04 jul 2017 06:00

04 jul 2017 06:00

Värna valhemligheten

LEDARE

Att rösta i fria och allmänna val är en central del i varje fungerande demokrati. Därför är det av yttersta vikt att allt går rätt till när medborgarna röstar. Som väljare ska du aldrig vara orolig för att behöva stå till svars för ditt val av parti eller känna dig pressad att välja ett parti du egentligen inte stöder. Därför är det viktigt att valhemligheten upprätthålls.

Sverige, som i regel hamnar i topp när demokratigraden i olika länder bedöms, har fått internationell kritik av valobservatörer för brister vad gäller just valhemligheten: valsedlarnas synliga placering utanför röstningsbåsen riskerar att påverka den som ska rösta, eftersom alla kan se vilken eller vilka valsedlar den röstande tar med sig.

Nu väljer regeringen att inte gå vidare med de förslag till förbättrad valhemlighet som en utredare presenterade i höstas (SR, 30/6). Bland annat presenterades en modell som används i Norge där valsedlarna kan förvaras i själva röstningsbåset. För dyrt och för krångligt, menar justitieminister Morgan Johansson (S). Inför riksdagsvalet nästa år blir det alltså inga förändringar. Däremot siktar regeringen på att nya lösningar ska komma 2019 i samband med valet till Europaparlamentet.

Det är synd att regeringen inte verkar ta frågan på tillräckligt stort allvar. Statsvetaren Peter Santesson kritiserade redan 2014 Sverige för att slarva med valhemligheten (Dagens Samhälle 17/12/14). För det första tar de flesta endast en valsedel, vilket gör att omgivningen enkelt kan sluta sig till vilket parti som får rösten. Det räcker inte med att gardera sig genom att ta flera valsedlar, eftersom det kan tolkas som att man inte vill stå för sitt val av parti. Det ska inte heller vara upp till den enskilde att bevara valhemligheten genom att ta flera valsedlar. Om det dessutom är få personer som tar flera valsedlar kan det i sig bli en politisk signal, argumenterar Santesson.

Regeringens agerande sänder också en konstig signal till medborgarna: valen till kommuner, landsting och riksdag är inte tillräckligt viktiga för att motivera stärkt valhemlighet, men det skulle däremot valet till Europaparlamentet vara. Så underblåser regeringen föraktet mot ”Bryssel”.

För Sveriges del kommer klyftorna mellan stad och land, norr och söder och mellan grupper i samhället sannolikt att bli ännu större under åren som kommer. När samhället blir mer polariserat ökar också betydelsen av en fungerande valhemlighet. Att Sveriges demokratiska tillkortakommanden återfinns just här är sannolikt en återspegling av att vi länge var ett väldigt homogent samhälle. Partierna var färre. Samhällskonflikterna likaså, eller gick åtminstone utmed andra linjer.

Tiderna förändras. Då måste också vårt sätt att rösta göra det.

Erik Thyselius/SNB

Sverige, som i regel hamnar i topp när demokratigraden i olika länder bedöms, har fått internationell kritik av valobservatörer för brister vad gäller just valhemligheten: valsedlarnas synliga placering utanför röstningsbåsen riskerar att påverka den som ska rösta, eftersom alla kan se vilken eller vilka valsedlar den röstande tar med sig.

Nu väljer regeringen att inte gå vidare med de förslag till förbättrad valhemlighet som en utredare presenterade i höstas (SR, 30/6). Bland annat presenterades en modell som används i Norge där valsedlarna kan förvaras i själva röstningsbåset. För dyrt och för krångligt, menar justitieminister Morgan Johansson (S). Inför riksdagsvalet nästa år blir det alltså inga förändringar. Däremot siktar regeringen på att nya lösningar ska komma 2019 i samband med valet till Europaparlamentet.

Det är synd att regeringen inte verkar ta frågan på tillräckligt stort allvar. Statsvetaren Peter Santesson kritiserade redan 2014 Sverige för att slarva med valhemligheten (Dagens Samhälle 17/12/14). För det första tar de flesta endast en valsedel, vilket gör att omgivningen enkelt kan sluta sig till vilket parti som får rösten. Det räcker inte med att gardera sig genom att ta flera valsedlar, eftersom det kan tolkas som att man inte vill stå för sitt val av parti. Det ska inte heller vara upp till den enskilde att bevara valhemligheten genom att ta flera valsedlar. Om det dessutom är få personer som tar flera valsedlar kan det i sig bli en politisk signal, argumenterar Santesson.

Regeringens agerande sänder också en konstig signal till medborgarna: valen till kommuner, landsting och riksdag är inte tillräckligt viktiga för att motivera stärkt valhemlighet, men det skulle däremot valet till Europaparlamentet vara. Så underblåser regeringen föraktet mot ”Bryssel”.

För Sveriges del kommer klyftorna mellan stad och land, norr och söder och mellan grupper i samhället sannolikt att bli ännu större under åren som kommer. När samhället blir mer polariserat ökar också betydelsen av en fungerande valhemlighet. Att Sveriges demokratiska tillkortakommanden återfinns just här är sannolikt en återspegling av att vi länge var ett väldigt homogent samhälle. Partierna var färre. Samhällskonflikterna likaså, eller gick åtminstone utmed andra linjer.

Tiderna förändras. Då måste också vårt sätt att rösta göra det.

Erik Thyselius/SNB