29 dec 2017 06:00

29 dec 2017 14:55

Hjärtefrågor före resultat?

Inför valåret 2018 har undersökningsföretaget Novus levererat ytterligare statistik. På julaftonen kom siffrorna på vilka partier som anses vara bäst i olika sakfrågor, och på annandagen avslöjades vilka av dessa sakfrågor som väljarna tycker är viktigast.

Vi kan konstatera att invandring och integration har gått förbi skolan som näst viktigaste frågan, men det är också den enda egentliga förändringen sedan den senaste mätningen i september. Sjukvården står stadigt som den viktigaste frågan för väljarna.

Jämfört med valåret 2014 har det dock skett större förändringar. Frågorna invandring och lag och ordning har båda stigit från en relativt blygsam placering till andra respektive fjärde plats. I stället har sysselsättning och ekonomi sjunkit från tredje och fjärde plats till mer blygsamma placeringar på listan.

När det gäller partiernas förtroende har Moderaternas upphämtning under hösten gett resultat. Det sammanlagda förtroendet har stigit rejält, tack vare att partiet tagit tillbaka de klassiskt moderata frågorna ekonomi och lag och ordning. Socialdemokraterna står dock fortfarande stabilt när det gäller sjukvård och skola, som båda prioriteras högt av väljarna.

Välfärdsfrågor som sjukvård och skola må vara klassiska S-frågor, men det är anmärkningsvärt att väljarnas stöd är så stabilt trots att regeringen inte lyckats lösa problemen på något av områdena. Det är förvisso rimligt att inte vänta sig omedelbara resultat – långsiktig förändring tar tid – men S har knappast uppvisat vilja och handlingskraft för att lösa vårdkrisen och ordna upp skolan. Tydligen räcker det att enbart dumpa pengar på vård och skola i valbudgeten för att behålla väljarnas förtroende.

De övriga partierna lyckas generellt sett bara övertyga väljarna i sina hjärtefrågor. Miljöpartiet är det mest extrema exemplet på det, då det har högst förtroende av alla i miljöfrågor men högst tre procents stöd i de nio andra största frågorna. Miljöpartiet är också det enda riksdagsparti som har noll procents stöd på något område, och det i hela tre frågor – pensioner, ekonomi och äldreomsorg. Att partiet gjort stora förluster efter snart fyra år i regering blir allt tydligare.

2018 kommer att innehålla partisympatiundersökningar med korta mellanrum som drar stor uppmärksamhet, men vilka frågor väljarna tycker är viktigast torde vara mer intressant. Resultaten från dessa varierar nämligen i betydligt högre grad än partiernas stöd. Det som bestämmer utgången i valet bör därför handla om vilka frågor som sätts på agendan snarare än hur partiernas faktiska politik ser ut.

Alla partier har hjärtefrågor som i sin tur lockar väljare som gör samma prioriteringar. Det bäddar dock för att det är partiernas avsikter som har betydelse för valresultatet, snarare än förmåga att generera resultat. Inför valet bör därför alla väljare fundera över vad som är att föredra – ett parti som ämnar leverera eller ett som faktiskt gör det.

Agnes Karnatz/SNB

Vi kan konstatera att invandring och integration har gått förbi skolan som näst viktigaste frågan, men det är också den enda egentliga förändringen sedan den senaste mätningen i september. Sjukvården står stadigt som den viktigaste frågan för väljarna.

Jämfört med valåret 2014 har det dock skett större förändringar. Frågorna invandring och lag och ordning har båda stigit från en relativt blygsam placering till andra respektive fjärde plats. I stället har sysselsättning och ekonomi sjunkit från tredje och fjärde plats till mer blygsamma placeringar på listan.

När det gäller partiernas förtroende har Moderaternas upphämtning under hösten gett resultat. Det sammanlagda förtroendet har stigit rejält, tack vare att partiet tagit tillbaka de klassiskt moderata frågorna ekonomi och lag och ordning. Socialdemokraterna står dock fortfarande stabilt när det gäller sjukvård och skola, som båda prioriteras högt av väljarna.

Välfärdsfrågor som sjukvård och skola må vara klassiska S-frågor, men det är anmärkningsvärt att väljarnas stöd är så stabilt trots att regeringen inte lyckats lösa problemen på något av områdena. Det är förvisso rimligt att inte vänta sig omedelbara resultat – långsiktig förändring tar tid – men S har knappast uppvisat vilja och handlingskraft för att lösa vårdkrisen och ordna upp skolan. Tydligen räcker det att enbart dumpa pengar på vård och skola i valbudgeten för att behålla väljarnas förtroende.

De övriga partierna lyckas generellt sett bara övertyga väljarna i sina hjärtefrågor. Miljöpartiet är det mest extrema exemplet på det, då det har högst förtroende av alla i miljöfrågor men högst tre procents stöd i de nio andra största frågorna. Miljöpartiet är också det enda riksdagsparti som har noll procents stöd på något område, och det i hela tre frågor – pensioner, ekonomi och äldreomsorg. Att partiet gjort stora förluster efter snart fyra år i regering blir allt tydligare.

2018 kommer att innehålla partisympatiundersökningar med korta mellanrum som drar stor uppmärksamhet, men vilka frågor väljarna tycker är viktigast torde vara mer intressant. Resultaten från dessa varierar nämligen i betydligt högre grad än partiernas stöd. Det som bestämmer utgången i valet bör därför handla om vilka frågor som sätts på agendan snarare än hur partiernas faktiska politik ser ut.

Alla partier har hjärtefrågor som i sin tur lockar väljare som gör samma prioriteringar. Det bäddar dock för att det är partiernas avsikter som har betydelse för valresultatet, snarare än förmåga att generera resultat. Inför valet bör därför alla väljare fundera över vad som är att föredra – ett parti som ämnar leverera eller ett som faktiskt gör det.

Agnes Karnatz/SNB