06 apr 2016 06:00

06 apr 2016 06:00

Regeringen och biståndspengarna

Bistånd. Det har fifflats med biståndspengar många gånger genom historien.

Sida rapporterar årligen om korruption och oegentligheter i biståndsverksamheten, vilket leder till att en del av biståndsmedlen behöver betalas tillbaka. Men den här gången gäller fifflet inte något av mottagarländerna utan den svenska regeringen.

Den rödgröna regeringen har använt biståndspengar till kampanjen för en plats i FN:s säkerhetsråd. En stiftelse har beviljats miljoner från biståndsbudgeten som Utrikesdepartementet (UD) sedan använt till att betala restaurangbesök, hotell och flygbiljetter för 27 FN-ambassadörer (Dagens Nyheter 4/4). Syftet är att Sverige ska få ta plats i FN:s säkerhetsråd. Det är ett av Sveriges utrikespolitiska mål, vilket Stefan Löfven (S) deklarerade när han tillträdde som statsminister.

Att använda biståndsmedel för kampanjverksamhet rimmar illa med situationen i världen i dag. För bara ett par månader sedan beslutade regeringen att dra ned på redan utlovade biståndspengar till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, vilket flera hjälporganisationer protesterade mot.

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) protesterade också när andelen biståndsmedel som går till det svenska asylmottagandet ökade. Hon har dock inte protesterat mot att biståndspengar används till att smörja FN-delegater.

Det kan finnas skäl att dra ner på biståndet. Ett sådant rör Afghanistan. Enligt Ekot (5/4) hotar EU nu att skära ned biståndet till Afghanistan om den afghanska regeringen inte samarbetar och går med på att ta tillbaka egna medborgare som fått avslag på sina asylansökningar.

Då situationen i Afghanistan försämrats flyr allt fler till Europa. En hel del kommer dock inte att få sina asylansökningar beviljade. Inte minst när det gäller ensamkommande flyktingbarn saknar flera asylskäl. Då det inte går att ordna något mottagande i Afghanistan kan personerna inte skickas tillbaka, vilket gör att många barn som egentligen saknar asylskäl stannar i Sverige. Under 2015 sökte 23 480 ensamkommande afghanska barn asyl i Sverige. Enbart de som reser tillbaka på eget initiativ kommer att kunna återvända till Afghanistan.

För att asylförfarandet ska kunna fungera som det är tänkt behöver länder vara villiga att ta emot de som inte beviljats asyl. Om Afghanistans regering inte vill hjälpa människor att återvända till Afghanistan är det bättre att biståndsmedlen används för att se till att samma personer får ett bättre mottagande i Sverige. Här har regeringen ett ansvar att axla.

I och med situationen i världen kommer viktiga prioriteringar att behöva ske vad gäller biståndspolitiken framöver. Då gäller det att inte prioritera politiska käpphästar så som medlemskap i FN:s säkerhetsråd, utan att med nyktra ögon se på hur biståndet kan användas för att förbättra för så många som möjligt.

Anna Sandström/SNB

Sida rapporterar årligen om korruption och oegentligheter i biståndsverksamheten, vilket leder till att en del av biståndsmedlen behöver betalas tillbaka. Men den här gången gäller fifflet inte något av mottagarländerna utan den svenska regeringen.

Den rödgröna regeringen har använt biståndspengar till kampanjen för en plats i FN:s säkerhetsråd. En stiftelse har beviljats miljoner från biståndsbudgeten som Utrikesdepartementet (UD) sedan använt till att betala restaurangbesök, hotell och flygbiljetter för 27 FN-ambassadörer (Dagens Nyheter 4/4). Syftet är att Sverige ska få ta plats i FN:s säkerhetsråd. Det är ett av Sveriges utrikespolitiska mål, vilket Stefan Löfven (S) deklarerade när han tillträdde som statsminister.

Att använda biståndsmedel för kampanjverksamhet rimmar illa med situationen i världen i dag. För bara ett par månader sedan beslutade regeringen att dra ned på redan utlovade biståndspengar till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, vilket flera hjälporganisationer protesterade mot.

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) protesterade också när andelen biståndsmedel som går till det svenska asylmottagandet ökade. Hon har dock inte protesterat mot att biståndspengar används till att smörja FN-delegater.

Det kan finnas skäl att dra ner på biståndet. Ett sådant rör Afghanistan. Enligt Ekot (5/4) hotar EU nu att skära ned biståndet till Afghanistan om den afghanska regeringen inte samarbetar och går med på att ta tillbaka egna medborgare som fått avslag på sina asylansökningar.

Då situationen i Afghanistan försämrats flyr allt fler till Europa. En hel del kommer dock inte att få sina asylansökningar beviljade. Inte minst när det gäller ensamkommande flyktingbarn saknar flera asylskäl. Då det inte går att ordna något mottagande i Afghanistan kan personerna inte skickas tillbaka, vilket gör att många barn som egentligen saknar asylskäl stannar i Sverige. Under 2015 sökte 23 480 ensamkommande afghanska barn asyl i Sverige. Enbart de som reser tillbaka på eget initiativ kommer att kunna återvända till Afghanistan.

För att asylförfarandet ska kunna fungera som det är tänkt behöver länder vara villiga att ta emot de som inte beviljats asyl. Om Afghanistans regering inte vill hjälpa människor att återvända till Afghanistan är det bättre att biståndsmedlen används för att se till att samma personer får ett bättre mottagande i Sverige. Här har regeringen ett ansvar att axla.

I och med situationen i världen kommer viktiga prioriteringar att behöva ske vad gäller biståndspolitiken framöver. Då gäller det att inte prioritera politiska käpphästar så som medlemskap i FN:s säkerhetsråd, utan att med nyktra ögon se på hur biståndet kan användas för att förbättra för så många som möjligt.

Anna Sandström/SNB