Utan att vara någon nationalekonom så låter det faktiskt rimligare än att fler skulle anställas om det bara blev dyrare att anställa.

Lägg till förändringarna i rut- och rot-avdrag så är det fullständigt omöjligt att se att några jobb skapas alls av politikerna. Det är i och för sig inte så konstigt. Det enda sättet staten kan skapa jobb är genom att förstatliga hela klabbet och anställa alla. (Nej, Jonas Sjöstedt, det var inte ett förslag.) Jobb skapas på arbetsmarknaden genom att arbetsgivarna vågar nyanställa. Politikerna ska bara skapa förutsättningar.

Alliansen var inte så bra på det heller. Visst ledde de saker som Löfven omgående ska anskaffa till nya jobb, men varje jobb var dyrt. Om de var för dyra är däremot tveksamt, unga vuxna som aldrig får in foten på arbetsmarknaden kostar också samhället en massa pengar och individen en massa lidande. De få lärlingsplatserna som ändå fått plats i budgeten (att de inte blev fler är Alliansens fel) är ett vällovligt försök – men inte när de bekostas genom att offra riktiga jobb för att skapa hittepåjobb.

Lösningen, om man verkligen vill sätta jobben först, är drastisk. Den innebär att luckra upp den förlamande lagen om anställningstrygghet, som egentligen bara skapar trygghet för den som stannar ett helt liv på samma arbetsplats. Det är kanske den heligaste kon på hela arbetsmarknaden bredvid den mytomspunna svenska modellen. Att skaffa sig så många ovänner som vågar varken en moderat, en socialdemokrat eller någon annan som drömmer som att bli statsminister. Center- och folkpartister vågar däremot, de inser att de ändå inte blir statsbärande.

De enda nya jobben vi kan vara säkra på att Löfven skapat är som industrikansler och utredare i innovationsråd. Där kan vi snacka om dyra jobb.

 

Synd bara att det inte händer något alls på jobbfronten. Jo jag vet, han regerar på en borgerlig budget. Och borgarna har minsann lånat till skattesänkningar med vänsterterminologi. De sakerna upprepas som en ursäkt till allting, ungefär som en fotbollsmålvakt som just släppt in sex mål måste skylla dem på domaren, hemlängtan, sol i ögonen, motståndare, medspelare och domaren en gång till för säkerhets skull.

Så tydligen har på något vis Alliansen sett till att det inte finns en enda jobbskapande åtgärd i vårbudgeten heller. Tvärtom, enligt den egna myndigheten Finanspolitiska rådet, så riskerar den högre a-kassan och den höjda arbetsgivaravgiften för unga att göra att arbetslösheten ökar ytterligare. Utan att vara någon nationalekonom så låter det faktiskt rimligare än att fler skulle anställas om det bara blev dyrare att anställa.

Lägg till förändringarna i rut- och rot-avdrag så är det fullständigt omöjligt att se att några jobb skapas alls av politikerna. Det är i och för sig inte så konstigt. Det enda sättet staten kan skapa jobb är genom att förstatliga hela klabbet och anställa alla. (Nej, Jonas Sjöstedt, det var inte ett förslag.) Jobb skapas på arbetsmarknaden genom att arbetsgivarna vågar nyanställa. Politikerna ska bara skapa förutsättningar.

Alliansen var inte så bra på det heller. Visst ledde de saker som Löfven omgående ska anskaffa till nya jobb, men varje jobb var dyrt. Om de var för dyra är däremot tveksamt, unga vuxna som aldrig får in foten på arbetsmarknaden kostar också samhället en massa pengar och individen en massa lidande. De få lärlingsplatserna som ändå fått plats i budgeten (att de inte blev fler är Alliansens fel) är ett vällovligt försök – men inte när de bekostas genom att offra riktiga jobb för att skapa hittepåjobb.

Lösningen, om man verkligen vill sätta jobben först, är drastisk. Den innebär att luckra upp den förlamande lagen om anställningstrygghet, som egentligen bara skapar trygghet för den som stannar ett helt liv på samma arbetsplats. Det är kanske den heligaste kon på hela arbetsmarknaden bredvid den mytomspunna svenska modellen. Att skaffa sig så många ovänner som vågar varken en moderat, en socialdemokrat eller någon annan som drömmer som att bli statsminister. Center- och folkpartister vågar däremot, de inser att de ändå inte blir statsbärande.

De enda nya jobben vi kan vara säkra på att Löfven skapat är som industrikansler och utredare i innovationsråd. Där kan vi snacka om dyra jobb.

 

  • Niclas Lindstrand

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.