06 aug 2015 06:00

06 aug 2015 06:00

Ohederligt av kulturvänstern

Hiphop-artisten och vänsterprofilen Timbuktu sjunger i sin låt Alla vill till himmelen men ingen vill dö att ”man vill ha sin bit av kakan, man vill äta den med”.

I år var det han som invigde Stockholms pridefestival med det traditionsenliga öppningstalet. I sitt tal passade han på att ge alla företagare en rejäl känga: ”Vi ser hur folkvalda sätter näringslivet framför folkets intresse. Samma näringsliv maximerar sin tillväxt och undviker samtidigt att betala skatt och bidra till att göra ett bättre samhälle”.

Det finns mycket att anmärka på i Timbuktus tal, i vilket han utser sig själv till folkets företrädare, mot näringslivet. Ett uppdrag artisten åtagit sig genom att förespråka höjda skatter och kritisera företagande. De senaste dagarna har dock Timbuktus självpåtagna roll som folkets företrädare fått sig en rejäl törn, då det framkommit att han själv skatteplanerar. Bloggaren Rebecca Weidmo Uvell redogör på sin blogg för hur artisten tagit ut en lön precis under nivån för statlig inkomstskatt och i stället tagit ut vinst ur sina bolag, vilket beskattas lägre. Timbuktus hårda uttalanden mot näringslivet framstår plötsligt som hycklande och ett ytterligare ett uttryck för vänsterns ohederlighet.

I sina försök att rädda sin heder säger Timbuktu att hans skatteplanering är av enklaste modell och att han betalar sin skatt i enlighet med lagen. Även företag som skatteplanerar betalar dock den skatt lagen kräver. Det är själva skillnaden mellan skattebrott och skatteplanering. Timbuktus inställning till näringslivet ger uttryck för en ideologi som går ut på att någon annan betalar, och att allt alltid är någon annans fel.

Att Timbuktu liksom andra företag skatteplanerar är en naturlig följd av ett högt skattetryck och snåriga skatteregler. Svenska storföretag konkurrerar med sämre villkor mot utländska företag. Småföretagare ges ett sämre skyddsnät än arbetstagare vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet. Det svenska skattetrycket ligger i världstoppen. Att företag skatteplanerar för att inte betala mer skatt än de behöver är en rimlig följd av detta.

Vänsterns missriktade hat mot näringslivet har många gånger fått stå oemotsagt trots att det bygger på en falsk beskrivning av verkligheten. Det som är bäst för företagen kan också vara bäst för folket. Nästa gång borde Timbuktu istället förslagsvis skriva om hur svårt det är att vara företagare, vilka regelförenklingar som behövs, eller om hur viktiga företagen är för att generera jobb och finansiera välfärden.

Den här gången gav Timbuktu dubbelmoralen ett ansikte då han blev påkommen med fingrarna i kakburken. I bästa fall kan det leda till en ärligare debatt om företagens villkor som kan leda till ett bättre företagsklimat och fler jobb.

Anna Sandström/SNB

I år var det han som invigde Stockholms pridefestival med det traditionsenliga öppningstalet. I sitt tal passade han på att ge alla företagare en rejäl känga: ”Vi ser hur folkvalda sätter näringslivet framför folkets intresse. Samma näringsliv maximerar sin tillväxt och undviker samtidigt att betala skatt och bidra till att göra ett bättre samhälle”.

Det finns mycket att anmärka på i Timbuktus tal, i vilket han utser sig själv till folkets företrädare, mot näringslivet. Ett uppdrag artisten åtagit sig genom att förespråka höjda skatter och kritisera företagande. De senaste dagarna har dock Timbuktus självpåtagna roll som folkets företrädare fått sig en rejäl törn, då det framkommit att han själv skatteplanerar. Bloggaren Rebecca Weidmo Uvell redogör på sin blogg för hur artisten tagit ut en lön precis under nivån för statlig inkomstskatt och i stället tagit ut vinst ur sina bolag, vilket beskattas lägre. Timbuktus hårda uttalanden mot näringslivet framstår plötsligt som hycklande och ett ytterligare ett uttryck för vänsterns ohederlighet.

I sina försök att rädda sin heder säger Timbuktu att hans skatteplanering är av enklaste modell och att han betalar sin skatt i enlighet med lagen. Även företag som skatteplanerar betalar dock den skatt lagen kräver. Det är själva skillnaden mellan skattebrott och skatteplanering. Timbuktus inställning till näringslivet ger uttryck för en ideologi som går ut på att någon annan betalar, och att allt alltid är någon annans fel.

Att Timbuktu liksom andra företag skatteplanerar är en naturlig följd av ett högt skattetryck och snåriga skatteregler. Svenska storföretag konkurrerar med sämre villkor mot utländska företag. Småföretagare ges ett sämre skyddsnät än arbetstagare vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet. Det svenska skattetrycket ligger i världstoppen. Att företag skatteplanerar för att inte betala mer skatt än de behöver är en rimlig följd av detta.

Vänsterns missriktade hat mot näringslivet har många gånger fått stå oemotsagt trots att det bygger på en falsk beskrivning av verkligheten. Det som är bäst för företagen kan också vara bäst för folket. Nästa gång borde Timbuktu istället förslagsvis skriva om hur svårt det är att vara företagare, vilka regelförenklingar som behövs, eller om hur viktiga företagen är för att generera jobb och finansiera välfärden.

Den här gången gav Timbuktu dubbelmoralen ett ansikte då han blev påkommen med fingrarna i kakburken. I bästa fall kan det leda till en ärligare debatt om företagens villkor som kan leda till ett bättre företagsklimat och fler jobb.

Anna Sandström/SNB

Välkommen att kommentera på sla.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.