08 jan 2016 06:00

08 jan 2016 10:49

En växande skogsnäring?

LEDARE: skogen

Regeringen har flertalet gånger talat om hur viktiga de gröna näringarna är. I valrörelsen utlovade statsminister Stefan Löfven (S) 25 000 nya jobb inom skogen.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har under året gjort en turné runt om i landet för att träffa folk inom skogsnäringarna. Under sitt besök i Värmland i december sade ministern att skogen kan bidra till 12 000-15 000 nya jobb fram till år 2020. En nedskrivning av vallöftet, men ändå ambitiöst.

Samtidigt som ministern talar om skogens betydelse för sysselsättningen minskar dock avverkningarna och flera sågverk lägger ner. Nyligen meddelades att ett sågverk i småländska Sandsjöfors läggs ned, och även ett sågverk i Tvärskog i Kalmar län. Cirka 80 personer mister jobbet genom nedläggningarna. Besluten om nedläggningarna slår hårt mot de orter som drabbas, då en stor andel av arbetstillfällena försvinner över en natt.

Att landsbygdsministern talar om fler jobb inom de gröna näringarna är ett tecken på god vilja. Men för att jobben ska skapas krävs mer än en ambition. Löfven har lyft beredskapsjobb inom skogen som en faktor som kan förbättra integrationen. Men beredskapsjobb finns bara så länge staten är redo att låta skattebetalarna bidra till löne- och arbetsledningskostnaderna.

För att de gröna näringarna ska utvecklas och skapa fler arbetstillfällen krävs förbättrade förutsättningar att arbeta inom skogs- och förädlingsindustrin. Enklare och färre regler samt ett lägre skattetryck är två åtgärder som skulle underlätta för jobbskapandet.

Genom forskning och utveckling kan skogens användningsområden förändras. Men även för detta krävs en politisk förståelse för företagandets villkor. Numera används skogen som biobränsle, och nya tekniker gör att flervåningshus i trä blir allt vanligare.

Den främsta anledningen till att träbyggnadstekniken halkat efter är ett förbud mot att bygga flervåningshus i trä fram till 1994, på grund av brandrisken. Det visar på hur förbud hämmar utvecklingen. I dag används en annan teknik för att bygga vilket inte leder till en förhöjd brandrisk. Politiken bör vara försiktig med regler och onödiga förbud, då det hämmar utvecklingen.

Samtidigt som regeringen förväntar sig fler jobb inom skogen gör man det dyrare att anställa. Det innebär att Bucht har en stor utmaning framför sig om antalet sysselsatta inom de gröna näringarna ska öka. Enligt den statliga myndigheten Konjunkturinstitutet, kommer regeringens ekonomiska politik att minska antalet sysselsatta i Sverige med 15 000-20 000 personer.

Det räcker inte med ett skogsprogram för att folk ska få jobb. Skogsindustrin utsätts för benhård konkurrens. För att de gröna näringarna ska växa och fler jobb skapas på landsbygden behövs långsiktiga spelregler. Inte ambitioner och vackra ord.

 

Anna Sandström/SNB

 

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har under året gjort en turné runt om i landet för att träffa folk inom skogsnäringarna. Under sitt besök i Värmland i december sade ministern att skogen kan bidra till 12 000-15 000 nya jobb fram till år 2020. En nedskrivning av vallöftet, men ändå ambitiöst.

Samtidigt som ministern talar om skogens betydelse för sysselsättningen minskar dock avverkningarna och flera sågverk lägger ner. Nyligen meddelades att ett sågverk i småländska Sandsjöfors läggs ned, och även ett sågverk i Tvärskog i Kalmar län. Cirka 80 personer mister jobbet genom nedläggningarna. Besluten om nedläggningarna slår hårt mot de orter som drabbas, då en stor andel av arbetstillfällena försvinner över en natt.

Att landsbygdsministern talar om fler jobb inom de gröna näringarna är ett tecken på god vilja. Men för att jobben ska skapas krävs mer än en ambition. Löfven har lyft beredskapsjobb inom skogen som en faktor som kan förbättra integrationen. Men beredskapsjobb finns bara så länge staten är redo att låta skattebetalarna bidra till löne- och arbetsledningskostnaderna.

För att de gröna näringarna ska utvecklas och skapa fler arbetstillfällen krävs förbättrade förutsättningar att arbeta inom skogs- och förädlingsindustrin. Enklare och färre regler samt ett lägre skattetryck är två åtgärder som skulle underlätta för jobbskapandet.

Genom forskning och utveckling kan skogens användningsområden förändras. Men även för detta krävs en politisk förståelse för företagandets villkor. Numera används skogen som biobränsle, och nya tekniker gör att flervåningshus i trä blir allt vanligare.

Den främsta anledningen till att träbyggnadstekniken halkat efter är ett förbud mot att bygga flervåningshus i trä fram till 1994, på grund av brandrisken. Det visar på hur förbud hämmar utvecklingen. I dag används en annan teknik för att bygga vilket inte leder till en förhöjd brandrisk. Politiken bör vara försiktig med regler och onödiga förbud, då det hämmar utvecklingen.

Samtidigt som regeringen förväntar sig fler jobb inom skogen gör man det dyrare att anställa. Det innebär att Bucht har en stor utmaning framför sig om antalet sysselsatta inom de gröna näringarna ska öka. Enligt den statliga myndigheten Konjunkturinstitutet, kommer regeringens ekonomiska politik att minska antalet sysselsatta i Sverige med 15 000-20 000 personer.

Det räcker inte med ett skogsprogram för att folk ska få jobb. Skogsindustrin utsätts för benhård konkurrens. För att de gröna näringarna ska växa och fler jobb skapas på landsbygden behövs långsiktiga spelregler. Inte ambitioner och vackra ord.

 

Anna Sandström/SNB