15 nov 2017 06:00

15 nov 2017 06:00

FI fäller marknad och framtidsplaner

LEDARE

Den som vill låna pengar till en bostad kan från 1 mars nästa år få ytterligare ett amorteringskrav att förhålla sig till. Detta utöver bolånetaket och det generella amorteringskrav som Finansinspektionen, FI, tog initiativ till 2010 och 2016.

Det nya förslaget innebär att hushåll som tar lån på 4,5 gånger sin egen inkomst före skatt, eller mer, måste amortera minst en procent utöver det befintliga amorteringskravet. För ett hushåll som lånar tre miljoner innebär det ett extra utlägg på 2500 kronor i månaden.

De som kommer att beröras av det skärpta amorteringskravet är ungefär 15 procent av låntagarna, enligt FI. Detta inkluderar dock inte låginkomsttagare, som inte får låna så mycket pengar som förslaget gäller över huvud taget. Med förslaget vill FI tvinga dem som redan har tagit lån att betala tillbaka i snabbare takt, samt få dem som vill ta nya bolån att tänka om.

Effekten kommer onekligen bli sådan som FI vill; det kommer att bli besvärligare att låna, vilket gör att fler låter bli eller tar ett lägre lån och flyttar någon annanstans. Detta leder visserligen till att skuldkvoterna minskar, men för enskilda människor kan nästa steg i livet bli betydligt mer komplicerat. För den 25-åring som äntligen fått jobb och kan flytta hemifrån, eller för familjer som växer eller splittras, kan lån till en bostad vara det enda alternativet. För dem väntar en svårare situation om regeringen antar Finansinspektionens förslag.

I ett större perspektiv ser konsekvenserna av skärpt amorteringskrav inte heller så positiva ut som FI hävdar. I stället för att dämpa prisökningen på bostadsmarknaden är risken att priserna dyker, vilket både Allianspartierna och flera forskare pekar på. De skärpta amorteringskraven måste tajmas väl om de ska införas, och nu har priserna på bostäder redan stannat av och skapat viss oro. Förslaget kan därför få marknaden att tippa över åt fel håll.

I stället för ytterligare ett amorteringskrav efterfrågar oppositionen andra åtgärder, som ett nedtrappat ränteavdrag. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är dock försiktigt positiv till amorteringskraven och menar att fallande bostadspriser skulle gynna låginkomsttagare. Som tur är lovar ministern att överväga oppositionens synpunkter, vilket förhoppningsvis får regeringen att överge Finansinspektionens förslag.

Skärpta amorteringskrav är ytterligare en åtgärd som syftar till att bromsa in bostadsmarknaden genom att få folk att stanna där de är, i stället för att flytta. De ursprungliga problemen med bristande rörlighet på marknaden finns dock fortfarande kvar. Fler konstgjorda ingredienser i form av politiska styrmedel kan få önskad, men mer troligt oönskad, effekt. Detta samtidigt som människor tvingas överge sina framtidsplaner.

 

Agnes Karnatz/SNB

 

Det nya förslaget innebär att hushåll som tar lån på 4,5 gånger sin egen inkomst före skatt, eller mer, måste amortera minst en procent utöver det befintliga amorteringskravet. För ett hushåll som lånar tre miljoner innebär det ett extra utlägg på 2500 kronor i månaden.

De som kommer att beröras av det skärpta amorteringskravet är ungefär 15 procent av låntagarna, enligt FI. Detta inkluderar dock inte låginkomsttagare, som inte får låna så mycket pengar som förslaget gäller över huvud taget. Med förslaget vill FI tvinga dem som redan har tagit lån att betala tillbaka i snabbare takt, samt få dem som vill ta nya bolån att tänka om.

Effekten kommer onekligen bli sådan som FI vill; det kommer att bli besvärligare att låna, vilket gör att fler låter bli eller tar ett lägre lån och flyttar någon annanstans. Detta leder visserligen till att skuldkvoterna minskar, men för enskilda människor kan nästa steg i livet bli betydligt mer komplicerat. För den 25-åring som äntligen fått jobb och kan flytta hemifrån, eller för familjer som växer eller splittras, kan lån till en bostad vara det enda alternativet. För dem väntar en svårare situation om regeringen antar Finansinspektionens förslag.

I ett större perspektiv ser konsekvenserna av skärpt amorteringskrav inte heller så positiva ut som FI hävdar. I stället för att dämpa prisökningen på bostadsmarknaden är risken att priserna dyker, vilket både Allianspartierna och flera forskare pekar på. De skärpta amorteringskraven måste tajmas väl om de ska införas, och nu har priserna på bostäder redan stannat av och skapat viss oro. Förslaget kan därför få marknaden att tippa över åt fel håll.

I stället för ytterligare ett amorteringskrav efterfrågar oppositionen andra åtgärder, som ett nedtrappat ränteavdrag. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är dock försiktigt positiv till amorteringskraven och menar att fallande bostadspriser skulle gynna låginkomsttagare. Som tur är lovar ministern att överväga oppositionens synpunkter, vilket förhoppningsvis får regeringen att överge Finansinspektionens förslag.

Skärpta amorteringskrav är ytterligare en åtgärd som syftar till att bromsa in bostadsmarknaden genom att få folk att stanna där de är, i stället för att flytta. De ursprungliga problemen med bristande rörlighet på marknaden finns dock fortfarande kvar. Fler konstgjorda ingredienser i form av politiska styrmedel kan få önskad, men mer troligt oönskad, effekt. Detta samtidigt som människor tvingas överge sina framtidsplaner.

 

Agnes Karnatz/SNB