09 jan 2018 06:00

09 jan 2018 06:00

Det digitala öppnar för det humana

För fem år sedan gick 168 personer från bidrag till jobb varje år i Trelleborg. Därefter digitaliserades handläggningen av ansökningarna om försörjningsstöd, och det ledde till att 450 personer gick från bidrag till jobb eller studier under 2017.

Den största anledningen till resultatet är dock inte algoritmen i sig, utan att kommunen tack vare färre handläggare kunde anställa fler som arbetade med att hjälpa bidragstagare till jobb.

När ansökningar om försörjningsstöd görs digitalt kan algoritmen på Trelleborgs kommun snabbt avgöra om de ska godkännas genom att kontrollera uppgifter hos andra myndigheter som Skatteverket. Ett arbete som närmast är ett slöseri med en mänsklig handläggares kompetens. I stället kan dessa bedöma de särskilda fall vars omständigheter kräver ett mänskligt öga. Lösningen har nu lett till att kommunen betalar ut färre bidrag och att fler invånare kan försörja sig själva.

Denna typ av effektivisering innebär så många fördelar för en kommun att den borde vara svår att välja bort. Den humanitet som förloras i handläggningen av ansökningar kan i stället läggas där den gör mer nytta – till exempel på projekt där kommunen samarbetar med det lokala näringslivet. I det här fallet, med digitaliserad bidragshandläggning, har dessutom kommuner med hög arbetslöshet och många bidragstagare mer att vinna. Detta eftersom så stora resurser går åt till att försörja människor som skulle kunna arbeta.

En human välfärd är något som många skattar högt. Samtidigt är den mänskliga faktorn i sig en felkälla. Själva avsaknaden av känslor talar därför till det digitalas fördel, lika väl som att algoritmer varken behöver ledighet eller lön. Det går nämligen inte att komma ifrån att det är svårt för handläggare att neka människor försörjning. Ingen vill sätta någon annan i en svår situation, även om det i längden gynnar alla att reglerna följs. Denna vilja att hjälpa är således betydligt mer produktiv i andra yrkesroller.

Även om digitala lösningar inom kommunal verksamhet har många fördelar är det dock viktigt att bevara en del av det manuella systemet. Dels för att kunna hantera särskilda fall och fortsatt möjliggöra pappersansökningar, dels för att vi under 2017 har sett hur sårbara kommuners digitala system ofta är. Ytterligare digitalisering ökar dock pressen att göra systemen säkra och skyddade från obehöriga.

Trelleborgs kommun har visat vilka positiva effekter digitalisering kan ha, både för kommunens eget arbete och för invånarna. Just algoritmen som handlägger ansökningar om försörjningsstöd är dessutom ett tydligt exempel på en teknisk lösning som i slutändan sätter fler, inte färre, människor i arbete. En effekt som förhoppningsvis lockar fler kommuner att följa efter.

Agnes Karnatz/SNB

Den största anledningen till resultatet är dock inte algoritmen i sig, utan att kommunen tack vare färre handläggare kunde anställa fler som arbetade med att hjälpa bidragstagare till jobb.

När ansökningar om försörjningsstöd görs digitalt kan algoritmen på Trelleborgs kommun snabbt avgöra om de ska godkännas genom att kontrollera uppgifter hos andra myndigheter som Skatteverket. Ett arbete som närmast är ett slöseri med en mänsklig handläggares kompetens. I stället kan dessa bedöma de särskilda fall vars omständigheter kräver ett mänskligt öga. Lösningen har nu lett till att kommunen betalar ut färre bidrag och att fler invånare kan försörja sig själva.

Denna typ av effektivisering innebär så många fördelar för en kommun att den borde vara svår att välja bort. Den humanitet som förloras i handläggningen av ansökningar kan i stället läggas där den gör mer nytta – till exempel på projekt där kommunen samarbetar med det lokala näringslivet. I det här fallet, med digitaliserad bidragshandläggning, har dessutom kommuner med hög arbetslöshet och många bidragstagare mer att vinna. Detta eftersom så stora resurser går åt till att försörja människor som skulle kunna arbeta.

En human välfärd är något som många skattar högt. Samtidigt är den mänskliga faktorn i sig en felkälla. Själva avsaknaden av känslor talar därför till det digitalas fördel, lika väl som att algoritmer varken behöver ledighet eller lön. Det går nämligen inte att komma ifrån att det är svårt för handläggare att neka människor försörjning. Ingen vill sätta någon annan i en svår situation, även om det i längden gynnar alla att reglerna följs. Denna vilja att hjälpa är således betydligt mer produktiv i andra yrkesroller.

Även om digitala lösningar inom kommunal verksamhet har många fördelar är det dock viktigt att bevara en del av det manuella systemet. Dels för att kunna hantera särskilda fall och fortsatt möjliggöra pappersansökningar, dels för att vi under 2017 har sett hur sårbara kommuners digitala system ofta är. Ytterligare digitalisering ökar dock pressen att göra systemen säkra och skyddade från obehöriga.

Trelleborgs kommun har visat vilka positiva effekter digitalisering kan ha, både för kommunens eget arbete och för invånarna. Just algoritmen som handlägger ansökningar om försörjningsstöd är dessutom ett tydligt exempel på en teknisk lösning som i slutändan sätter fler, inte färre, människor i arbete. En effekt som förhoppningsvis lockar fler kommuner att följa efter.

Agnes Karnatz/SNB