17 maj 2016 06:00

17 maj 2016 06:00

Amorteringskrav förvärrar

Nu har Finansinspektionen klubbat den slutgiltiga versionen av amorteringskrav som börjar den första juni i år. Amorteringskraven ska gälla för alla nya lån.

De statliga amorteringskraven som riksdagen och Finansinspektionen har drivit igenom är till för att hindra de kraftiga prisökningarna som ägt rum. Man försöker helt enkelt att motverka prisökningarna som politiken ligger bakom genom att bland annat försvårar för nybyggnation genom att göra det svårare för folk att få lån.

Men det finns undantag från de nya reglerna. Nyproducerade lägenheter undantas exempelvis under fem år. Det finns också särskilda skäl som inte är helt fastslagna än. Exempel på särskilda skäl är arbetslöshet, dödsfall i familjen eller sjukdom.

Kristdemokraterna och Vänsterpartiet anser att även föräldralediga bör undantas amorteringskraven. När Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen presenterade förslaget menade han att amorteringskravet ska gälla även föräldralediga. ”Det är inte ett särskilt skäl, man har ju vetskap om det i förväg och man bör klara det i bokalkylen” lät det då (SVD näringsliv 20 april 2016).

Nu säger Thedéen att det inte är uteslutet att föräldraledighet i vissa fall kan påverka betalningsförmågan på sådant sätt att det kan bedömas som skäl för att slippa amorteringskraven. ”Detta får bolåneföretagen bedöma från fall till fall”, meddelade Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

Oklarheter om amorteringskravens utformning kvarstår fortfarande trots att den nya lagen börjar gälla om bara ett par veckor. Och undantagen kommer med all säkerhet att innebära mer debatt.

Det är rimligt att bankerna har möjlighet att göra undantag. Men det är av stor vikt för den som skaffar lägenhet att veta vad lagen säger om amorteringskrav och i vilka fall man faktiskt kan få undantag. Syftet med den nya lagen kan knappast vara att någon ska bli av med sin bostad vid oförutsedda händelser.

Än bättre vore om nuvarande ordning fortsatte att råda. Det kan vara så att amorteringskraven mattar av prisökningen i vissa områden som politikerna hoppas på och minskar folks belåningsgrad. Men en större risk är att kraven i områden som redan har stillastående priser, eller prisminskningar, leder till prisfall. På andra ställen kommer amorteringskraven inte göra någon större skillnad. Den främsta anledningen till prisökningen beror på en utredd bostadsbrist, som inte några amorteringskrav kommer att råda bot på.

Däremot är risken hög för ökade inlåsningseffekter. Den som har en bostad i dag kommer få svårare att skaffa en ny, med betydligt högre bokostnad som konsekvens. Högre trösklar för den som vill byta bostad innebär att många väljer att bo kvar i sin gamla bostad. Flexibiliteten minskar ytterligare på bostadsmarknaden, vilket inte gynnar någon.

För att få en friskare bostadsmarknad med mindre bostadsbrist finns det bättre politiska lösningar än att införa amorteringskrav.

Anna Sandström/SNB

De statliga amorteringskraven som riksdagen och Finansinspektionen har drivit igenom är till för att hindra de kraftiga prisökningarna som ägt rum. Man försöker helt enkelt att motverka prisökningarna som politiken ligger bakom genom att bland annat försvårar för nybyggnation genom att göra det svårare för folk att få lån.

Men det finns undantag från de nya reglerna. Nyproducerade lägenheter undantas exempelvis under fem år. Det finns också särskilda skäl som inte är helt fastslagna än. Exempel på särskilda skäl är arbetslöshet, dödsfall i familjen eller sjukdom.

Kristdemokraterna och Vänsterpartiet anser att även föräldralediga bör undantas amorteringskraven. När Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen presenterade förslaget menade han att amorteringskravet ska gälla även föräldralediga. ”Det är inte ett särskilt skäl, man har ju vetskap om det i förväg och man bör klara det i bokalkylen” lät det då (SVD näringsliv 20 april 2016).

Nu säger Thedéen att det inte är uteslutet att föräldraledighet i vissa fall kan påverka betalningsförmågan på sådant sätt att det kan bedömas som skäl för att slippa amorteringskraven. ”Detta får bolåneföretagen bedöma från fall till fall”, meddelade Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

Oklarheter om amorteringskravens utformning kvarstår fortfarande trots att den nya lagen börjar gälla om bara ett par veckor. Och undantagen kommer med all säkerhet att innebära mer debatt.

Det är rimligt att bankerna har möjlighet att göra undantag. Men det är av stor vikt för den som skaffar lägenhet att veta vad lagen säger om amorteringskrav och i vilka fall man faktiskt kan få undantag. Syftet med den nya lagen kan knappast vara att någon ska bli av med sin bostad vid oförutsedda händelser.

Än bättre vore om nuvarande ordning fortsatte att råda. Det kan vara så att amorteringskraven mattar av prisökningen i vissa områden som politikerna hoppas på och minskar folks belåningsgrad. Men en större risk är att kraven i områden som redan har stillastående priser, eller prisminskningar, leder till prisfall. På andra ställen kommer amorteringskraven inte göra någon större skillnad. Den främsta anledningen till prisökningen beror på en utredd bostadsbrist, som inte några amorteringskrav kommer att råda bot på.

Däremot är risken hög för ökade inlåsningseffekter. Den som har en bostad i dag kommer få svårare att skaffa en ny, med betydligt högre bokostnad som konsekvens. Högre trösklar för den som vill byta bostad innebär att många väljer att bo kvar i sin gamla bostad. Flexibiliteten minskar ytterligare på bostadsmarknaden, vilket inte gynnar någon.

För att få en friskare bostadsmarknad med mindre bostadsbrist finns det bättre politiska lösningar än att införa amorteringskrav.

Anna Sandström/SNB