07 jan 2017 06:00

07 jan 2017 06:00

Upprustning är ofrånkomligt

LEDARE

Endast en procent av de tillfrågade i DN/Ipsos (5/1) undersökning har mycket stort förtroende för Försvaret. Kring en procent av Sveriges BNP satsas på försvaret av landet idag. Siffrorna har ett samband eftersom det är omöjligt för ett litet land att ha ett tillräckligt stark försvar mot hotet från Ryssland.

Sveriges säkerhet bygger på samverkan med andra länder: Finland och Nato-länderna. Opinionsundersökningen visar att den insikten håller på att sjunka in. Nato-motståndet minskar: Endast var tionde har en huvudsakligen negativ inställning till Nato samtidigt som var fjärde tillfrågad har en huvudsakligen positiv inställning. Fortfarande är en majoritet av de tillfrågade emot ett Nato-medlemskap, 40 procent emot (50 procent, december 2015) och 35 procent för.

Fyra av tio anser dock att Ryssland utgör ett hot mot Sveriges säkerhet. På goda grunder: Georgien, Ukraina, Syrien, cyberattacker mot USA visar med all önskvärd tydlighet att Ryssland under Putin är en makt att räkna med. Även om det låga oljepriset drabbat den ryska ekonomin hårt har landet ändå lyckats stärka sin ställning militärt och politiskt genom en rad drag värdiga ryska schackmästare.

Det är för tidigt att bedöma konsekvenserna av inblandningen i Syrien men faktum är att Ryssland lyckats samarbeta med både Iran och Turkiet på ett sätt som gjort USA och EU till åskådare. En av de senaste i raden av små men betydelsefulla drag var att två ryska örlogsfartyg gästat Manila, huvudstad i USA-allierade Filipinerna, och därigenom demonstrerat USA:s minskande makt även i och kring Sydkinesiska sjön.

Hela tiden flyttas positionerna fram. I Europa vill Ryssland eliminera ett hot från Västeuropa som kan rulla mot Moskva över den svårförsvarade östeuropeiska slätten. Ukraina, Polen, Baltikum och även Vitryssland blir därför strategiskt viktiga områden för Ryssland. För Sveriges del innebär hotet mot Nato-länderna i Baltikum att svenskt territorium skulle bli indraget i en militär konflikt mellan Nato och Ryssland.

På söndag inleds Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Förhoppningsvis kommer konferensen ytterligare elda på den helt nödvändiga debatten om ökade försvarsanslag som L, KD och C vill se. Ökade försvarsanslag är helt nödvändiga inte bara för Sveriges del med tanke på att USA:s tillträdande president Donald Trump flaggat för att USA ska dra ned på sitt försvar av Europa, eller i alla fall se till att Nato-länderna får stå för en större del av notan.

Vi behöver också krafttag för att säkerställa livsmedelsförsörjningen i händelse av en avspärrning och öka IT-säkerheten. Myndigheten för skydd och beredskap rapporterar fler än 200 IT-incidenter riktade mot svenska myndigheter varav över 60 allvarliga. Åtgärder för att öka motståndskraften för cyberattacker mot vital infrastruktur är minst lika viktiga som en ökning av den militära förmågan och ett Nato-medlemskap.

Greger Ekman/SNB

Endast en procent av de tillfrågade i DN/Ipsos (5/1) undersökning har mycket stort förtroende för Försvaret. Kring en procent av Sveriges BNP satsas på försvaret av landet idag. Siffrorna har ett samband eftersom det är omöjligt för ett litet land att ha ett tillräckligt stark försvar mot hotet från Ryssland.

Sveriges säkerhet bygger på samverkan med andra länder: Finland och Nato-länderna. Opinionsundersökningen visar att den insikten håller på att sjunka in. Nato-motståndet minskar: Endast var tionde har en huvudsakligen negativ inställning till Nato samtidigt som var fjärde tillfrågad har en huvudsakligen positiv inställning. Fortfarande är en majoritet av de tillfrågade emot ett Nato-medlemskap, 40 procent emot (50 procent, december 2015) och 35 procent för.

Fyra av tio anser dock att Ryssland utgör ett hot mot Sveriges säkerhet. På goda grunder: Georgien, Ukraina, Syrien, cyberattacker mot USA visar med all önskvärd tydlighet att Ryssland under Putin är en makt att räkna med. Även om det låga oljepriset drabbat den ryska ekonomin hårt har landet ändå lyckats stärka sin ställning militärt och politiskt genom en rad drag värdiga ryska schackmästare.

Det är för tidigt att bedöma konsekvenserna av inblandningen i Syrien men faktum är att Ryssland lyckats samarbeta med både Iran och Turkiet på ett sätt som gjort USA och EU till åskådare. En av de senaste i raden av små men betydelsefulla drag var att två ryska örlogsfartyg gästat Manila, huvudstad i USA-allierade Filipinerna, och därigenom demonstrerat USA:s minskande makt även i och kring Sydkinesiska sjön.

Hela tiden flyttas positionerna fram. I Europa vill Ryssland eliminera ett hot från Västeuropa som kan rulla mot Moskva över den svårförsvarade östeuropeiska slätten. Ukraina, Polen, Baltikum och även Vitryssland blir därför strategiskt viktiga områden för Ryssland. För Sveriges del innebär hotet mot Nato-länderna i Baltikum att svenskt territorium skulle bli indraget i en militär konflikt mellan Nato och Ryssland.

På söndag inleds Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Förhoppningsvis kommer konferensen ytterligare elda på den helt nödvändiga debatten om ökade försvarsanslag som L, KD och C vill se. Ökade försvarsanslag är helt nödvändiga inte bara för Sveriges del med tanke på att USA:s tillträdande president Donald Trump flaggat för att USA ska dra ned på sitt försvar av Europa, eller i alla fall se till att Nato-länderna får stå för en större del av notan.

Vi behöver också krafttag för att säkerställa livsmedelsförsörjningen i händelse av en avspärrning och öka IT-säkerheten. Myndigheten för skydd och beredskap rapporterar fler än 200 IT-incidenter riktade mot svenska myndigheter varav över 60 allvarliga. Åtgärder för att öka motståndskraften för cyberattacker mot vital infrastruktur är minst lika viktiga som en ökning av den militära förmågan och ett Nato-medlemskap.

Greger Ekman/SNB