28 jul 2016 06:00

28 jul 2016 06:00

Sänkt avdrag roten till allt ont

Inför valet 2014 försäkrade Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven väljarna om att han inte skulle röra rot-avdraget. Mindre än ett år senare bröt han sitt löfte. Den rödgröna regeringen meddelade att avdraget för arbetskostnaden skulle sänkas, från 50 till 30 procent.

Förslaget möttes av kraftig kritik från en rad myndigheter. Ekonomistyrningsverket, ESV, pekade på att det innebar en kostnadsökning med 40 procent, vilket skulle medföra en stor risk för mer svartarbete. ESV underströk att om sänkningen skulle genomföras borde det göras stegvis. Ekobrottsmyndigheten ansåg att det var sannolikt att den ekonomiska brottsligheten skulle öka.

Sveriges byggindustrier varnade för att det skulle kosta Sverige ett stort antal jobb.

Finansminister Magdalena Andersson (S) viftade bort alla invändningar om löftesbrott, ökat svartarbete och missriktad politik. Sänkningen genomfördes den 1 januari 2016. Den har redan fått konsekvenser för Sveriges företagare.

Enligt organisationen Företagarna har antalet jobb inom rot-branschen minskat. Från februari till juni i år utförde i genomsnitt 22 891 företag olika typer av rot-arbeten. Det är den lägsta siffran på sex år. Under samma period 2010 var det 23 557 företag. Det genomsnittliga antalet köpare per månad har också sjunkit. Under 2015 var det 123 694 per månad, i år rör det sig om 101 547.

Företagarnas uppgifter är inte förvånande. I och med det sänkta rot-avdraget har det blivit mindre intressant att starta företag inom rot-sektorn. När tjänsterna blir dyrare är det färre som vill köpa dem, därmed minskar antalet arbetstillfällen – i synnerhet vita arbetstillfällen.

Av dess kritiker har rot-avdraget dömts ut som en orättvis riktad subvention. Det går förvisso att hävda att när arbetskostnaderna sänks för företag inom ett visst område innebär det, per definition, att andra branscher missgynnas. Samtidigt har byggbranschen, i större utsträckning än de flesta andra sektorer, dragits med svartarbete. Människor har inte varit villiga att betala arbetskostnaderna för vitt arbete, vilket har skapat en ofördelaktig konkurrenssituation för de företag som faktiskt har lytt lagen.

Sedan Alliansen införde rotavdraget 2008 har acceptansen för svartarbete minskat. Tack vare rot har en svart sektor, till största del, blivit vit. Det betyder såväl ökade skatteintäkter för staten som bättre arbetsvillkor och skydd för arbetstagarna.

Det finns en betydande risk för att det förändras framöver. Regeringen Löfvens politik har bidragit till att öka incitamenten för svartarbete och ekonomisk brottslighet. Den har gjort det mindre fördelaktigt för svenska hushåll att göra rätt. Den har gjort situationen svårare för Sveriges företagare.

Naomi Abramowicz/SNB

Förslaget möttes av kraftig kritik från en rad myndigheter. Ekonomistyrningsverket, ESV, pekade på att det innebar en kostnadsökning med 40 procent, vilket skulle medföra en stor risk för mer svartarbete. ESV underströk att om sänkningen skulle genomföras borde det göras stegvis. Ekobrottsmyndigheten ansåg att det var sannolikt att den ekonomiska brottsligheten skulle öka.

Sveriges byggindustrier varnade för att det skulle kosta Sverige ett stort antal jobb.

Finansminister Magdalena Andersson (S) viftade bort alla invändningar om löftesbrott, ökat svartarbete och missriktad politik. Sänkningen genomfördes den 1 januari 2016. Den har redan fått konsekvenser för Sveriges företagare.

Enligt organisationen Företagarna har antalet jobb inom rot-branschen minskat. Från februari till juni i år utförde i genomsnitt 22 891 företag olika typer av rot-arbeten. Det är den lägsta siffran på sex år. Under samma period 2010 var det 23 557 företag. Det genomsnittliga antalet köpare per månad har också sjunkit. Under 2015 var det 123 694 per månad, i år rör det sig om 101 547.

Företagarnas uppgifter är inte förvånande. I och med det sänkta rot-avdraget har det blivit mindre intressant att starta företag inom rot-sektorn. När tjänsterna blir dyrare är det färre som vill köpa dem, därmed minskar antalet arbetstillfällen – i synnerhet vita arbetstillfällen.

Av dess kritiker har rot-avdraget dömts ut som en orättvis riktad subvention. Det går förvisso att hävda att när arbetskostnaderna sänks för företag inom ett visst område innebär det, per definition, att andra branscher missgynnas. Samtidigt har byggbranschen, i större utsträckning än de flesta andra sektorer, dragits med svartarbete. Människor har inte varit villiga att betala arbetskostnaderna för vitt arbete, vilket har skapat en ofördelaktig konkurrenssituation för de företag som faktiskt har lytt lagen.

Sedan Alliansen införde rotavdraget 2008 har acceptansen för svartarbete minskat. Tack vare rot har en svart sektor, till största del, blivit vit. Det betyder såväl ökade skatteintäkter för staten som bättre arbetsvillkor och skydd för arbetstagarna.

Det finns en betydande risk för att det förändras framöver. Regeringen Löfvens politik har bidragit till att öka incitamenten för svartarbete och ekonomisk brottslighet. Den har gjort det mindre fördelaktigt för svenska hushåll att göra rätt. Den har gjort situationen svårare för Sveriges företagare.

Naomi Abramowicz/SNB