07 jun 2016 06:00

07 jun 2016 06:00

Ett avskräckande exempel

LEDARE

I förra veckan höll IFK Skövde Handboll sitt årsmöte. Inget vanligt möte då klubbens förre ordförande Sten-Erik Helgesson inte fick ansvarsfrihet.

Jag har ingen insyn i den förra styrelsens arbete, men rent generellt kan man konstatera att det är ytterst sällan som en styrelse eller enskild ordförande inte får ansvarsfrihet vid ett årsmöte.

Naturligtvis mycket tråkigt och jag vill inte tro att Helgesson med fri vilja kört i diket, men att det hela var på väg mot konkurs med ett förväntat underskott på tre miljoner kronor för verksamhetsåret är ruggiga siffror.

Efter att ha granskat räkenskaperna kom revisorn Per Erik Renström till slutsatsen att styrelsen som helhet inte skulle beviljas ansvarsfrihet. Med tanke på de handlingar han hade tillgång till kunde han inte gärna någon annan bedömning.

Nu valde årsmötet att gå på det förslag som presenterades av Joakim Wendt att det bara var Helgesson som inte skulle få ansvarsfrihet eftersom: ”Varit grovt oaktsam i sin styrning av föreningen”.

Årsmötet valde att gå på Wendts förslag och den övriga styrelsen klarade sig undan med en kommentar: ”Passiva men inte försumliga”. Det visar att styrelsearbetet i sin helhet inte har fungerat. Situationen borde aldrig ha uppkommit.

Sedan skall det konstateras att det många gånger är ett tungt och ansvarsfullt uppdrag att vara styrelsemedlem i en ideell förening som omsätter mångmiljonbelopp. Min känsla är att man många gånger säger ja till ett uppdrag utan att egentligen veta vad det innebär. Det förutsätter att det finns en kompetent valberedning. Kanske det viktigaste uppdraget av alla i en förening.

I princip tycker jag att det är bra att man någon gång sätter ner foten och inte beviljar ansvarsfrihet.

Det finns hur många exempel som helst på när klubbar levt över sina tillgångar och redovisar stora underskott för sina verksamhetsår.

Allt som oftast har det slätats över på glest besökta årsmöten. Styrelsen har beviljats ansvarsfrihet och sedan har det rullat på.

Det samma gäller när klubbar inte uppfyller de krav som ställs rörande de elitlicenser som nu finns i allt fler sporter. Även här finns det klubbar som klarat sig igenom, trots att de egentligen inte borde göra det.

Här kan det konstateras att IFK Skövde Handboll fortfarande har kniven på strupen och den här gången klarade nålsögat tack vare lån på 550 000 kronor. Så kan man naturligtvis inte hålla på.

Nu borde det finnas ett krismedvetande i klubben. Att döma av tongångarna på årsmötet behöver man inte tvivla på det.

Jag har ingen insyn i den förra styrelsens arbete, men rent generellt kan man konstatera att det är ytterst sällan som en styrelse eller enskild ordförande inte får ansvarsfrihet vid ett årsmöte.

Naturligtvis mycket tråkigt och jag vill inte tro att Helgesson med fri vilja kört i diket, men att det hela var på väg mot konkurs med ett förväntat underskott på tre miljoner kronor för verksamhetsåret är ruggiga siffror.

Efter att ha granskat räkenskaperna kom revisorn Per Erik Renström till slutsatsen att styrelsen som helhet inte skulle beviljas ansvarsfrihet. Med tanke på de handlingar han hade tillgång till kunde han inte gärna någon annan bedömning.

Nu valde årsmötet att gå på det förslag som presenterades av Joakim Wendt att det bara var Helgesson som inte skulle få ansvarsfrihet eftersom: ”Varit grovt oaktsam i sin styrning av föreningen”.

Årsmötet valde att gå på Wendts förslag och den övriga styrelsen klarade sig undan med en kommentar: ”Passiva men inte försumliga”. Det visar att styrelsearbetet i sin helhet inte har fungerat. Situationen borde aldrig ha uppkommit.

Sedan skall det konstateras att det många gånger är ett tungt och ansvarsfullt uppdrag att vara styrelsemedlem i en ideell förening som omsätter mångmiljonbelopp. Min känsla är att man många gånger säger ja till ett uppdrag utan att egentligen veta vad det innebär. Det förutsätter att det finns en kompetent valberedning. Kanske det viktigaste uppdraget av alla i en förening.

I princip tycker jag att det är bra att man någon gång sätter ner foten och inte beviljar ansvarsfrihet.

Det finns hur många exempel som helst på när klubbar levt över sina tillgångar och redovisar stora underskott för sina verksamhetsår.

Allt som oftast har det slätats över på glest besökta årsmöten. Styrelsen har beviljats ansvarsfrihet och sedan har det rullat på.

Det samma gäller när klubbar inte uppfyller de krav som ställs rörande de elitlicenser som nu finns i allt fler sporter. Även här finns det klubbar som klarat sig igenom, trots att de egentligen inte borde göra det.

Här kan det konstateras att IFK Skövde Handboll fortfarande har kniven på strupen och den här gången klarade nålsögat tack vare lån på 550 000 kronor. Så kan man naturligtvis inte hålla på.

Nu borde det finnas ett krismedvetande i klubben. Att döma av tongångarna på årsmötet behöver man inte tvivla på det.

  • Jan Larsson