07 dec 2017 06:00

07 dec 2017 09:33

De stora partierna framåt i opinionen

LEDARE

SCB:s stora partisympatiundersökning för november 2017 både bekräftar trender och ställer svårbesvarade frågor inför riksdagsvalet nästa år.

Med en uppgång på 4,1 procentenheter jämfört med maj månads mätning får moderaterna ett kvitto på att Ulf Kristerssons tillträde verkligen har inneburit ett uppsving.

Från maj till november har M vunnit 1,4 procentenheter från SD och från gruppen ”vet ej”, något mindre från Centern och Liberalerna. Under Kristerssons ledning har M därmed klarat inte bara att stoppa SD:s uppgång utan även att vända på väljarströmmen. SD:s positiva trend verkar därmed vara bruten, något som visar sig i en kraftig tillbakagång på 3,6 procentenheter sedan maj månad.

Sverigedemokraternas tillväxt är alltså inte någon naturlag. Bakom Moderaternas framgång, och SD:s tillbakagång, ligger det faktum att Moderaterna ägnar sig åt de frågor som bekymrar väljarna mest. Moderaterna visar sig därmed redo att ta ansvar för samhällsutvecklingen och försöka presentera lösningar på de problem som människor upplever i sin vardag.

Det innebär att även känsliga frågor lyfts upp till ytan. Att fortsätta ducka för exempelvis utrikesföddas överrepresentation i brottsstatistiken bidrar till misstro mot partierna och göder den jordmån där ett parti som Sverigedemokraterna kan växa sig starkt.

Regeringsuppgörelsen mellan S och MP, där vuxna, myndiga personer som fått avslag på sin asylansökan ändå får stanna i Sverige, utgör motsatsen till det moderata agerandet. Överenskommelsen slöts strax efter mätperiodens slut men det vore anmärkningsvärt om inte Socialdemokraterna straffades av väljarna för sin brist på ansvarstagande och långsiktighet i migrationspolitiken.

Det är minst sagt anmärkningsvärt att Socialdemokraterna är mätningens andra vinnare med en uppgång på 1,5 procentenheter. Detta trots att statsminister Stefan Löfven (S) leder den svagaste regeringen på flera decennier och trots att regeringen uppenbarligen inte klarar av att styra landet på ett säkert sätt. Regeringsinnehav brukar tära på partisympatierna och runt om i EU närmast kollapsar socialdemokratiska partier. Löfvens parti går dock märkligt nog mot strömmen, uppumpade av en gynnsam ekonomi och starka sysselsättningssiffror, vilket dock inte är regeringens förtjänst.

Moderaternas framgång är även kopplad till Centerns tillbakagång, medan Liberalerna balanserar på riksdagsspärren (4,2 procent) och KD ligger långt under (3,1 procent).

Redan valet 2014 var en svår besvikelse för Miljöpartiet, som sedan tagit väldigt mycket stryk av sin regeringssamverkan med S. Partiets förmåga att presentera skandaler bäddar för en betydande osäkerhet inför valet. Med dagens 3,8 procent - vad talar egentligen för att partiet ska klara sig över riksdagsspärren?

Mycket pekar på att minst ett parti lämnar riksdagen i september 2018 och att varken de rödgröna eller alliansen får majoritet. Det lär knappast vara klart redan på valnatten vem som blir landets nästa statsminister. På den punkten blir Sverige mer likt andra EU-länder.

Johan Söderström/SNB

 

Med en uppgång på 4,1 procentenheter jämfört med maj månads mätning får moderaterna ett kvitto på att Ulf Kristerssons tillträde verkligen har inneburit ett uppsving.

Från maj till november har M vunnit 1,4 procentenheter från SD och från gruppen ”vet ej”, något mindre från Centern och Liberalerna. Under Kristerssons ledning har M därmed klarat inte bara att stoppa SD:s uppgång utan även att vända på väljarströmmen. SD:s positiva trend verkar därmed vara bruten, något som visar sig i en kraftig tillbakagång på 3,6 procentenheter sedan maj månad.

Sverigedemokraternas tillväxt är alltså inte någon naturlag. Bakom Moderaternas framgång, och SD:s tillbakagång, ligger det faktum att Moderaterna ägnar sig åt de frågor som bekymrar väljarna mest. Moderaterna visar sig därmed redo att ta ansvar för samhällsutvecklingen och försöka presentera lösningar på de problem som människor upplever i sin vardag.

Det innebär att även känsliga frågor lyfts upp till ytan. Att fortsätta ducka för exempelvis utrikesföddas överrepresentation i brottsstatistiken bidrar till misstro mot partierna och göder den jordmån där ett parti som Sverigedemokraterna kan växa sig starkt.

Regeringsuppgörelsen mellan S och MP, där vuxna, myndiga personer som fått avslag på sin asylansökan ändå får stanna i Sverige, utgör motsatsen till det moderata agerandet. Överenskommelsen slöts strax efter mätperiodens slut men det vore anmärkningsvärt om inte Socialdemokraterna straffades av väljarna för sin brist på ansvarstagande och långsiktighet i migrationspolitiken.

Det är minst sagt anmärkningsvärt att Socialdemokraterna är mätningens andra vinnare med en uppgång på 1,5 procentenheter. Detta trots att statsminister Stefan Löfven (S) leder den svagaste regeringen på flera decennier och trots att regeringen uppenbarligen inte klarar av att styra landet på ett säkert sätt. Regeringsinnehav brukar tära på partisympatierna och runt om i EU närmast kollapsar socialdemokratiska partier. Löfvens parti går dock märkligt nog mot strömmen, uppumpade av en gynnsam ekonomi och starka sysselsättningssiffror, vilket dock inte är regeringens förtjänst.

Moderaternas framgång är även kopplad till Centerns tillbakagång, medan Liberalerna balanserar på riksdagsspärren (4,2 procent) och KD ligger långt under (3,1 procent).

Redan valet 2014 var en svår besvikelse för Miljöpartiet, som sedan tagit väldigt mycket stryk av sin regeringssamverkan med S. Partiets förmåga att presentera skandaler bäddar för en betydande osäkerhet inför valet. Med dagens 3,8 procent - vad talar egentligen för att partiet ska klara sig över riksdagsspärren?

Mycket pekar på att minst ett parti lämnar riksdagen i september 2018 och att varken de rödgröna eller alliansen får majoritet. Det lär knappast vara klart redan på valnatten vem som blir landets nästa statsminister. På den punkten blir Sverige mer likt andra EU-länder.

Johan Söderström/SNB