01 sep 2016 06:00

01 sep 2016 06:00

Regeringen behöver spara i ladorna

Trots att Sverige är inne i en högkonjunktur väljer regeringen att ha spenderarbyxorna på. Samtidigt skriver den statliga myndigheten Konjunkturinstitutet i sin augustirapport att Sverige behöver en stramare finanspolitik.

Konjunkturinstitutet menar att det hade varit lämpligt om nya åtgärder i budgeten för 2017 åtminstone var fullt ut finansierade. ”Det hade minskat behovet av åtstramning 2018 och framåt, då konjunkturutvecklingen är mera osäker” skriver institutet i sin rapport.

Tidigare under sommaren sänktes överskottsmålet. Det var regeringspartierna tillsammans med Vänsterpartiet och Alliansen som enades om att sänka överskottsmålet från 1 procent av BNP till 0,33 procent. Med det sänkta målet blir det särskilt viktigt att målet hålls, för att se till att det finns en buffert för sämre tider. Men regeringens sparande ligger, trots de sänkta kraven, långt under det nya lägre överskottsmålet.

Konjunkturinstitutet anser att regeringen behöver närma sig överskottsmålet. När det strukturella sparandet ökar samtidigt som konjunkturen är stark förstärker finanspolitiken konjunktursvängningarna. Spara mer och spendera mindre, är kort sagt institutets råd till regeringen.

Sverige har stått inför stora utmaningar. En arbetsmarknad med höga trösklar för inträde har gjort att Sverige har en utbredd ungdomsarbetslöshet. Migrationsvågen kommer att innebära stora kostnader framöver. Särskilt eftersom det tar lång tid för utlandsfödda att få jobb i Sverige, och många kommer att vara i behov av försörjningsstöd. Trots att regeringen lovat att staten ska stå för kostnaderna har man nu valt att sänka ersättningen till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn.

Den mindre kostsamma boendeformen stödboenden som regeringen införde vid årsskiftet har inte kunnat användas i samma utsträckning som de dyra HVB-hemmen. Främst på grund av regler staten och därmed regeringen ligger bakom. Ändå väljer man nu att sänka ersättningarna till kommunerna för att få fler att välja stödboenden. Men att flytta över asylsökande från HVB-boenden till stödboenden kommer att ta tid, i de fall det överhuvudtaget är möjligt. Det innebär att notan flyttas över från regeringens bord till kommunernas.

Regeringen vill i stället lägga pengarna man ”sparar in” på migrationen på bistånd (DN debatt 31/8). Ett bättre alternativ hade varit att se till att kommunerna får det stöd de behöver, och att se till att uppfylla överskottsmålet.

Konjunkturinstitutet konstaterar att investeringarna nu är på hög nivå och att arbetslösheten har minskat. Myndigheten menar dock att den bristande matchningen på arbetsmarknaden gör att sysselsättningen mattas av nästa år, och att en hög andel sysselsatta behövs för att klara trycket på offentligt finansierade tjänster.

Ett av regeringens viktigaste uppdrag är därför att se till att fler kan komma i arbete. En god arbetsmarknadspolitik, och mycket pengar i ladorna gör att Sverige kan klara en lågkonjunktur ganska väl. Men regeringen visar inga tecken på att vilja på att ta av sig spenderarbyxorna.

Anna Sandström/SNB

Konjunkturinstitutet menar att det hade varit lämpligt om nya åtgärder i budgeten för 2017 åtminstone var fullt ut finansierade. ”Det hade minskat behovet av åtstramning 2018 och framåt, då konjunkturutvecklingen är mera osäker” skriver institutet i sin rapport.

Tidigare under sommaren sänktes överskottsmålet. Det var regeringspartierna tillsammans med Vänsterpartiet och Alliansen som enades om att sänka överskottsmålet från 1 procent av BNP till 0,33 procent. Med det sänkta målet blir det särskilt viktigt att målet hålls, för att se till att det finns en buffert för sämre tider. Men regeringens sparande ligger, trots de sänkta kraven, långt under det nya lägre överskottsmålet.

Konjunkturinstitutet anser att regeringen behöver närma sig överskottsmålet. När det strukturella sparandet ökar samtidigt som konjunkturen är stark förstärker finanspolitiken konjunktursvängningarna. Spara mer och spendera mindre, är kort sagt institutets råd till regeringen.

Sverige har stått inför stora utmaningar. En arbetsmarknad med höga trösklar för inträde har gjort att Sverige har en utbredd ungdomsarbetslöshet. Migrationsvågen kommer att innebära stora kostnader framöver. Särskilt eftersom det tar lång tid för utlandsfödda att få jobb i Sverige, och många kommer att vara i behov av försörjningsstöd. Trots att regeringen lovat att staten ska stå för kostnaderna har man nu valt att sänka ersättningen till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn.

Den mindre kostsamma boendeformen stödboenden som regeringen införde vid årsskiftet har inte kunnat användas i samma utsträckning som de dyra HVB-hemmen. Främst på grund av regler staten och därmed regeringen ligger bakom. Ändå väljer man nu att sänka ersättningarna till kommunerna för att få fler att välja stödboenden. Men att flytta över asylsökande från HVB-boenden till stödboenden kommer att ta tid, i de fall det överhuvudtaget är möjligt. Det innebär att notan flyttas över från regeringens bord till kommunernas.

Regeringen vill i stället lägga pengarna man ”sparar in” på migrationen på bistånd (DN debatt 31/8). Ett bättre alternativ hade varit att se till att kommunerna får det stöd de behöver, och att se till att uppfylla överskottsmålet.

Konjunkturinstitutet konstaterar att investeringarna nu är på hög nivå och att arbetslösheten har minskat. Myndigheten menar dock att den bristande matchningen på arbetsmarknaden gör att sysselsättningen mattas av nästa år, och att en hög andel sysselsatta behövs för att klara trycket på offentligt finansierade tjänster.

Ett av regeringens viktigaste uppdrag är därför att se till att fler kan komma i arbete. En god arbetsmarknadspolitik, och mycket pengar i ladorna gör att Sverige kan klara en lågkonjunktur ganska väl. Men regeringen visar inga tecken på att vilja på att ta av sig spenderarbyxorna.

Anna Sandström/SNB