01 jul 2015 06:00

01 jul 2015 06:00

På Almedalsfronten intet nytt

Repriser. Det var inte så länge sedan politikerkollot Almedalen var en tid för dramatiska utspel. Nu verkar det bara vara en bekräftelse av sakernas läge när inledningsmonologerna sjunkit in. Som att Stefan Löfven vill göra rätt saker men gör dem genom att uppfinna mer byråkrati.

Ebba Busch Thor kom åtminstone med något konkret i en väldigt stor fråga: Att svenska IS-terrorister ska kunna dömas för landsförräderi. Nu kräver det stora lagändringar, brottet existerar enbart i krigstid i nuläget. Men i sak är det välkommet att någon slutar dalta och oroa sig för var de stackars massmördarna ska bo när de kommer hem. Och ordet beskriver perfekt vad terroristerna sysslar med moraliskt även om det inte stämmer jurdiskt.

Varken Annie Lööf eller Stefan Löfven bjöd på några överraskningar. Lööf bekräftade att hon gått från att ses som Alliansens svagaste kort till att vara deras äss i rockärmen. Hon är numera en vass, rolig och engagerad talare. Som kanske inte alltid har så mycket att säga, men som åtminstone säger det på ett bra sätt. Om förändringen beror på att hon vuxit in i partiledarrollen eller att kollegorna försvagats går att diskutera. (Jag helgarderar den på stryktipset.)

Stefan Löfven pratade om jobb. Och skola. (Den behövde inte ens halvgarderas.) Det är helt rätt frågor att ta upp, men han gör det på något märkliga och väldigt krångliga vis. Extra byråkrati verkar vara standardlösningen nu. En ny myndighet, Upphandlingsmyndigheten, ska tydligen på något vis både skapa jobb och rädda miljö. Kommuner som skriver på avsiktsförklaringar om att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att kartlägga ungdomar som varken jobbar eller pluggar ses som en stor seger.

Visst är det lite charmigt med en statsminister som citerar ”Fem myror är fler än fyra elefanter”. Den som tvivlar på att en avsiktsförklaring om en kartläggning ska knäcka ungdomsarbetslösheten har, i Brasse Brännströms odödliga ord ”fel, fel, fel, fel, fel”. (Löfven glömde dock den bästa avslutningen: ”krokofanten ska bort”.)

Charmigt men inte så trovärdigt. Konjunkturinstitutet var betydligt mer mångordigt när det dömde ut regeringens jobbmål och politik. Att en tung opolitisk instans förklarar att planen i stället leder till färre jobb borde bemötas med lite tyngre argument än att upprepa ett enstavigt ord.

Genomgående för Löfvens lösningar är att skapa nya funktioner, myndigheter, samordnare, industrikansler (vad tusan är pluralformen?) och nu även nya ord som utvecklingsmoral. (Detta är kanske socialdemokratiska för vad vi till höger kallar att ställa krav på folk.)

En handfull nya jobb har han därmed lyckats skapa i alla fall.

Niclas Lindstrand

Ebba Busch Thor kom åtminstone med något konkret i en väldigt stor fråga: Att svenska IS-terrorister ska kunna dömas för landsförräderi. Nu kräver det stora lagändringar, brottet existerar enbart i krigstid i nuläget. Men i sak är det välkommet att någon slutar dalta och oroa sig för var de stackars massmördarna ska bo när de kommer hem. Och ordet beskriver perfekt vad terroristerna sysslar med moraliskt även om det inte stämmer jurdiskt.

Varken Annie Lööf eller Stefan Löfven bjöd på några överraskningar. Lööf bekräftade att hon gått från att ses som Alliansens svagaste kort till att vara deras äss i rockärmen. Hon är numera en vass, rolig och engagerad talare. Som kanske inte alltid har så mycket att säga, men som åtminstone säger det på ett bra sätt. Om förändringen beror på att hon vuxit in i partiledarrollen eller att kollegorna försvagats går att diskutera. (Jag helgarderar den på stryktipset.)

Stefan Löfven pratade om jobb. Och skola. (Den behövde inte ens halvgarderas.) Det är helt rätt frågor att ta upp, men han gör det på något märkliga och väldigt krångliga vis. Extra byråkrati verkar vara standardlösningen nu. En ny myndighet, Upphandlingsmyndigheten, ska tydligen på något vis både skapa jobb och rädda miljö. Kommuner som skriver på avsiktsförklaringar om att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att kartlägga ungdomar som varken jobbar eller pluggar ses som en stor seger.

Visst är det lite charmigt med en statsminister som citerar ”Fem myror är fler än fyra elefanter”. Den som tvivlar på att en avsiktsförklaring om en kartläggning ska knäcka ungdomsarbetslösheten har, i Brasse Brännströms odödliga ord ”fel, fel, fel, fel, fel”. (Löfven glömde dock den bästa avslutningen: ”krokofanten ska bort”.)

Charmigt men inte så trovärdigt. Konjunkturinstitutet var betydligt mer mångordigt när det dömde ut regeringens jobbmål och politik. Att en tung opolitisk instans förklarar att planen i stället leder till färre jobb borde bemötas med lite tyngre argument än att upprepa ett enstavigt ord.

Genomgående för Löfvens lösningar är att skapa nya funktioner, myndigheter, samordnare, industrikansler (vad tusan är pluralformen?) och nu även nya ord som utvecklingsmoral. (Detta är kanske socialdemokratiska för vad vi till höger kallar att ställa krav på folk.)

En handfull nya jobb har han därmed lyckats skapa i alla fall.

Niclas Lindstrand

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.