08 mar 2018 06:00

08 mar 2018 07:56

Längre vårdköer med S

Vårdköerna måste kortas, konstaterade statsminister Stefan Löfven (S) när han i februari var på vårdturné med besök i Uppsala, Gällivare och Kalmar.

Receptet för att uppnå det menar han är mer personal, ökad digitalisering och pengar till vårdcentralerna. Andelen väljare som tror att Löfven och Socialdemokraterna har framgångsreceptet för vården blir dock färre – sedan 2014 har partiets förtroende i vårdfrågan sjunkit från 38 procent till nyligen uppmätta 23 procent (Ipsos 5/3).

Trots en dalande trend har Socialdemokraterna fortfarande högst förtroende i vårdfrågan av alla partier, medan Moderaterna är näst bäst på 10 procent. För att framhäva varför S, enligt honom själv, har bättre vårdpolitik än M har statsministern tagit för vana att peka ut Stockholms läns landsting. Och med tanke på skandalerna kring Nya Karolinska universitetssjukhuset, NKS, i Solna kan man lätt få intrycket att just M-styrda Stockholm har misslyckats med vården. Faktum är dock att det landstinget är klart bäst i landet på att uppfylla det nationella kravet på vård inom 90 dagar.

Detta konstaterar också Dagens Nyheter (6/3) i sin granskning av väljarnas viktigaste frågor, som börjar med just vårdköerna. I nästan alla län har vårdköerna vuxit under nuvarande regering, men i Stockholm har nivån varit stabil. I december 2017 fick 94 procent av patienterna i länet vänta i max 90 dagar på sitt första besök i den specialiserade vården. Detta är att jämföra med Norrbotten och Västernorrland, där endast 61 procent av patienterna får sitt första besök inom 90 dagar – trots att där finns betydligt färre väntande patienter.

Stefan Löfven torde alltså ha många andra landsting att peka finger åt innan han börjar prata om Stockholm. Även utan ett kostsamt sjukhusbygge tycks det alltså vara svårt att uppfylla vårdgarantin på många håll i landet.

I sin granskning av frågan finner DN att stor brist på vårdpersonal är den gemensamma nämnaren för de tre landsting, Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg, som lyckas sämst med att ge vård inom 90 dagar. En annan gemensam nämnare är att dessa tre, och alla landsting utom ett på den sämre halvan av statistiken över vårdköer, styrs av Socialdemokraterna. De två som lyckas bäst styrs av Moderaterna.

Vilken skillnad det styrande partiet i landstinget gör för längden på vårdköerna är oklart. När Löfven pekar ut Stockholm och NKS tycks det dock spela stor roll. Men bättre vore om statsministern i stället fokuserade på sitt grundlösa motstånd mot kömiljarden, som belönade de landsting som lyckades korta vårdköerna. Sedan regeringen tog bort belöningssystemet har köerna vuxit i snabb takt, samtidigt som S förtroende i vårdfrågan har sjunkit. Där har Löfven ett verkligt intressant samband att lyfta fram.

Agnes Karnatz/SNB

Receptet för att uppnå det menar han är mer personal, ökad digitalisering och pengar till vårdcentralerna. Andelen väljare som tror att Löfven och Socialdemokraterna har framgångsreceptet för vården blir dock färre – sedan 2014 har partiets förtroende i vårdfrågan sjunkit från 38 procent till nyligen uppmätta 23 procent (Ipsos 5/3).

Trots en dalande trend har Socialdemokraterna fortfarande högst förtroende i vårdfrågan av alla partier, medan Moderaterna är näst bäst på 10 procent. För att framhäva varför S, enligt honom själv, har bättre vårdpolitik än M har statsministern tagit för vana att peka ut Stockholms läns landsting. Och med tanke på skandalerna kring Nya Karolinska universitetssjukhuset, NKS, i Solna kan man lätt få intrycket att just M-styrda Stockholm har misslyckats med vården. Faktum är dock att det landstinget är klart bäst i landet på att uppfylla det nationella kravet på vård inom 90 dagar.

Detta konstaterar också Dagens Nyheter (6/3) i sin granskning av väljarnas viktigaste frågor, som börjar med just vårdköerna. I nästan alla län har vårdköerna vuxit under nuvarande regering, men i Stockholm har nivån varit stabil. I december 2017 fick 94 procent av patienterna i länet vänta i max 90 dagar på sitt första besök i den specialiserade vården. Detta är att jämföra med Norrbotten och Västernorrland, där endast 61 procent av patienterna får sitt första besök inom 90 dagar – trots att där finns betydligt färre väntande patienter.

Stefan Löfven torde alltså ha många andra landsting att peka finger åt innan han börjar prata om Stockholm. Även utan ett kostsamt sjukhusbygge tycks det alltså vara svårt att uppfylla vårdgarantin på många håll i landet.

I sin granskning av frågan finner DN att stor brist på vårdpersonal är den gemensamma nämnaren för de tre landsting, Norrbotten, Västernorrland och Gävleborg, som lyckas sämst med att ge vård inom 90 dagar. En annan gemensam nämnare är att dessa tre, och alla landsting utom ett på den sämre halvan av statistiken över vårdköer, styrs av Socialdemokraterna. De två som lyckas bäst styrs av Moderaterna.

Vilken skillnad det styrande partiet i landstinget gör för längden på vårdköerna är oklart. När Löfven pekar ut Stockholm och NKS tycks det dock spela stor roll. Men bättre vore om statsministern i stället fokuserade på sitt grundlösa motstånd mot kömiljarden, som belönade de landsting som lyckades korta vårdköerna. Sedan regeringen tog bort belöningssystemet har köerna vuxit i snabb takt, samtidigt som S förtroende i vårdfrågan har sjunkit. Där har Löfven ett verkligt intressant samband att lyfta fram.

Agnes Karnatz/SNB