23 dec 2017 06:00

23 dec 2017 06:00

Världens ensammaste folk

LEDARE

Julen är en kärlekens högtid. I alla fall för dem som kan fira med nära och kära.

Men för dem som lever ensamma innebär den ofta en påminnelse om avsaknaden av sällskap. Statistik från SCB visar att fyra av tio hushåll i landet är ensamhushåll, vilket motsvarar 1,7 miljoner människor. Det är mest i världen, samtidigt som antalet bara ökar.

Vi är inte bara ensamma, utan det föds också för få barn. Enligt Eurostat måste varje kvinna i ett utvecklat land föda minst 2,1 barn för att befolkningen inte ska minska. I Sverige var den siffran förra året 1,85.

En del av förklaringen till antalet ensamhushåll återfinns i politiken, som gör det ekonomiskt gynnsamt att bo ensam även om man är i en relation. Men det finns även andra orsaker.

I SCB:s studie ”Hur många barn får jag när jag blir stor?” från 2002 framgår att sannolikheten att bilda familj var större för män med högre utbildning, än för män som enbart gått grundskola. För kvinnor gällde det motsatta. Högutbildade kvinnor var i större utsträckning barnlösa än övriga.

En godkänd gymnasieutbildning utgör nyckeln till både universitetsstudier och arbete, och där utklassar kvinnorna männen. Vid svenska universitet och högskolor är mer än 60 procent av de inskrivna på grundutbildningen kvinnor.

Kvinnor önskar sig i regel män med samma utbildningsnivå som de själva, men helst högre, vilket gör utbudet begränsat. De som återstår att bilda par utgörs allt mer av högutbildade kvinnor och lågutbildade män. Sannolikheten att dessa två grupper ska finna varandra är liten. Följden blir att allt fler kvinnor väljer att skaffa barn på egen hand genom exempelvis insemination. Män har inte den möjligheten, utan riskerar en tillvaro i ensamhet utan vare sig partner eller barn.

Män som ratas både vad gäller kärlek och karriär riskerar att bli farliga för samhället. Redan 2015 varnade Hans Rosling, professor i internationell hälsa för att det stora mottagandet av ensamkommande, ofta lågutbildade, unga män gjorde att Sveriges könsobalans med stormsteg närmade sig Kinas.

Lösningen skulle teoretiskt kunna vara att kvinnor helt enkelt ändrar sina preferenser och nöjer sig med de män som finns lediga. Men enligt Göran Berfenstam, forskare om ensamhushåll, har en värderingsförskjutning skett som gör att vi hellre satsar på självförverkligande än kompromissar i ett parförhållande.

Vill vi att samhället ska hålla ihop även framöver måste skolan passa både för duktiga flickor och pojkar. Samtidigt bör fler män uppmuntras att studera vidare.

Årets mörkaste dag är passerad och vi går mot ljusare tider. För att det ska gälla även för landet i stort krävs att den feministiska rörelsen släpper sin fixering vid siffror, som exempelvis kvoten kvinnor i bolagsstyrelser. Andra frågor är viktigare för det stora flertalet, så som hur samhället ska få fram välartade och välutbildade män så att potentiellt ensamma kvinnor hittar någon att bilda familj med.

Cecilia Blomberg/SNB

Men för dem som lever ensamma innebär den ofta en påminnelse om avsaknaden av sällskap. Statistik från SCB visar att fyra av tio hushåll i landet är ensamhushåll, vilket motsvarar 1,7 miljoner människor. Det är mest i världen, samtidigt som antalet bara ökar.

Vi är inte bara ensamma, utan det föds också för få barn. Enligt Eurostat måste varje kvinna i ett utvecklat land föda minst 2,1 barn för att befolkningen inte ska minska. I Sverige var den siffran förra året 1,85.

En del av förklaringen till antalet ensamhushåll återfinns i politiken, som gör det ekonomiskt gynnsamt att bo ensam även om man är i en relation. Men det finns även andra orsaker.

I SCB:s studie ”Hur många barn får jag när jag blir stor?” från 2002 framgår att sannolikheten att bilda familj var större för män med högre utbildning, än för män som enbart gått grundskola. För kvinnor gällde det motsatta. Högutbildade kvinnor var i större utsträckning barnlösa än övriga.

En godkänd gymnasieutbildning utgör nyckeln till både universitetsstudier och arbete, och där utklassar kvinnorna männen. Vid svenska universitet och högskolor är mer än 60 procent av de inskrivna på grundutbildningen kvinnor.

Kvinnor önskar sig i regel män med samma utbildningsnivå som de själva, men helst högre, vilket gör utbudet begränsat. De som återstår att bilda par utgörs allt mer av högutbildade kvinnor och lågutbildade män. Sannolikheten att dessa två grupper ska finna varandra är liten. Följden blir att allt fler kvinnor väljer att skaffa barn på egen hand genom exempelvis insemination. Män har inte den möjligheten, utan riskerar en tillvaro i ensamhet utan vare sig partner eller barn.

Män som ratas både vad gäller kärlek och karriär riskerar att bli farliga för samhället. Redan 2015 varnade Hans Rosling, professor i internationell hälsa för att det stora mottagandet av ensamkommande, ofta lågutbildade, unga män gjorde att Sveriges könsobalans med stormsteg närmade sig Kinas.

Lösningen skulle teoretiskt kunna vara att kvinnor helt enkelt ändrar sina preferenser och nöjer sig med de män som finns lediga. Men enligt Göran Berfenstam, forskare om ensamhushåll, har en värderingsförskjutning skett som gör att vi hellre satsar på självförverkligande än kompromissar i ett parförhållande.

Vill vi att samhället ska hålla ihop även framöver måste skolan passa både för duktiga flickor och pojkar. Samtidigt bör fler män uppmuntras att studera vidare.

Årets mörkaste dag är passerad och vi går mot ljusare tider. För att det ska gälla även för landet i stort krävs att den feministiska rörelsen släpper sin fixering vid siffror, som exempelvis kvoten kvinnor i bolagsstyrelser. Andra frågor är viktigare för det stora flertalet, så som hur samhället ska få fram välartade och välutbildade män så att potentiellt ensamma kvinnor hittar någon att bilda familj med.

Cecilia Blomberg/SNB