02 dec 2015 06:00

02 dec 2015 06:00

Resurser viktigare än direktiv

I dag presenterar regeringen åtgärder mot den organiserade brottsligheten. Förslagen handlar om att ge Polismyndigheten i uppdrag att göra insatser mot illegala vapen och explosiva varor. Regeringen lämnar också förslag på att kriminalisera förberedelse till grovt vapenbrott och att införa högre straff för olovlig hantering av explosiva ämnen.

Den grova brottsligheten har blivit allt grövre. Det behövs en lagstiftning som innebär att den som begår eller förbereder grova brott kan lagföras. Men mer lagstiftning eller fler uppgifter till polisen gör ingen skillnad om den inte samtidigt får resurser att genomföra sitt uppdrag.

Polisen har varit underfinansierad i många år och har svårt att klara uppdragen polisen får av regeringen redan idag. Vid omorganiseringen av polisen saknades nästan en miljard kronor jämfört med vad den oberoende Genomförandekommittén ansåg var nödvändigt.

Polisen har nu dessutom en rad uppgifter som inte fanns tidigare. Stora resurser går åt till att upprätthålla gränskontrollerna; poliser från hela landet behövs. Omkring 100 poliser har flyttats från andra polisdistrikt för att arbeta med gränskontrollerna. Det rör inte bara intilliggande län. Även från Norrbotten har poliser skickats till Sydsverige för att hantera migrationsströmmarna.

När polisen får fler uppgifter sker en omfördelning av resurser vilket gör att andra områden blir lidande. Att ge polisen i uppdrag att arbeta mot olagliga vapen låter bra. Men om regeringen inte visar någon vilja att ge polismyndigheten ökade resurser kommer de nya uppdragen leda till att andra uppgifter inte blir gjorda. Fler olösta villainbrott på landsbygden kan bli ett resultat av de nya prioriteringarna inom polisen. Redan i dag flyttas stora resurser från polisen på landsorten för att arbeta med den organiserade brottsligheten i storstäderna.

Justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Anders Ygeman (S), inrikesminister hävdar i DN debatt (1/12) att Alliansen gjort det enklare för organiserad brottslighet att utnyttja trygghetssystemen. Det är i bästa fall en sanning med modifikation. De kriminella gängen hittar kryphål för att utnyttja trygghetssystemen i takt med den tekniska utvecklingen. De brottsliga ligorna gör avancerade förfalskningar som innebär att handläggare inte kan se skillnad mellan ett förfalskat intyg och en originalhandling. Att skylla brottslighet inom trygghetssystemet på Alliansregeringen är därför ohederligt.

I stället för att skylla ifrån sig borde regeringen rikta in sig på hur man kan genomföra de lagförändringar som nu föreslagits. För regeringens förslag kan säkert göra viss skillnad. Men för det måste polisen få resurser till att genomföra uppdraget. Annars leder det endast till att fler av polisens uppgifter inte hinns med.

Anna Sandström/SNB

Den grova brottsligheten har blivit allt grövre. Det behövs en lagstiftning som innebär att den som begår eller förbereder grova brott kan lagföras. Men mer lagstiftning eller fler uppgifter till polisen gör ingen skillnad om den inte samtidigt får resurser att genomföra sitt uppdrag.

Polisen har varit underfinansierad i många år och har svårt att klara uppdragen polisen får av regeringen redan idag. Vid omorganiseringen av polisen saknades nästan en miljard kronor jämfört med vad den oberoende Genomförandekommittén ansåg var nödvändigt.

Polisen har nu dessutom en rad uppgifter som inte fanns tidigare. Stora resurser går åt till att upprätthålla gränskontrollerna; poliser från hela landet behövs. Omkring 100 poliser har flyttats från andra polisdistrikt för att arbeta med gränskontrollerna. Det rör inte bara intilliggande län. Även från Norrbotten har poliser skickats till Sydsverige för att hantera migrationsströmmarna.

När polisen får fler uppgifter sker en omfördelning av resurser vilket gör att andra områden blir lidande. Att ge polisen i uppdrag att arbeta mot olagliga vapen låter bra. Men om regeringen inte visar någon vilja att ge polismyndigheten ökade resurser kommer de nya uppdragen leda till att andra uppgifter inte blir gjorda. Fler olösta villainbrott på landsbygden kan bli ett resultat av de nya prioriteringarna inom polisen. Redan i dag flyttas stora resurser från polisen på landsorten för att arbeta med den organiserade brottsligheten i storstäderna.

Justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Anders Ygeman (S), inrikesminister hävdar i DN debatt (1/12) att Alliansen gjort det enklare för organiserad brottslighet att utnyttja trygghetssystemen. Det är i bästa fall en sanning med modifikation. De kriminella gängen hittar kryphål för att utnyttja trygghetssystemen i takt med den tekniska utvecklingen. De brottsliga ligorna gör avancerade förfalskningar som innebär att handläggare inte kan se skillnad mellan ett förfalskat intyg och en originalhandling. Att skylla brottslighet inom trygghetssystemet på Alliansregeringen är därför ohederligt.

I stället för att skylla ifrån sig borde regeringen rikta in sig på hur man kan genomföra de lagförändringar som nu föreslagits. För regeringens förslag kan säkert göra viss skillnad. Men för det måste polisen få resurser till att genomföra uppdraget. Annars leder det endast till att fler av polisens uppgifter inte hinns med.

Anna Sandström/SNB