17 apr 2018 08:10

17 apr 2018 08:10

Lön ska löna sig

Att det ska löna sig att arbeta är logiskt och en etablerad åsikt hos de flesta riksdagspartier. I teorin låter det heller inte så svårt. Det är väl bara att se till att lägstalönen är högre än den högsta bidragsnivån?

Men det blir knepigare när man går ned på livspusselnivå. Nyanlända som får etableringsersättning går ofta över till arbete stegvis, vilket gör att regler även måste finnas för hur mycket bidragen ska minska och när de ska dras tillbaka.

Hur styrmedlen för denna övergång ser ut för enskilda har Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, undersökt i en rapport som släpptes nyligen. Utredaren Eva Löfbom har fokuserat på nyanlända invandrare med uppehållstillstånd och deras villkor för att gå från bidrag till arbete. Hon konstaterar att systemet har brister. Till exempel är det lönsamt för den första vuxna i en familj med etableringsersättning att börja arbeta, medan det är betydligt mindre lönsamt för den andra vuxna att göra detsamma. Den andra vuxna är dessutom ofta kvinnan i familjen.

Etableringsersättning betalas ut till dem som deltar i etableringsprogram för att till exempel lära sig svenska. De som har barn kan dessutom få etableringstillägg för att kunna försörja dessa. Om båda föräldrarna i en familj börjar jobba försvinner tillägget, vilket gör att den totala lönen i hushållet kan bli lika hög eller till och med lägre än den tidigare inkomsten i form av både lön och bidrag. Marginaleffekterna blir således negativa för dem som går från bidrag till att arbeta och betala skatt.

De ekonomiska incitamenten för nyanlända att börja jobba är viktiga, både för dem själva och för hela samhällets vilja att tillfälligt försörja exempelvis flyktingar. Brytpunkten där inkomst av tjänst drar ned eller tar bort bidrag kräver fingertoppskänsla, vilket ESO-rapporten visar. Det handlar även om principen att den som kan försörja sig själv också ska göra det fullt ut.

Men även andra incitament än de ekonomiska spelar roll. Kronor och ören är viktiga, men också på andra sätt är det bättre för människor att jobba. Det ger värden i form av kollegor, utveckling och välbehag i att kunna klara sig själv. Dessa andra fördelar spelar stor roll för många, oavsett vilken skillnad lönen gör i plånboken. Men de ekonomiska styrmedlen måste vara så finslipade som möjligt för att personer som helst av allt blir försörjda också ska tvingas resa sig från soffan.

Det gäller dock att inte fastna vid diskussioner om bidragsnivåer. Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson pekar även på vikten av att skatten på låga inkomster sänks. På så vis kan de nyanlända som börjar arbeta med låg lön i större utsträckning försörja sig själva och familjer, i stället för att direkt börja betala ut bidrag till andra via skatten. Det betyder mycket för den enskilde, men relativt liten för de totala skatteintäkterna.

Agnes Karnatz/SNB

Men det blir knepigare när man går ned på livspusselnivå. Nyanlända som får etableringsersättning går ofta över till arbete stegvis, vilket gör att regler även måste finnas för hur mycket bidragen ska minska och när de ska dras tillbaka.

Hur styrmedlen för denna övergång ser ut för enskilda har Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, undersökt i en rapport som släpptes nyligen. Utredaren Eva Löfbom har fokuserat på nyanlända invandrare med uppehållstillstånd och deras villkor för att gå från bidrag till arbete. Hon konstaterar att systemet har brister. Till exempel är det lönsamt för den första vuxna i en familj med etableringsersättning att börja arbeta, medan det är betydligt mindre lönsamt för den andra vuxna att göra detsamma. Den andra vuxna är dessutom ofta kvinnan i familjen.

Etableringsersättning betalas ut till dem som deltar i etableringsprogram för att till exempel lära sig svenska. De som har barn kan dessutom få etableringstillägg för att kunna försörja dessa. Om båda föräldrarna i en familj börjar jobba försvinner tillägget, vilket gör att den totala lönen i hushållet kan bli lika hög eller till och med lägre än den tidigare inkomsten i form av både lön och bidrag. Marginaleffekterna blir således negativa för dem som går från bidrag till att arbeta och betala skatt.

De ekonomiska incitamenten för nyanlända att börja jobba är viktiga, både för dem själva och för hela samhällets vilja att tillfälligt försörja exempelvis flyktingar. Brytpunkten där inkomst av tjänst drar ned eller tar bort bidrag kräver fingertoppskänsla, vilket ESO-rapporten visar. Det handlar även om principen att den som kan försörja sig själv också ska göra det fullt ut.

Men även andra incitament än de ekonomiska spelar roll. Kronor och ören är viktiga, men också på andra sätt är det bättre för människor att jobba. Det ger värden i form av kollegor, utveckling och välbehag i att kunna klara sig själv. Dessa andra fördelar spelar stor roll för många, oavsett vilken skillnad lönen gör i plånboken. Men de ekonomiska styrmedlen måste vara så finslipade som möjligt för att personer som helst av allt blir försörjda också ska tvingas resa sig från soffan.

Det gäller dock att inte fastna vid diskussioner om bidragsnivåer. Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson pekar även på vikten av att skatten på låga inkomster sänks. På så vis kan de nyanlända som börjar arbeta med låg lön i större utsträckning försörja sig själva och familjer, i stället för att direkt börja betala ut bidrag till andra via skatten. Det betyder mycket för den enskilde, men relativt liten för de totala skatteintäkterna.

Agnes Karnatz/SNB