20 maj 2017 06:00

20 maj 2017 06:00

Självklart att Västgöta-Bengtsson får ett minnesmärke

LEDARE

Västgöta-Bengtsson ska äntligen få ett minnesmärke i Skövde, efter ett medborgarförslag. Kommunstyrelsen i Skövde har nu gett kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag på ett minnesmärke, som troligen hamnar i anslutning till Kulturhuset.

Det var på tiden. Sixten Västgöta-Bengtssons gärning för den västgötska historien kan aldrig överskattas, och han hör till dem som alldeles självklart ska ha ett minnesmärke av något slag.

En av Västgöta-Bengtssons många historiska gärningar var att ta med nyblivna rekryter på regementena i Skövde på en bussresa i Skövdetrakten och dess närhet för att lära rekryterna lite äkta västgötahistoria.

När jag själv ryckte in på P4 (1981) var jag med på en sådan bussresa. Sixten var i sitt esse och berättade om olika händelser i trakten, och härmade historiska personers dialekt. Det var helt enkelt fantastiskt intressant, och han lyckades verkligen fånga en grupp 20-åringars intresse.

Ett år senare, när jag påbörjade min utbildning till reservofficer på P4, så var det dags för en ny bussresa med Västgöta-Bengtsson.

Jag kommer ihåg att jag tänkte att det visserligen skulle bli andra gången men att det nog kunde vara intressant att höra historien igen. Till min stora förvåning gick resan åt ett helt annat håll denna gång, till Kungslena kyrka för övrigt. Jag fick alltså den oerhört stora förmånen att få lyssna till Västgöta-Bengtssons berättande två gånger, och det är jag väldigt glad för.

Vi på Skaraborgs Allehanda, SLA, hade bland annat i mitten av 1980-talet ett samarbete med Västgöta-Bengtsson. Han skulle återkommande publicera historiskt intressanta artiklar i SLA, under rubriken ”Skatter i Skaraborg”.

Det var i en sådan SLA-artikel, i augusti 1985, som Västgöta-Bengtsson plötsligt berättade den fantastiska historien om att den äldre Västgötalagen kunde finnas inmurad i Kungslena kyrkas väggar. Detta hade berättats i förtroende till Bengtsson, av en gammal man som i sin tur hade hört det av äldre släktingar. Det blev ett väldigt ståhej som ledde till att man i direktsändning i tv några månader senare skulle vara med och se när Västgötalagen plockades fram ur kyrkan. Någon lag hittade man dock inte.

I boken ”Skatter i Skaraborg” kommenterade Sixten tv-sändningen med att apparaten som lånats för att upptäcka håligheter i muren var ”oduglig” och att han redan väntade på nästa undersökning, ”utan tv och utan viktigpettrar”.

Det grämde nog Västgöta-Bengtsson på äldre dagar att man aldrig lyckades hitta den äldre Västgötalagen i Kungslena kyrkas väggar, det hade ju varit en världssensation. Men det är ju möjligt att Bengtsson får rätt till slut. Det finns många platser att leta på i Kungslena kyrka och förfinad teknik i framtiden kanske gör att det går att göra grundligare undersökningar än vad man kan göra idag, utan att knacka hål i väggarna. Vem vet.

Västgöta-Bengtsson föddes 1908 och gick bort år 2000. Under många år gjorde han intervjuer med gamla västgötar, och samlade dessa på tusentalet band och grammofonskivor och på flera tusentalet A4-sidor med text. Han var en flitig föreläsare och en fantastisk historieberättare. Genom åren skrev han också drygt 20-talet böcker.

Peter Henriksson

Det var på tiden. Sixten Västgöta-Bengtssons gärning för den västgötska historien kan aldrig överskattas, och han hör till dem som alldeles självklart ska ha ett minnesmärke av något slag.

En av Västgöta-Bengtssons många historiska gärningar var att ta med nyblivna rekryter på regementena i Skövde på en bussresa i Skövdetrakten och dess närhet för att lära rekryterna lite äkta västgötahistoria.

När jag själv ryckte in på P4 (1981) var jag med på en sådan bussresa. Sixten var i sitt esse och berättade om olika händelser i trakten, och härmade historiska personers dialekt. Det var helt enkelt fantastiskt intressant, och han lyckades verkligen fånga en grupp 20-åringars intresse.

Ett år senare, när jag påbörjade min utbildning till reservofficer på P4, så var det dags för en ny bussresa med Västgöta-Bengtsson.

Jag kommer ihåg att jag tänkte att det visserligen skulle bli andra gången men att det nog kunde vara intressant att höra historien igen. Till min stora förvåning gick resan åt ett helt annat håll denna gång, till Kungslena kyrka för övrigt. Jag fick alltså den oerhört stora förmånen att få lyssna till Västgöta-Bengtssons berättande två gånger, och det är jag väldigt glad för.

Vi på Skaraborgs Allehanda, SLA, hade bland annat i mitten av 1980-talet ett samarbete med Västgöta-Bengtsson. Han skulle återkommande publicera historiskt intressanta artiklar i SLA, under rubriken ”Skatter i Skaraborg”.

Det var i en sådan SLA-artikel, i augusti 1985, som Västgöta-Bengtsson plötsligt berättade den fantastiska historien om att den äldre Västgötalagen kunde finnas inmurad i Kungslena kyrkas väggar. Detta hade berättats i förtroende till Bengtsson, av en gammal man som i sin tur hade hört det av äldre släktingar. Det blev ett väldigt ståhej som ledde till att man i direktsändning i tv några månader senare skulle vara med och se när Västgötalagen plockades fram ur kyrkan. Någon lag hittade man dock inte.

I boken ”Skatter i Skaraborg” kommenterade Sixten tv-sändningen med att apparaten som lånats för att upptäcka håligheter i muren var ”oduglig” och att han redan väntade på nästa undersökning, ”utan tv och utan viktigpettrar”.

Det grämde nog Västgöta-Bengtsson på äldre dagar att man aldrig lyckades hitta den äldre Västgötalagen i Kungslena kyrkas väggar, det hade ju varit en världssensation. Men det är ju möjligt att Bengtsson får rätt till slut. Det finns många platser att leta på i Kungslena kyrka och förfinad teknik i framtiden kanske gör att det går att göra grundligare undersökningar än vad man kan göra idag, utan att knacka hål i väggarna. Vem vet.

Västgöta-Bengtsson föddes 1908 och gick bort år 2000. Under många år gjorde han intervjuer med gamla västgötar, och samlade dessa på tusentalet band och grammofonskivor och på flera tusentalet A4-sidor med text. Han var en flitig föreläsare och en fantastisk historieberättare. Genom åren skrev han också drygt 20-talet böcker.

Peter Henriksson