23 jun 2017 06:00

23 jun 2017 06:00

Rimlig satsning att rädda vattnet

LEDARE

Grundvattennivåerna kan nå ett nytt bottenrekord i år, enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Varningarna har duggat tätt sedan i våras, samtidigt som VA-systemet är i akut behov av upprustning. Regeringen kontrar med att lägga 200 miljoner i höstbudgeten för att få bukt med problemen.

Hela landet, undantaget 14 kommuner, har grundvattennivåer under det normala. Det vill regeringen ändra på genom att öronmärka större delen av de 200 miljonerna för utveckling av våtmarker och dammbyggen. Dessutom ska grundvattenresurserna kartläggas av SGU, som också får en del av kakan under nästa år.

En hotande vattenbrist är dock inte det enda problemet som finns på det området. I maj klargjorde branschorganisationen Svenskt Vatten att rören i vatten- och avloppsnätet måste underhållas, om inte vattenkvaliteten ska påverkas. VA-taxorna kommer därför att behöva höjas kraftigt under de närmaste åren.

Den växande befolkningen behöver vatten i sina bostäder. Rören måste kunna leda vattnet dit, men det ska såklart också finnas något vatten att leda. Samtidigt blir vi allt bättre på att förbruka mindre mängder vatten, mycket tack vare snålare toaletter, duschar och hushållsmaskiner. Redan under 2000-talets första fem år minskade till exempel hushållens vattenanvändning med nästan tio procent.

Upprustning av VA-nätet och snålare vattenanvändning, samtidigt som vatten kan bli en bristvara, kan leda till att taxorna höjs än mer framöver. Det går alltså inte att räkna med att hushållets vattenkostnader blir lägre bara för att man köpt en snålare diskmaskin. Incitamentet måste snarare ligga i att inte tömma vattenreserverna innan regeringens åtgärder ger resultat.

Klimatförändringar och alltmer oregelbundna väderförhållanden siar om en framtid då vatten är långt ifrån lika självklart som idag. Regeringens satsning på dammar och våtmarker är därför viktig, eftersom det gäller att ta vara på nederbörden när den väl kommer. Det värdefulla dricksvatten som rinner till våra hushåll får sedan inte förstöras av gamla rör eller undermåliga reningsanläggningar, vilket vore ett oerhört slöseri.

Vattenbrist är ett problem ingen kan förneka. Det är därför positivt att åtgärder nu sker på flera fronter. Det som går att diskutera är vad som är viktigast att göra och vem som ska betala för det. Men just grundvattennivåer påverkar alla, och därför är det högst rimligt att regeringen lägger 200 miljoner på att rädda dem.

”Inte ens ett ösregn kan ändra på grundvattenbristen”, sa Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin i sitt sommartal. Det är helt riktigt sommartid, då växter suger upp det mesta. För den som trots allt vill ha en grön gräsmatta finns det möjlighet att samla regnvatten på egen hand. Då kanske det prognosticerade midsommarregnet är lite mer välkommet i år.

Agnes Karnatz/SNB

Varningarna har duggat tätt sedan i våras, samtidigt som VA-systemet är i akut behov av upprustning. Regeringen kontrar med att lägga 200 miljoner i höstbudgeten för att få bukt med problemen.

Hela landet, undantaget 14 kommuner, har grundvattennivåer under det normala. Det vill regeringen ändra på genom att öronmärka större delen av de 200 miljonerna för utveckling av våtmarker och dammbyggen. Dessutom ska grundvattenresurserna kartläggas av SGU, som också får en del av kakan under nästa år.

En hotande vattenbrist är dock inte det enda problemet som finns på det området. I maj klargjorde branschorganisationen Svenskt Vatten att rören i vatten- och avloppsnätet måste underhållas, om inte vattenkvaliteten ska påverkas. VA-taxorna kommer därför att behöva höjas kraftigt under de närmaste åren.

Den växande befolkningen behöver vatten i sina bostäder. Rören måste kunna leda vattnet dit, men det ska såklart också finnas något vatten att leda. Samtidigt blir vi allt bättre på att förbruka mindre mängder vatten, mycket tack vare snålare toaletter, duschar och hushållsmaskiner. Redan under 2000-talets första fem år minskade till exempel hushållens vattenanvändning med nästan tio procent.

Upprustning av VA-nätet och snålare vattenanvändning, samtidigt som vatten kan bli en bristvara, kan leda till att taxorna höjs än mer framöver. Det går alltså inte att räkna med att hushållets vattenkostnader blir lägre bara för att man köpt en snålare diskmaskin. Incitamentet måste snarare ligga i att inte tömma vattenreserverna innan regeringens åtgärder ger resultat.

Klimatförändringar och alltmer oregelbundna väderförhållanden siar om en framtid då vatten är långt ifrån lika självklart som idag. Regeringens satsning på dammar och våtmarker är därför viktig, eftersom det gäller att ta vara på nederbörden när den väl kommer. Det värdefulla dricksvatten som rinner till våra hushåll får sedan inte förstöras av gamla rör eller undermåliga reningsanläggningar, vilket vore ett oerhört slöseri.

Vattenbrist är ett problem ingen kan förneka. Det är därför positivt att åtgärder nu sker på flera fronter. Det som går att diskutera är vad som är viktigast att göra och vem som ska betala för det. Men just grundvattennivåer påverkar alla, och därför är det högst rimligt att regeringen lägger 200 miljoner på att rädda dem.

”Inte ens ett ösregn kan ändra på grundvattenbristen”, sa Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin i sitt sommartal. Det är helt riktigt sommartid, då växter suger upp det mesta. För den som trots allt vill ha en grön gräsmatta finns det möjlighet att samla regnvatten på egen hand. Då kanske det prognosticerade midsommarregnet är lite mer välkommet i år.

Agnes Karnatz/SNB