12 sep 2017 06:00

12 sep 2017 06:00

Låt bli spararnas pengar

LEDARE

Vilka signaler sänder regeringen till medborgarna när man aviserar en skattehöjning på sparande i så kallade investeringssparkonton? Det borde regeringen fundera på.

Sparande är en dygd som bör uppmuntras. Att lägga undan pengar för framtida behov är något så många som möjligt borde uppmuntras att göra. Istället väljer regeringen pressade av Vänsterpartiet att bestraffa sparare med höjd skatt.

Investeringssparkonton, ISK, är en mycket bra sparform för alla. Istället för att vinster vid aktieförsäljningar beskattas som kapitalinkomster med 30 procent beskattas hela sparandet på ett ISK med en schablonskatt. Varje år beskattas kontot, oavsett hur affärerna har gått, med statslåneräntan plus 0,75 procentenheter.

Regeringen och Vänsterpartiet är nu överens om att höja påslaget till 1,0 procent. Räknat från de ursprungliga 0,75 procenten är det en höjning med 33 procent, även om det låter bättre och framför allt lägre med en höjning om 0,25 procentenheter. Denna ganska rejäla höjning motiveras bland annat av att statslåneräntan i dagsläget är väldigt låg så att skatten också blir låg. Alltför låg för att falla Vänsterpartiet i smaken.

I ett pressmeddelande från Vänsterpartiet beskrivs förslaget som en träffsäker reform riktad mot den rikaste tiondelen av befolkningen som partiet räknar med kommer att tvingas bidra med 40 procent av de 790 miljoner kronor skattehöjningen beräknas dra in till staten. V förstärker argumentet med att de flesta i den rikaste tiondelen också är män.

Att de med mest pengar i samhället, oavsett kön, också spar mest och får betala mest skatt är lätt att föreställa sig. ISK-sparformen är dock mycket spridd. 1,86 miljoner svenskar har tillsammans 2,2 miljoner ISK:n. Så många som möjligt borde spara på detta sätt.

Men istället för att uppmuntra sparande väljer regeringen och V att skicka signaler om att staten förbehåller sig rätten att ta lite extra skatt av de som tar ansvar för sin ekonomi och sparar för att skaffa sig en ekonomisk buffert. Samtidigt saknas den politiska kraften att trappa ned ränteavdragen för privatpersoner som ger en skatterabatt på låneskulder. Det ska tydligen vara bättre att låna än att spara.

Alliansen införde ISK-sparformen för fem år sedan som ett enkelt alternativ till mer kostsamma och krångliga fondkonton. År 2016 försvann avdragsrätten för individuellt pensionssparande och pensionsförsäkringar. ISK-lösningen blev det naturliga sparformen för pensionssparande och vanligt sparande för att skapa en ekonomisk buffert. Nu när spararna i stor utsträckning har gått över till ISK-sparande så höjs skatten.

Givet den låga statslåneräntan är skatten inte särskilt hög för tillfället. Det läget kan dock komma att förändras och då kan vi vara säkra på att det inte kommer att bli tal om att sänka skatten igen, ytterligare höjningar är desto mer troliga. Det hade varit bättre att trappa ned ränteavdraget med 790 miljoner kronor än att bestraffa de som samlar i de egna ladorna.

Greger Ekman/SNB

Sparande är en dygd som bör uppmuntras. Att lägga undan pengar för framtida behov är något så många som möjligt borde uppmuntras att göra. Istället väljer regeringen pressade av Vänsterpartiet att bestraffa sparare med höjd skatt.

Investeringssparkonton, ISK, är en mycket bra sparform för alla. Istället för att vinster vid aktieförsäljningar beskattas som kapitalinkomster med 30 procent beskattas hela sparandet på ett ISK med en schablonskatt. Varje år beskattas kontot, oavsett hur affärerna har gått, med statslåneräntan plus 0,75 procentenheter.

Regeringen och Vänsterpartiet är nu överens om att höja påslaget till 1,0 procent. Räknat från de ursprungliga 0,75 procenten är det en höjning med 33 procent, även om det låter bättre och framför allt lägre med en höjning om 0,25 procentenheter. Denna ganska rejäla höjning motiveras bland annat av att statslåneräntan i dagsläget är väldigt låg så att skatten också blir låg. Alltför låg för att falla Vänsterpartiet i smaken.

I ett pressmeddelande från Vänsterpartiet beskrivs förslaget som en träffsäker reform riktad mot den rikaste tiondelen av befolkningen som partiet räknar med kommer att tvingas bidra med 40 procent av de 790 miljoner kronor skattehöjningen beräknas dra in till staten. V förstärker argumentet med att de flesta i den rikaste tiondelen också är män.

Att de med mest pengar i samhället, oavsett kön, också spar mest och får betala mest skatt är lätt att föreställa sig. ISK-sparformen är dock mycket spridd. 1,86 miljoner svenskar har tillsammans 2,2 miljoner ISK:n. Så många som möjligt borde spara på detta sätt.

Men istället för att uppmuntra sparande väljer regeringen och V att skicka signaler om att staten förbehåller sig rätten att ta lite extra skatt av de som tar ansvar för sin ekonomi och sparar för att skaffa sig en ekonomisk buffert. Samtidigt saknas den politiska kraften att trappa ned ränteavdragen för privatpersoner som ger en skatterabatt på låneskulder. Det ska tydligen vara bättre att låna än att spara.

Alliansen införde ISK-sparformen för fem år sedan som ett enkelt alternativ till mer kostsamma och krångliga fondkonton. År 2016 försvann avdragsrätten för individuellt pensionssparande och pensionsförsäkringar. ISK-lösningen blev det naturliga sparformen för pensionssparande och vanligt sparande för att skapa en ekonomisk buffert. Nu när spararna i stor utsträckning har gått över till ISK-sparande så höjs skatten.

Givet den låga statslåneräntan är skatten inte särskilt hög för tillfället. Det läget kan dock komma att förändras och då kan vi vara säkra på att det inte kommer att bli tal om att sänka skatten igen, ytterligare höjningar är desto mer troliga. Det hade varit bättre att trappa ned ränteavdraget med 790 miljoner kronor än att bestraffa de som samlar i de egna ladorna.

Greger Ekman/SNB