02 apr 2016 06:00

02 apr 2016 06:00

Fel signal att skrota nationella prov

LEDARE

De nationella proven i grundskolan ska bli färre. Det är åtminstone förslaget i den utredning som lämnats till utbildningsdepartementet.

Det finns dock skäl att hoppas att utredningen göms undan i en byrålåda.

Det bör erinras om att svensk skola varken står eller faller med de nationella proven. Om så alla nationella prov togs bort skulle skolväsendet inte fallera fullt ut, likaväl som alla problem inte kan lösas med fler nationella prov.

Däremot har systemet flera förtjänster. Det ger en riktlinje för betygssättning som gäller för hela landet och ger likriktning, nog så viktigt kan tyckas. Det är också ämnat att ge en uppfattning om skolan i tillräckligt hög grad lyckas förmedla den kunskap läroplanen kräver.

Kanske viktigast av allt är dock att de nationella proven sätter fokus på kunskapskraven, högtidlighåller dem och konkretiserar dem. Ett av problemen med svensk skola är en undervärdering av själva konceptet att kunna något. De nationella proven går stick i stäv med detta och söker avgöra hur mycket eleverna faktiskt har lärt sig. De tar enbart hänsyn till kunskaper –inga ursäkter, inga omständigheter, bara kunskaper. Den som anstränger sig och pluggar går det också bra för. Detta är de nationella provens verkliga styrka. Därför är det också viktigt att de finns kvar.

Regeringen är på inget sätt bunden av utredningens förslag att skrota de nationella proven i svenska i årskurs 3 samt i SO och NO i årskurs 9. En av få saker regeringen har lyckats göra under sina 1,5 år vid makten är dock att skrota de nationella proven i NO och SO i årskurs 6. Att hoppas att en regering bestående av socialdemokrater och miljöpartister nu skulle ta sitt förnuft till fånga på grund av något så abstrakt som kvaliteten i svensk skola är dock osannolikt.

Moderaterna och Liberalerna har dock redan protesterat mot förslaget, vilket är hoppingivande. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönwall menar att ”vi behöver mer kunskapsuppföljning och kunskapsfokus”och tycker att det vore bättre att flytta proven om det upplevs vara för många på kort tid än att avveckla dem. En rimlig invändning.

Stockholmsmoderaterna orsakade dock stor debatt nyligen när de föreslog att sommarlovet bör avskaffas för att kunna införa en tredje termin. Också det ett förslag som missar utbildningens kvalitet till förmån för en diskussion om hur länge man ska gå i skolan. Alliansregeringen var på sin tid dessutom inne på att lägga till ett år i grundskolan. Inget av förslagen fångar att det viktiga är att säkra kvaliteten i utbildningen under den tid som redan finns. Det är där de stora vinsterna finns att göra i svensk skola.

Ökat fokus på kunskaper och förmedling av dessa. Inse att det är lärare och rektor som styr skolan och dess verksamhet. Det skulle räcka en bra bit på vägen. Att ta bort de nationella proven sänder dock signaler i den andra riktningen. Därför vore det skadligt.

Daniel Persson/SNB

Det finns dock skäl att hoppas att utredningen göms undan i en byrålåda.

Det bör erinras om att svensk skola varken står eller faller med de nationella proven. Om så alla nationella prov togs bort skulle skolväsendet inte fallera fullt ut, likaväl som alla problem inte kan lösas med fler nationella prov.

Däremot har systemet flera förtjänster. Det ger en riktlinje för betygssättning som gäller för hela landet och ger likriktning, nog så viktigt kan tyckas. Det är också ämnat att ge en uppfattning om skolan i tillräckligt hög grad lyckas förmedla den kunskap läroplanen kräver.

Kanske viktigast av allt är dock att de nationella proven sätter fokus på kunskapskraven, högtidlighåller dem och konkretiserar dem. Ett av problemen med svensk skola är en undervärdering av själva konceptet att kunna något. De nationella proven går stick i stäv med detta och söker avgöra hur mycket eleverna faktiskt har lärt sig. De tar enbart hänsyn till kunskaper –inga ursäkter, inga omständigheter, bara kunskaper. Den som anstränger sig och pluggar går det också bra för. Detta är de nationella provens verkliga styrka. Därför är det också viktigt att de finns kvar.

Regeringen är på inget sätt bunden av utredningens förslag att skrota de nationella proven i svenska i årskurs 3 samt i SO och NO i årskurs 9. En av få saker regeringen har lyckats göra under sina 1,5 år vid makten är dock att skrota de nationella proven i NO och SO i årskurs 6. Att hoppas att en regering bestående av socialdemokrater och miljöpartister nu skulle ta sitt förnuft till fånga på grund av något så abstrakt som kvaliteten i svensk skola är dock osannolikt.

Moderaterna och Liberalerna har dock redan protesterat mot förslaget, vilket är hoppingivande. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönwall menar att ”vi behöver mer kunskapsuppföljning och kunskapsfokus”och tycker att det vore bättre att flytta proven om det upplevs vara för många på kort tid än att avveckla dem. En rimlig invändning.

Stockholmsmoderaterna orsakade dock stor debatt nyligen när de föreslog att sommarlovet bör avskaffas för att kunna införa en tredje termin. Också det ett förslag som missar utbildningens kvalitet till förmån för en diskussion om hur länge man ska gå i skolan. Alliansregeringen var på sin tid dessutom inne på att lägga till ett år i grundskolan. Inget av förslagen fångar att det viktiga är att säkra kvaliteten i utbildningen under den tid som redan finns. Det är där de stora vinsterna finns att göra i svensk skola.

Ökat fokus på kunskaper och förmedling av dessa. Inse att det är lärare och rektor som styr skolan och dess verksamhet. Det skulle räcka en bra bit på vägen. Att ta bort de nationella proven sänder dock signaler i den andra riktningen. Därför vore det skadligt.

Daniel Persson/SNB