22 aug 2017 06:00

22 aug 2017 06:00

Ingen säkerhet utan ryggrad

Fortifikationsverket har efter en upphandling lämnat ut ritningar för 2 400 militära byggnader till ett kinesiskt företag för digitalisering. Detta visar Nyheter Idags rapportering (20/8).

Myndighetens hantering av ärendet är på många sätt typisk för svenskt säkerhetstänkande, eller brist därpå.

Upphandlingen skedde 2012-2013 och vanns av företaget Åkej AB vars dotterbolag Informationsbyggarna använder sig av en kinesisk underleverantör. Utländska underleverantörer är vanligt förekommande i branschen och är inte i sig ögonbrynshöjande.

Till skillnad från Transportstyrelsens enorma informationsläckage förefaller ännu inget lagbrott ha begåtts av Fortifikationsverket. Myndigheten anser sig ha agerat i enlighet med lagen om offentlig upphandling och det är fullt möjligt att så är fallet. Likväl är det ett faktum att ritningar om mellan två och tre miljoner kvadratmeter militärbyggnader har hanterats av ett kinesiskt företag. Givet hur Kinas kommunistiska diktatur fungerar är det sannolikt att den kinesiska staten nu har tillgång till informationen.

Upphandlingen gällde inte sekretessbelagd information. Dock en stor mängd skyddsobjekt, områden där det av säkerhetsskäl är förbjudet att fotografera. Enligt Nyheter Idag inkluderas där bland annat byggnader vid alla aktiva flygflottiljer, bland annat F 21 i Luleå.

Att det inte är olagligt att förse kinesiska staten med den här informationen må vara hänt, men det ligger knappast i våra intressen att servera den på ett silverfat. Ändå fortsätter vi att agera på det här viset gång på gång. Det var samma sak när regeringen inte vidtog några åtgärder för att förhindra det huvudsakligen statsägda ryska bolaget Gazprom från att hyra hamnarna i Slite och Karlshamn. Istället hänvisades till att det var helt upp till kommunerna att fatta de besluten.

Vi kan naturligtvis hyra ut våra hamnar till ryska staten och skicka alla tänkbara intressanta dokument till Peking. Men varför? Gazprom har inget egentligt behov av svenska hamnar för att konstruera gasledningen Nordstream II och Kinas kommunistregim kan gott få begära de ut de offentliga handlingar de vill ta del av själva.

När denna text skrivs har regeringen fortfarande inte kommenterat nyheten. Lite yrvaket kan tyckas, inte minst i ljuset av den horribla hanteringen av den förra skandalen. Ännu tyder dock inget på att regeringen, varken den nuvarande eller den förra, har haft någon kännedom om det inträffade. Fortifikationsverket försökte förvisso ge sken av motsatsen i ett pressmeddelande på sin hemsida. Men när Expressen ställde en rak fråga visade det sig snabbt att myndigheten bara informerat om digitaliseringsprocessen i sig, inte att den utfördes av ett kinesiskt företag.

Om det visar sig att Fortifikationsverket har agerat i strid med lagen måste ansvar utkrävas för detta. Om det visar sig att så inte är fallet måste reglerna ändras. Det kan inte vara meningen att det ska gå till på det här viset. Och alldeles oavsett måste svenska företrädare skaffa sig en ryggrad i säkerhetsfrågor.

Daniel Persson/SNB

Myndighetens hantering av ärendet är på många sätt typisk för svenskt säkerhetstänkande, eller brist därpå.

Upphandlingen skedde 2012-2013 och vanns av företaget Åkej AB vars dotterbolag Informationsbyggarna använder sig av en kinesisk underleverantör. Utländska underleverantörer är vanligt förekommande i branschen och är inte i sig ögonbrynshöjande.

Till skillnad från Transportstyrelsens enorma informationsläckage förefaller ännu inget lagbrott ha begåtts av Fortifikationsverket. Myndigheten anser sig ha agerat i enlighet med lagen om offentlig upphandling och det är fullt möjligt att så är fallet. Likväl är det ett faktum att ritningar om mellan två och tre miljoner kvadratmeter militärbyggnader har hanterats av ett kinesiskt företag. Givet hur Kinas kommunistiska diktatur fungerar är det sannolikt att den kinesiska staten nu har tillgång till informationen.

Upphandlingen gällde inte sekretessbelagd information. Dock en stor mängd skyddsobjekt, områden där det av säkerhetsskäl är förbjudet att fotografera. Enligt Nyheter Idag inkluderas där bland annat byggnader vid alla aktiva flygflottiljer, bland annat F 21 i Luleå.

Att det inte är olagligt att förse kinesiska staten med den här informationen må vara hänt, men det ligger knappast i våra intressen att servera den på ett silverfat. Ändå fortsätter vi att agera på det här viset gång på gång. Det var samma sak när regeringen inte vidtog några åtgärder för att förhindra det huvudsakligen statsägda ryska bolaget Gazprom från att hyra hamnarna i Slite och Karlshamn. Istället hänvisades till att det var helt upp till kommunerna att fatta de besluten.

Vi kan naturligtvis hyra ut våra hamnar till ryska staten och skicka alla tänkbara intressanta dokument till Peking. Men varför? Gazprom har inget egentligt behov av svenska hamnar för att konstruera gasledningen Nordstream II och Kinas kommunistregim kan gott få begära de ut de offentliga handlingar de vill ta del av själva.

När denna text skrivs har regeringen fortfarande inte kommenterat nyheten. Lite yrvaket kan tyckas, inte minst i ljuset av den horribla hanteringen av den förra skandalen. Ännu tyder dock inget på att regeringen, varken den nuvarande eller den förra, har haft någon kännedom om det inträffade. Fortifikationsverket försökte förvisso ge sken av motsatsen i ett pressmeddelande på sin hemsida. Men när Expressen ställde en rak fråga visade det sig snabbt att myndigheten bara informerat om digitaliseringsprocessen i sig, inte att den utfördes av ett kinesiskt företag.

Om det visar sig att Fortifikationsverket har agerat i strid med lagen måste ansvar utkrävas för detta. Om det visar sig att så inte är fallet måste reglerna ändras. Det kan inte vara meningen att det ska gå till på det här viset. Och alldeles oavsett måste svenska företrädare skaffa sig en ryggrad i säkerhetsfrågor.

Daniel Persson/SNB